Louis de Bonald

Louis Gabriel Ambroise de Bonald, född 2 oktober 1754 på Le Monna, död där 23 november 1840, var en fransk kontrarevolutionär filosof och politiker, ledamot av Franska akademien. Bonald företrädde konservativa tankeströmningar.

Där, varest med nödvändighet alla människor, lika i vilja men olika i styrka, vill härska, är det nödvändigt att en enda människa härskar, om icke alla människor skall förinta varandra.

Det politiska samhället är en samling likartade varelser, vars mål är det ömsesidiga bevarandet. Alltså är samhällets allmänna vilja med nödvändighet konservativ.

Citat

• De allmänna eller abstrakta satser, som uppställas för samhället, dvs. för människan, kan icke erhålla tillämpning annat än genom historien, dvs. genom människornas handlingar i samhället. Då jag grundar ett politiskt system på allmänna och abstrakta satser, och då jag tillämpar det på historien, är det alltså icke nog för att vederlägga detta system, att ställa satser mot satser eller resonemang mot resonemang, utan man måste också ställa fakta mot fakta, historia mot historia.
  • Citerat av Herbert Tingsten i De konservativa idéerna (1966), s. 37

• Samhället finns; det hör alltså till människans natur; lagarna för dess existens är alltså nödvändiga. Beskaffat som människan, har det som hon tillvaron till mål, och det bör enligt sin natur sträva till sitt eget bevarande, till sin egen fulländning, emedan människan enligt sin natur strävar efter självbevarelsen och lyckan.
  • Ibidem, s. 38

• Det politiska samhället är en samling likartade varelser, vars mål är det ömsesidiga bevarandet. Alltså är samhällets allmänna vilja med nödvändighet konservativ, dess känsla är med nödvändighet konservativ.
  • Ibidem, s. 38–39

• Upprättandet av en offentlig makt skedde varken frivilligt eller på grund av tvång; denna makt var nödvändig, dvs. överensstämde med de i samhället levandes natur.
  • Ibidem, s. 39

• Där, varest med nödvändighet alla människor, lika i vilja men olika i styrka, vill härska, är det nödvändigt att en enda människa härskar, om icke alla människor skall förinta varandra.
  • Ibidem

• Allas lika underkastelse under för alla gemensamma lagar och under särskilda lagar för olika yrkesgrupper, utgör den sociala jämlikheten, och oavhängigheten av varje vilja utgör den sociala friheten. Det finns alltså social frihet och jämlikhet i monarkierna.
  • Ibidem, s. 40

Citat om Louis de Bonald

• Medan Joseph de Maistre förkunnade sina läror med brinnande patos och skärande ironi, utvecklade Bonald liknande tankegångar i den tungrodda och omständliga utredningens form.
  • Gunnar Aspelin i Tankens vägar: en översikt av filosofiens utveckling, del II (1958), s. 229

• Joseph de Maistre och Louis de Bonald har de flesta idéer gemensamt. Skillnaden var den att Bonald var en pedant som nästan alltid skrev om samma sak i en stel och torr stil, medan de Maistre var en levande människa, en djärv och stridsglad kämpe med utomordentlig förmåga att ge polemiska utfall slagkraft och att bli uppmärksammad genom chockerande paradoxer.
  • Paul Krüger, "Fransk och sydromansk litteratur 1800–1857" i Bonniers allmänna litteraturhistoria: Romantiken (1970), s. 273

• Utmärkande för Bonalds ideologiska teknik är att han ständigt opererar med ett tretal av begrepp; han var, har det sagts, besatt av en triangel. Det för världsordningen grundläggande tretalet är orsak, medel och verkan. En motsvarande gestaltning finner Bonald i alla livets förhållanden; han synes ofta, liksom senare Hegel, anse en sats bevisad, blott han kan framställa den i dylik triangelform.
  • Herbert Tingsten i De konservativa idéerna (1966), s. 37–38