Liberalism

politisk ideologi med individens frihet som grundläggande värde
  • Den konservative är förälskad i existerande missförhållanden till skillnad från liberalen som vill ersätta dem med andra.
    • Ambrose Bierce, The Devil's Dictionary (1911), citat hämtat från Världens bästa citat (1987), s. 91
  • Gentemot liberalismens läror intar fascismen en absolut avvisande hållning såväl på det politiska som på det ekonomiska området.
    • Giovanni Gentile, "Fascismens doktrin" (1932)
  • När liberalismen har en fiende är den stark. Den kan mobilisera massorna och inspirera till självuppoffring. Men i segerns stund kollapsar den. Mönstret återkommer. Massiva demonstrationer mot kommunismen i Östeuropa, men sedan fragmentiserade samhällen. Ett vitalt sydafrikanskt civilsamhälle som faller ihop så snart apartheid är avskaffat. Och nyss syntes det i omvänd ordning i USA: först en oförmåga att mobilisera den egna kandidaten, Hillary Clinton. Men så fort fienden var installerad marscherade hundratusentals genom Washington i anti-Trump-demonstrationer.
    Det här är en följd av hur liberalismen är konstruerad. En rörelse skapas av att människor förenas kring något, men liberalismens idé är den individuella friheten. Därför kan den mobiliseras mot en fiende, men när den väl har segrat faller rörelsen söner i miljontals individuella livsprojekt.
    Liberalism handlar om frihet, men om det filosofen Isaiah Berlin kallat negativ frihet – frihet från något: från förtryck, diskriminering, orättvisor. Detta ger den ett moraliskt patos och kraft att besegra vilken motståndare som helst. Men när segern väl är vunnen varken kan eller vill den säga oss vad vi ska ha friheten till.
  • Konservatismen under 1800-talets första hälft var en motideologi till både den politiska och den ekonomiska liberalismen. De konservativa kritiserade utomordentligt skarpt frihandeln och laissez faire, framför allt på grund av deras sociala konsekvenser.
    • Reidar Larsson i Politiska ideologier i vår tid (2006), s. 42
  • Liberalismen [är inte] en enkel ideologi som kan klara sig med slagord. Men där andra har slagord kan vi ställa kunskap, fakta och värderingar.
  • Liberalismen lärde frihet, näringsfrihet, frihandel, parlamentarism, kvinnoemancipation, människans likhet, könens jämställdhet o.s.v. – den syndade mot naturlagar. Den tyska tanken fordrar idag, då den gamla feminiserade världen håller på att störta samman: auktoritet, typbildande kraft, restriktivitet, disciplin, autarki (självförsörjande), skydd för raskaraktären samt erkännande av könens eviga polaritet.
    • Alfred Rosenberg, Der Mythus des 20. Jahrhunderts : eine Wertung der seelisch-geistigen Gestaltenkämpfe unserer Zeit (1930)

Se ävenRedigera

Politisk filosofi
Ideologier AnarkismEkologismFascismImperialismIndividualismIslamismKapitalismKolonialismKommunismKonfucianismKonservatismKorporativismLiberalismLibertarianismMarxismNationalismNazism • RepublikanismSocialdemokratiSocialismTotalitarism
Begrepp AuktoritetEgendom • ElitEmancipationFolk • FredFrihetHegemoniHierarkiKrigLag • MaktMonopolNaturrätt • LydnadPliktPluralismPropagandaRevolutionRättigheterRättvisaSamhällskontraktSamhälleStatUtopi
Statsskick AristokratiByråkratiDemokratiDiktaturMeritokratiMonarkiOligarkiPlutokratiTeknokratiTeokrati