Benjamin Disraeli

brittisk politiker

Benjamin Disraeli, 1:e earl av Beaconsfield, född 21 december 1804 i London, död 19 april 1881 i London, var en brittisk politiker och författare. Han innehade regeringsposter i tre årtionden, två gånger som premiärminister.

Det finns två slag av jämlikhet: den jämlikhet, som nivellerar och förstör, och den jämlikhet, som upphöjer och nyskapar.
  • Varje regim som någonsin funnits och som varit av någon varaktighet, måste ha grundats på 'principen om största möjliga lycka', ty, om icke majoriteten tänkt eller känt att så varit fallet, skulle regimen icke kunnat bestå.
  • De som överblickar folkets historia för att undersöka de nationella institutionernas uppkomst, och som riktigt och klokt avskiljer vad som är det karakteristiska i historien från det rent tillfälliga, upptäcker vissa principer i fädernas handlande, som de inser vara orsaken till att de nationella institutionerna blomstrat och fortlevat; och de beslutar, att i det framtida arbetet skall dessa principer vara deras ledare och lärare, då det gäller att åvägabringa ändringar och reformer, som de anser lämpliga. Genom dessa undersökningar blir de mera djupt förtrogna med sin nationalkaraktär, och på grundval av denna ökade kunskap — och endast med stöd av denna — anser de klokt att handla.
Detta anser jag vara det största mått av teori som någonsin varit av betydelse för de politiska institutioner, som, på grund av sin varaktighet, ensamma är ägnade att uppmärksammas av en reflekterande statsman; och denna måttliga, försiktiga, visa och i eminent grad praktiska tillämpning på handlandet har i gamla tider alltid varit utmärkande för våra engelska statsmän.
  • Ibidem, s. 95
  • Vi kan konstatera, att under hela vår historia har de män, som lett vårt lands öden i tider av stora svårigheter och faror, oföränderligt följt en politisk linje — nämligen att undvika abstraktioner. Detta är det utmärkande draget i engelsk statsmannaskicklighet, den viktigaste orsaken till den engelska statens bestånd.
    • Ibidem, s. 96
  • Englands politiska institutioner har sitt ursprung i våra lagar och sedvänjor. Dessa är de djupa och eviga källorna till institutionernas ojämförliga kraft och goda verkningssätt; och om vårt berömda parlament inte hade närts av dessa rena och hälsobringande källor, skulle det, liksom så många av sina konstmässiga likar, ha skrumpit ihop och förtorkat och liksom en väldig kanal, fylld blott med smittobärande smuts, ha betraktats enbart som bevis på ett folks ödesdigra dårskap.
    • Ibidem, s. 98
  • Det finns två slag av jämlikhet: den jämlikhet, som nivellerar och förstör, och den jämlikhet, som upphöjer och nyskapar. Det är denna senare, denna sublima, den himmelska jämlikhet, som livar Englands lagar. Grundtanken i det förstnämnda jämlikhetsbegreppet, som är lågt, jordiskt, galliskt och materialistiskt, är att ingen skall vara privilegierad; grundtanken i det engelska jämlikhetsbegreppet är att alla skall vara privilegierade. Sålunda är vår konungs lägsta undersåte född till stora och betydande privilegier; en engelsman — av hur ringa ursprung han än är, vare sig han är dömd till plogen eller bestämd för vävstolen — förvärvar genom födseln det ädlaste av alla arv, likhet i fråga om borgerliga rättigheter; han föddes till frihet, till rättvisa och till egendom. Det finns ingen ställning, som han inte kan sträva efter; det finns ingen herre, som han är skyldig att tjäna; ingen domare får sätta honom i fängelse utan lagens stöd; och den mark, på vilken han arbetar, måste förse honom med ett hederligt och anständigt uppehälle.
Så är engelsmännen i fråga om politik liksom de gamla hebréerna i fråga om religion 'ett gynnat och säreget folk'. Liksom jämlikhet är grunden, är social gradering överbyggnaden, och det engelska folket är väsentligen ett folk av klasser, men icke av kaster. Vår jämlikhet är en säkerhetsventil för oroliga andar; vår klassdelning bjuder säkerhet för den anspråkslöse och saktmodige. Den senare söker tillflykt i sin egen klass; den förre söker befrielse genom att höja sig ur sin ursprungliga klass.
  • Ibidem, s. 99
  • Att inse att man är okunnig är ett bra steg mot kunskap.
    • Sybil (1845), citerat i Världens bästa citat (1987), s. 91
  • Det är mycket lättare att vara kritisk än att vara rättvis.
    • Tal i brittiska underhuset (24 januari 1860), citerat i Världens bästa citat (1987), s. 17
  • I ett progressivt land är förändringen konstant. Den stora frågan är inte om man skall kämpa mot förändring, som är ofrånkomlig, utan om denna förändring skall ske i överensstämmelse med nationens seder, lagar och traditioner eller enligt abstrakta principer och godtyckliga allmänna doktriner.
    • Tal i Edinburgh i Scotland (29 oktober 1867), citerat av Reidar Larsson i Politiska ideologier i vår tid (2006), s. 49

Citat om Benjamin Disraeli

redigera
  • Bestämdare än kanske någon annan politiker under 1800-talet företräder Disraeli en på en gång aristokratisk och socialreformatorisk åskådning.
  • Disraelis Vindication torde med nära nog samma rätt som Burkes Reflections kunna räknas till de klassiska försvaren för en principiell konservatism — en konservatism, som, även om den närmast anknyter till ett bestämt politiskt system, överhuvud ställer traditionen mot nydaningen.
    • Ibidem, s. 93
  • Disraelis idéer kan antas ha utövat ett utomordentligt inflytande på den engelska konservatismens utveckling. Ledande konservativa politiker från Randolph Churchill till Stanley Baldwin har i honom sett sin inspiratör; jämte Burke framstår han som riktningens ojämförligt främste idégivare.
    • Ibidem, s. 104

Externa länkar

redigera
Politiska filosofer
Klassiska AristotelesAureliusCiceroKonfuciusLao ZiPlatonPlutarchosSokratesSun Zi
Konservativa AquinoBonaldBurkeCarlyleColeridgeComteDanteDisraeliDurkheimFichteGuénonHallerHegelHobbesHumeJüngerKirkLe BonMaistreMaurras • Müller • Novalis • OakeshottParetoPetersonSavignySchmittScrutonSolzjenitsynSpenglerStrauss
Liberala AronBenthamBerlinEmersonFranklinHayekJeffersonKantLockeMaritainMillMisesMontesquieuNietzscheNozickOrtegaPopperRandRawlsSmithSowellSpencerStirnerThoreauTocquevilleVoltaireWeberWollstonecraft
Socialistiska Adorno • BakuninBernsteinCamusChomskyde BeauvoirDu BoisEngelsFanonFoucaultFourierFrommGoldmanGramsciHabermasKropotkinLeninLuxemburgMaoMarcuseMarxMüntzerPaineRousseauRussellSartreShawTrotskijŽižek
Övrigt ArendtGandhiLutherMachiavelliMorePizanWeil