Revolution

fundamental förändring i makt eller organisationsstruktur inom relativt kort tidsperiod

Revolution är ett (försök till) större, väpnad, organiserad omstörtning av det bestående samhället, ofta enligt någon teoretiskt grundad modell (särskilt socialistisk) och genomförd av eller för lägre samhällsklasser.

  • Edmund Burkes bok om den franska revolutionen var en principiell kritik av den revolutionära metoden för samhällsomvandling.
    • Reidar Larsson i Politiska ideologier i vår tid (2006), s. 49
  • Historien bekänner med vemod, att det inte finns en period, under vilken Frankrikes breda 25 millioner människor led mindre än under denna period, som man kallar skräckväldet.
  • Förtryckarklasserna belönade de stora revolutionärerna under deras livstid med ständiga förföljelser, mötte deras lära med det vildaste hat, den mest rasande illvilja och den hejdlösaste lögn- och förtalskampanj. Efter deras död försöker man förvandla dem till menlösa helgon, så att säga kanonisera dem, ge deras namn en viss ryktbarhet för att "trösta" de förtryckta klasserna och slå blå dunster i ögonen på dem, medan den revolutionära lärans innehåll kastreras och banaliseras och dess revolutionära skärpa avtrubbas. En sådan "bearbetning" av marxismen har f.n. bourgeoisin och opportunisterna inom arbetarrörelsen enat sig om. De glömmer, åsidosätter och förvränger lärans revolutionära sida, dess revolutionära väsen. De skjuter i förgrunden och förhärligar det, som är antagligt eller synes vara antagligt för bourgeoisin.
  • Det finns förvisso situationer vilkas orättfärdighet skriar till himlen. Om hela folk lider av brist på det nödvändigast eohc hindras av en främmande regim från att företaga sig något på eget initiativ, att skaffa sig högre bildning och deltaga i det sociala och politiska livet, då är frestelsen stor att med våld betvinga en sådan orätt gentemot människovärdet. Dock, varje revolution "undantaget i fall av en entydig och lång våldsregim som svårt kränker individens grundläggande rättigheter och som tillfogar landets gemensamma bästa svåra skador" skapar ny orätt och framkallar nya ödeläggelser. Man kan inte fördriva det onda som existerar med ett ännu större ont.
    • Paulus VI i Populorum progressio (1967), citerat av Reidar Larsson i Politiska ideologier i vår tid (2006), s. 124
  • Även om Kristus utför många handlingar som kan betraktas som revolutionära, beskrivs han ändå i evangelierna uttryckligen som någon som behärskar traditionen.
  • De olika statsskick som grekerna kände till övergick enligt Polybios organiskt i varandra: kunga­dömen förföll i despotier som störtades av aristokratier; dessa blev roffaroligarkier som ersattes av demokratier, som dock på grund av sina inneboende tendenser till laglöshet snart blev pöbelvälden, banade väg för en ny envåldshärskare, och så började det om. På grekiska heter detta kretslopp anakyklosis, vilket senare översättningslånades till revolution, idag det vedertagna orden för statsvälvningar på många av världens språk.
    • Fredrik Sixtensson, "Demokrati eller aristokrati" i Axess (2022:9)

Se även

redigera
Politisk filosofi
Ideologier AnarkismEkologismFascismImperialismIndividualismIslamismKapitalismKolonialismKommunismKonfucianismKonservatismKorporativismLiberalismLibertarianismMarxismNationalismNazism • RepublikanismSocialdemokratiSocialismTotalitarism
Begrepp AuktoritetEgendom • ElitEmancipationFolk • FredFrihetHegemoniHierarkiKrigLag • MaktMonopolNaturrätt • LydnadPliktPluralismPropagandaRevolutionRättigheterRättvisaSamhällskontraktSamhälleStatUtopi
Statsskick AristokratiByråkratiDemokratiDiktaturMeritokratiMonarkiOligarkiPlutokratiTeknokratiTeokrati