Konservatism

politisk filosofi med fokus på att bevara traditionella sociala institutioner

Konservatism är en social, kulturell och politisk filosofi, vars målsättning är att upprätthålla ordningen i samhället och att värna om kulturen.

CitatRedigera

 
Verkligheten är alltid mer konservativ än ideologierna. ~ Raymond Aron
  • Den konservative är förälskad i existerande missförhållanden till skillnad från liberalen som vill ersätta dem med andra.
    • Ambrose Bierce, The Devil's Dictionary (1911), citerat ur Världens bästa citat (1987), s. 91
  • Vi moderater har brukat tala om arvet från Aten, Rom och Jerusalem. Om de konservativa idéernas förankring i den grekiska humanismens principer, den romerska rättens grundåskådning om lagstiftningens objektivitet och i den kristna religionens syn på människan och människans egenvärde. För oss innebär uttrycket "land skall med lag byggas" att alla medborgare skall vara lika inför lagen.
  • Att vara konservativ i ordets rätta mening innebär ju inte att vara statisk, att vara emot förnyelse och anpassning av politiken till moderna människors nya krav och anspråk. Om man använder begreppet konservativ i den bemärkelsen, då skulle ju förespråkarna för nolltillväxt, för stagnation och tillbakagång vara konservativa, och de som tror på människorna, på förnyelse och utveckling vara motsatsen därtill. Det är alltså inte i den bemärkelse jag använder termen konservativ utan i dess ursprungliga, på människovärde och humanism byggda betydelse. Och på att det förflutnas erfarenheter skall tas tillvara i samhällets utvecklingsprocess.
    • Gösta Bohman, tal i Helsingfors den 27 oktober 1980, ur "Kurs mot framtiden" (1981)
 
Alla stora folk är konservativa; tröga när det gäller nyheter; tålmodiga i fråga om misstag och missförhållanden; djupt och evigt förvissade om den storhet som ligger i lagen och i sedvänjan, då den väl blivit djupt rotad. ~ Thomas Carlyle
  • Alla stora folk är konservativa; tröga när det gäller nyheter; tålmodiga i fråga om misstag och missförhållanden; djupt och evigt förvissade om den storhet som ligger i lagen och i sedvänjan, då den väl blivit djupt rotad.
  • Idag blåser konservativa vindar […] Det som nu efterfrågas – och behövs – är gemenskap, fungerande institutioner och ordning. Den konservativa traditionen betonar allt detta, därför rör sig politiken hitåt. Frågan är inte om konservatism kommer att forma framtidens politik, utan vilken konservatism som kommer att göra det.
  • Six canons of conservative thought:
    1. Tron att en gudomlig avsikt styr samhället… Politiska problem är i grunden religiösa och moraliska problem.
    2. Kärlek till den outtömliga växlingen och det mystiska i de traditionellt givna livsformerna, till skillnad från den förkrympande uniformiteten och jämlikhetsandan.
    3. Förvissningen att ett civiliserat samhälle behöver rangskillnader och klasser (order and classes).
    4. Övertygelsen att egendom och frihet är oskiljaktigt förenade.
    5. Förlitande på det hävdvunna.
    6. Samhället måste förändras, ty långsam förändring är medlet att bevara det, liksom människokroppens ständiga förnyelse. Men Försynen är den rätte vägvisaren, och prövostenen får en statsman är hans förmåga att fatta den verkliga riktningen hos de av Försynen ledda krafterna i samhället.
    • Russell Kirk, The Conservative Mind (1954), citerat ur Ernst Wigforss, “Om provisoriska utopier”, Insikt och handling 2 (Lund 1958), s. 105-106
  • Det påstås ofta att konservatismen vill slå vakt om det bestående. Det är ett förenklat påstående. Mycket av "det bestående" både under 1800-talet och 1900-talet har kommit till mot de konservativas vilja. En konservativ politik måste i vår tid i många länder innebära krav på genomgripande förändringar i det bestående.
    • Reidar Larsson i Politiska ideologier i vår tid (2006), s. 45
 
Det goda livet [enligt konservatismen] är livet i en kärleksfull familj, ett plikttroget arbete och lydnad inför lagar och överhet. ~ Sven-Eric Liedman.
  • Det goda livet [enligt konservatismen] är livet i en kärleksfull familj, ett plikttroget arbete och lydnad inför lagar och överhet: det är det goda livet. Det är alltid begränsat, men det är viktigt för att kunna ha sin innerlighet i sig.
    • Sven-Eric Liedman, "Politiska rummet: Om konservatismen" (10 juli 2021)
  • En kärnpunkt i konservatismen är det anti-utopiska. Socialism och även liberalism kan vara utopisk, men konservatismen avvisar utopier. Och då kan man säga att utopi är ingenstans, medan konservatismen är någonstans, alltså att man uppfattar människan som förankrad på något vis, lokaliserad på något vis i tid och rum.
    • Svante Nordin, ibidem
  • Att vara konservativ är att föredra det bekanta framför det okända, att föredra det beprövade framför det obeprövade, fakta framför det oförklarliga, det verkliga framför det möjliga, det återhållsamma framför det gränslösa, det nära framför det avlägsna, det tillräckliga framför det överflödiga, det lämpliga framför det perfekta, nuets glädje framför utopisk lycka. Nära relationer och lojaliteter föredras framför lockelsen av mer ekonomiskt gynnsamma kopplingar; att förvärva och att utöka är mindre viktigt än att behålla, kultivera och ha tid att uppskatta; sorgen efter en förlust är mera påtaglig än upphetsningen inför någonting nytt eller utlovat.
    • Michael Oakeshott, Rationalism in Politics and other Essays (1962), s. 169, citerat av Jakob E:son Söderbaum i Modern konservatism, s. 55–56
 
Konservatismen går ut på att förvalta den sociala ekologin. ~ Roger Scruton
  • Konservatismen går ut på att förvalta den sociala ekologin. Frihet är givetvis en del av den ekologin, eftersom den utgör en förutsättning för att sociala organismer ska kunna anpassa sig. Men frihet är inte det enda eller det sanna målet för politiken. Konservatismen inbegriper bevarandet av ett samhälles gemensamma resurser – sociala, materiella, ekonomiska och andliga – och motstånd mot social oordning och nedgång i alla dess former.
    • Roger Scruton i A Political Philosophy – Arguments for Conservatism (2006), s. ix, citerat av Jakob E:son Söderbaum i Modern konservatism, s. 61
  • Konservatismen betonar historiska lojaliteter, lokala identiteter och den sorts långsiktiga engagemang som framväxer bland människor genom de dygder som följer av deras lokala och begränsade hängivenhet. Medan socialism och liberalism har inneboende globala syften, har konservatismen inneboende lokala syften: ett försvar av någon ficka av socialt kapital mot den anarkiska förändringens krafter.
    • Ibidem
  • Den ryska revolutionära hänförelsen är ett motgift mot tröghet, slentrian, konservatism, tankeslöhet, en trälbunden inställning till de nedärvda traditionerna. Den ryska revolutionära hänförelsen är den livgivande kraft som väcker tanken, driver framåt, som bryter ned allt det gamla, öppnar nya perspektiv. Utan den är allt framåtskridande omöjligt.
  • Då man söker foga in något som skulle kunna kallas konservativ utopism i det grova partipolitiska skemat, möter man åtminstone tillsvidare snarast oöverkomliga svårigheter. Inte därför att konservativ kritik av samhället sådant det utvecklat sig skulle sakna skärpa och kraven på förändringar därför skulle bli mindre radikala. Motsatsen kunde hellre sägas vara fallet. Man kanske finner förklaringen i historiska förhållanden. Från början har konservatismen betytt motstånd mot förändringar och när sådana ägt rum har till en tid det gamla stått kvar som något kanske möjligt att återvinna. Det var en organiskt framvuxen samhällsform, ingen godtycklig teoretisk konstruktion, hade alltså ingenting att göra med det utopiska, som varit föremål för all konservativ samhällskritik i Burkes efterföljelse. Men ju längre förändringarna framskridit desto svårare har det blivit att tänka sig det gamla bokstavligen återställt. Om man fortfarande kastat längtande blickar i det förflutna har det mera varit efter vad man trott vara detta förflutnas anda än just de former vari denna anda har varit förkroppsligad. Men att skapa nya former för en viss anda har likväl tillräckligt över sej av utopisk strävan för att inte lätt gå samman med en konservativ inställning.
    • Ernst Wigforss, “Om provisoriska utopier”, Insikt och handling 2 (1958), s. 104

Externa länkarRedigera

Wikipedia har en artikel om:
Konservatism
Politisk filosofi
Ideologier AnarkismEkologismFascismImperialismIndividualismIslamismKapitalismKolonialismKommunismKonfucianismKonservatismKorporativismLiberalismLibertarianismMarxismNationalismNazism • RepublikanismSocialdemokratiSocialismTotalitarism
Begrepp AuktoritetEgendom • ElitEmancipationFolk • FredFrihetHegemoniHierarkiKrigLag • MaktMonopolNaturrätt • LydnadPliktPluralismPropagandaRevolutionRättigheterRättvisaSamhällskontraktSamhälleStatUtopi
Statsskick AristokratiByråkratiDemokratiDiktaturMeritokratiMonarkiOligarkiPlutokratiTeknokratiTeokrati