Svenska ordspråk

A

• Adam sköt skulden på Eva och Eva på ormen.
• Adel utan dygd är lykta utan ljus.
• Adjö, Svenserud, sa Päte, när han reste till Amerika och aldrig kom dit. (Värmland) (SVO)
• Aftonen kröner morgonen.
• Agan är god, när måtta är med.
• Agelös lever, ärelös dör.
• Akta dig för den om vilken ingen talar väl.
• Akta dig för det slags kattor, som smeka framman och klösa bak.
• Akta dig för fiendegåvor.
• Akta dig för hunden, skuggan bits inte.
• Akta dig för ond gärning, lögn får snart vändning.
• Akta huvet, sa mästerman. (Stockholm) (SVO)
• Aldrig gott köp i dålig vara.
• Aldrig läkes såret så väl, att inte ärret syns.
• Aldrig någon olycka, att inte lycka är med.
• Aldrig så elakt väder, att inte den döde måste ut.
• Aldrig så gammal, att man inte tror sig få leva ännu längre.
• Aldrig så långt emellan bergen, att inte trollen råkas.
• Aldrig är dagen så lång, att inte aftonen kommer.
• Aldrig är fågeln så liten, att han inte söker sig bo.
• Aldrig är vädret så kallt, att prästen fryser i kyrkan så länge offret räcker.
• All begynnelse är svår.
• All hjärna finnes inte i ett huvud.
• All ursäkt är god när den antages.
• Alla barn i början, sa gubben, satte sig i vävstolen. (Göteborg) (SVO)
• Alla bli ej präster, som gå i skolan.
• Alla behöver kristlig fostran och vård, sa bonden, piskade lopporna med kyrkkäppen. (Halland) (SVO)
• Alla dagar är inte bakedagar.
• Alla dö inte, som lida nöd.
• Alla frågar om man är rik, få, om man är from.
• Alla goda ting är tre.
  • Ström (1981), p. 36
• Alla känna apan, men apan känner ingen.
• Alla lemmar lyda huvudet.
• Alla leva vi vid en Gud, men icke vid en lycka.
• Alla moln ger inte regn.
• Alla skor görs inte över en läst.
• Alla svin är svarta i mörkret.
• Alla vackra flickor vilja gifta sig, och de fula ändå hellre.
• Alla veta råd, förutom den i våndan står.
• Alla vill att yxan skall gå, men ingen vill hålla i skaftet.
• Alla vill ha narren, men ingen vill föda honom.
• Alla vill luta åt den sidan lasset välter.
• Alla vill vara gamla, men ingen vill heta det.
• Alla vill vara herrar, men ingen vill bära säcken.
• Alla vill över där gärdesgården är lägst.
• Alla sätt är bra utom de dåliga.
  • Holm (1981), p. 162
• Alla vägar bär till Rom.
  • Grenholm (2000), p. 284
• Alla är vi barn i början.
  • Ström (1981), p. 364
• Alla vill vara herrar, men ingen vill bära säcken.
  • Strauss, Emanuel (1994). "1263". Concise Dictionary of European Proverbs. II. Routledge. p. 991. ISBN 978-1-136-78978-6.
• Alla är inte goda kockar, som bära stora knivar.
• Alle mans vän är ofta var mans narr.
• Allestädes framme, sällan välkommen.
• Allestädes framme är ofta näsbränna.
• Allmogen är ett djur med många huvuden.
• Allmosa minskar inte, kyrkogång hindrar inte.
• Allmän nytta, allmän skada.
• Allom är förbjudet att bryta, men ingen att bättra sig.
• Allt efter behag, sa han som fria och fick korgen. (Halland) (SVO)
• Allt fettet bör inte i skomakaren, somt bör också i klöven (i lädret).
• Allt har haft en begynnelse, utom Gud.
• Allt kommer till den som har tid att vänta.
• Allt vad man får i sig blir man vacker av, sa flickan. (Halland) (SVO)
• Allt vatten vill i havet.
• Allt är inte guld som glimmar.
  • Wallensteen (1991), p. 164
• Allt är vackert som är kantat, sa gumman, kanta osten. (Stockholm) (SVO)
• Allt/allting/var sak har sin tid.
  • Söderbäck (1989), p. 42
• Alltför dristiga får bli uppätna av ulven.
• Alltför hövlig liknar narren.
• Alltför klok är största tok.
• Alltför mycken frihet alstrar självsvåld.
• Alltför mycken lust är olust.
• Alltför noga minskar vänskapen.
• Alltför spetsig blir snart slö.
• Alltför stor ära lyktas med skam.
• Alltför ödmjukt är förklädd högfärd.
• Alltid bäst som sker.
• Alltid bättre gröt (eller korv) i en annans gryta.
• Alltid bättre säd på grannens åker.
• Alltid duger han till nå't, sa bonden, skurade stallet med katten. (Skåne) (SVO)
• Alltid fler kalvskinn som torgförs, än kohudar.
• Alltid frusen jord för lata svin.
• Alltid får den visa, som kväda vill.
• Alltid har man något att blåsa på.
• Alltid kommer ved med vintern.
• Alltid någon, som måste bära hundhuvudet.
• Alltid något nytt, sällan något gott.
• Alltid sämsta föret i portlidret.
• Alltid träffar jag dig, sa fan till biskopen. (Halland) (SVO)
• Alltid värre, som efter kommer.
• Allting annat men inte det, sa flickan om kyssen. (Småland) (SVO)
• Allting bör ske med mått, sa' skräddaren, slog hustrun med alnen.
• Allting har en ända, men korven har två.
• Allting har en övergång sade räven, när de tog skinnet av honom.
• Allting har sin tid.
• Allting klär ett vackert ansikte, sa flickan, prova nya skorna. (Stockholm) (SVO)
• Allting på stort, sa tiggarn, dansa i farstun. (Halland) (SVO)
• Andra fåglar flyga bort, kråkan blir alltid kvar.
• Andra tider, andra seder.
• Andra år, andra hår.
• Andras exempel ursäkta inga synder.
• Andras fel göra ingen lag.
• Andras fel mäta, sitt eget förgäta.
• Andras skada glöms snart.
• Andras skada är ofta den bästa läromästaren.
• Anfall är bästa försvar.
  • Grenholm (2000), p. 18
• Anfäkta det snuset, sa fan när de sköt honom i näsan. (Blekinge) (SVO)
• Anorna göret, sa greven. (Halland) (SVO)
• Anse var dag som den sista.
• Antingen med eller mot.
• Antingen skalken sitter eller står, är han i dag så god som i går.
• Antingen skall det vara ösapösa, eller skall det vara nörpasnörpa nu för tiden, sa' gamla mormor.
• Antingen ägg eller ungar.
• Anvisning är ingen betalning.
• Apan håller sina ungar för de vackraste, och dåren sitt tal för det klokaste.
• April våt och maj kall fyller bondens lador all.
• Arbeta medan du är ung; det gagnar när du blir gammal och tung.
• Arbeta som du skulle leva evigt; lev som du skulle dö i morgon.
• Arbetaren är sin lön värd.
• Arbete fördriver laster.
• Arbete gör sömnen ljuv.
• Arbete och möda ger daglig spis och föda.
• Arbete är halv hälsa.
• Arg hund och racka ha inte mycken lust att tacka.
• Arga hundar få rivet skinn.
• Arga hundar är goda väktare.
• Arga katter får rivet skinn.
  • Börjesson (2008), p. 34
• Arm brunn, som man måste bära vatten uti.
• Arm häst, som ej orkar bära sin sadel.
• Arm högfärd, skrävla och svälta.
• Arm och rik gör döden lik.
• Arm råtta, som ej vet mer än ett hål.
• Arm tiggare, som ej kan gå ett hus förbi.
• Arm tröst, att också andra har felat.
• Armod botar högmod.
• Armod går till fots.
• Armod gör döden söt.
• Armod gör mannen blödig.
• Armod har bragt mången till galgen.
• Armod lär arbete.
• Armod är gott för podager.
• Armod är konstens styvmor.
• Armt skämt, som inte har något allvar med sig.
• Art följer art.
• As lockar örnen ut.
• Att alltid vinna gör misstänkt.
• Att fela är mänskligt, gudomligt att förlåta. (Jfr. Syr. 5: 4—7).
• Att fånga räv med räv, därtill fordras klokhet.
• Att föga begära är reda penningar, att föga köpa är en god årlig inkomst.
• Att försvara ett fel är att fela igen.
  • Stolpe (1987), p. 41
• Att försvara sitt fel är att fela ånyo.
• Att ge dårar råd är detsamma som att slå vatten på gåsen.
• Att inte hinna fram till målet och löpa detsamma förbi kommer på ett ut.
• Att inte äta så mycket man orkar, medför ingen ånger.
• Att läsa och inte förstå är att plöja och inte så.
• Att skiljas är att dö en smula.
  • Hellquist (1986), p. 175
• Att taga en rik hustru, är att mista sin frihet.
• Att tala ett och annat tänka, plär det goda namnet kränka.
• Att tala utan att tänka, är att skjuta utan att sikta.
• Att undvika förtal, är större konst än att vinna beröm.
• Att vara grann kostar pinat skinn.
• Att våga är att tappa fotfästet en stund, att inte våga är att förlora sig själv.
  • Ström (1981), p. 179
• Av att tigga blir man inte fattig.
• Av barn blir också gammalt folk.
• Av barn och dårar får man veta sanningen.
• Av barn, fyllon och dårar får man höra sanningen.
  • Ström (1981), p. 179
• Av den gamla oxen lär den unga att draga.
• Av den sista supen kommer den första örfilen.
• Av den tröjan blir det inga byxor.
• Av egen åker kommer den bästa säden.
• Av elden blir man bränd, av skökan skämd.
• Av en rik läckermun blir en fattig tallrikslickare.
• Av fem alnar bör man få ett par handskar om inte skräddaren är en skälm.
• Av frukten känner man trädet.
• Av hampgarn gör man inga silkesstrumpor.
• Av herreumgänge kan man både värma och bränna sig.
• Av intet blir intet.
• Av kladdig fåle kan bliva god häst.
• Av kokta ägg blir inga kycklingar.
• Av ljudet kännes malmen, av talet prövas mannen.
• Av morgonlöje blir aftongråt.
• Av många hugg blir yxan slö.
• Av nöd görs ofta en dygd.
• Av rocken kännes mannen.
• Av skadan blir man vis.
  • Wallensteen (1991), p. 156
• Av skadan blir man vis, men inte rik.
• Av skåda växer kärlek.
• Av små fiskar blir gäddan stor.
• Av små grisar blir det stora svin.
• Av sött vin blir sur ättika.
• Av tidigt hat blir sen kärlek.
• Av två onda ting bör man välja det minsta.
• Av uggle-ätt kommer uggle-ungar.
• Avsides bor också folk.
• Avsides i ro är bäst att bo.
• Avunden fräter var hon bor.
• Avunden är ärans följeslagare.
• Avundsjukan vilar aldrig.
  • Hellquist (1986), p. 106

B

• Bakebulla och tunnekanna gör såta vänner.
• Bakom arvingars tårar ofta man löjet spårar.
• Bakom ordet bör finnas en man.
• Baktal gör vänskillnad.
• Bannor bita inte till bens.
• Bara döda fiskar följer strömmen.
  • Rooth (1968), p. 47
• Barn gå ifrån hjärtat och till hjärtat.
• Barn gör barns gärning.
• Barn gör så i by, som hemma vant.
• Barn gör som du gör, inte som du säger.
  • Rooth (1968), p. 47
• Barn leka med nötter och gammalt folk med eder.
• Barn måste ha äpple med riset.
• Barn och narrar tala snarast sant (talar sanningen).
• Barn utan bröd är en stor nöd.
• Barn är moderns bästa speleman.
• Barn är fattig mans rikedom.
• Barnagömmor, arma gömmor.
• Barnaminnet är långt.
• Barnen är aldrig så många, att inte fadern är äldst.
• Barnen är ej för många, när de arta sig väl.
• Barnryggen måste böjas i tid.
• Beck och tjära är båtsmans ära.
• Bed ingen annan om det du inte själv vill göra.
• Bedja är tyngre än plöja.
• Begynna med en nål, sluta med en silverskål (om snatteri).
• Behandla andra som du själv vill bli behandlad.
  • Martinsson (1996), p. 141
• Behåll ett gott kort till sista sticket.
• Bekymren bo under höga tak.
• Bekänd sak är halvt förlåten.
• Bekänd sak är så god som vittnad.
• Beslut och handling är ett, sa domarn, utskrev utslaget. (Småland) (SVO)
• Betsel och töm hålla hästen i styr.
• Bi utan vise flyga villevägar.
• Bida och lida stillar mycken kvida.
• Bileams åsna såg bättre än hennes herre.
• Bjud icke lusen i skinnfällen, hon kommer nog objuden.
• Bjud sällan till gäst din vän, aldrig din ovän.
• Björnen slår man inte med ris.
• Bland hundra galna skall man inte finna en klok.
• Bland Mammons dyrkare finns ingen sekterism.
• Bland trenne stallbröder blir en klämd.
• Blandar man sig i drav, blir man äten av svin; blandar man sig i guld, blir man lagd i skrin.
• Blind höna hittar också ett korn.
• Blind man bör inte döma om färger.
• Blir det gjort, nog blir det sport.
• Blitt väder lockar barnen ut.
• Blixten slår gärna ned i höga torn.
• Blod för blod, sa hamnbusen, dräpte lusen. (Stockholm) (SVO)
• Blod skall flyta, sa bonden, kasta lusen utför trapporna. (Sörmland) (SVO)
• Blodet är alltid tjockare än vattnet.
• Blott det närvarande kan tillfoga skada.
• Blott Sverige svenska krusbär har.
  • Grenholm (2000), p. 189
• Blyg hund blir sällan fet.
• Blyg man duger inte till hovs (vid hovet).
• Blyg tiggare får ofta svälta.
• Blyga pojkar får aldrig kyssa vackra flickor.
• Blygsam kvinna är en dygdespegel.
• Blygsamhet är ungdomens prydnad.
• Blygt barn rodnar snart.
• Blysvärd i guldbalja (= fager yta och råa seder).
• Bläck och penna är de säkraste vittnen.
• Blödig tuktan gör tredska barn.
• Blödigt hjärta, stor smärta.
• Bocken vet nog att han har horn.
• Bokstaven blygs icke.
• Bondebruk är inte barnalek.
• Bondefot och herresko passa inte väl tillsammans.
• Bonden bör först ha sin rätt, sedan kungen.
• Bonden flyttar ej bo, utan att mista en ko.
• Bonden är inte mätt förrän han hickar.
• Bondens fjät göra åkern fet.
• Bondtron är den bästa.
• Bordblyger får största skadan.
• Borgen bar armod i följe.
• Borsta framför din egen dörr först.
  • Stolpe (1987), p. 153
• Borta sträng, hemma dräng.
• Borta är bra, men hemma är bäst.
• Bot hör till synd, liksom lus till skorv.
• Bra karl reder sig själv.
  • Rooth (1968), p. 47
• Brodersämjan räcker inte alltid till.
• Bror min, sa fan om lantmätaren. (Norrland) (SVO)
• Bruka ej den till din läkare, som skall ärva dig.
• Brukad nyckel är alltid blank.
• Bränt barn skyr elden.
• Bränt barn skyr elden, sa löjtnanten åt kadetten. (Stockholm) (SVO)
• Bränt är icke stekt.
• Bygga hus i luften ger en oviss grundval.
• Bygga hus med vars mans råd kommer sällan tak på.
• Bygger du ett hus, så glöm inte taket.
• Bygående höna får antingen korn i kräva eller käpp i nacke.
• Bäckman hjälp, sa fan, råka ut för Boström. (Sörmland) (SVO)
• Bäst att bli klok av andras skada.
• Bäst att följa marken efter.
• Bäst att göra frid med draget svärd.
• Bäst att göra gott, så spörjs det minst.
• Bäst att hålla sig på mattan.
• Bäst att hålla upp, medan leken är god.
• Bäst att inte ha någon trasa (slarva) med i den byken.
• Bäst att lida, det man inte kan vrida.
• Bäst att rätta munnen efter matsäcken.
• Bäst att smida, medan järnet är varmt.
• Bäst att ta det säkra för det osäkra.
• Bäst att ta emot lyckan medan hon tillbjudes.
• Bäst att ta skeden i vacker hand.
• Bäst att tiga och stoppa i tålamodspåsen.
• Bäst att tiga när ingen frågar.
• Bäst att vara lugn som en filbunke.
• Bästa frukterna hänga i toppen.
• Bästa fäktare få snarast hugg.
• Bästa gödsel faller från husbondens sko.
• Bästa musik, när mun och hjärta kväda ett.
• Bästa simmare kan också drunkna.
• Bästa vete har också agnar.
• Bättre att andra säga: där löper han, än att de skola säga: där ligger han.
• Bättre att barnet gråter, än att föräldrarna sucka.
• Bättre att fattigt folk sitter för din dörr, än du för deras.
• Bättre betala kocken, än apotekarn.
• Bättre bli klok av skadan än av skammen.
• Bättre blåsa på gröten, än bränna sig.
• Bättre bocka huvudet, än stöta pannan.
• Bättre bryta av sig armen, än halsen.
• Bättre brödlös än rådlös.
  • Topelius Bokförlag (1974), p. 15
• Bättre den första vreden än den sista skadan.
• Bättre dricka upp mjölken än äta upp kon.
• Bättre dåligt minne än dåliga minnen.
  • Holm (1975), p. 54
• Bättre en fågel i handen, än tio i skogen.
• Bättre en kaka med ro, än två med oro.
• Bättre en lapp, än ett hål.
• Bättre en levande hund, än ett dött lejon.
• Bättre en mager förlikning, än en fet rättegång.
• Bättre en rik bonde, än en fattig adelsman.
• Bättre en rätt kål med kärlek, än en gödd oxe med hat.
• Bättre en sur vän, än en söt fiende.
• Bättre en uppenbar fiende, än en hemlig ovän.
• Bättre en viss fred, än en oviss seger.
• Bättre enögd, än blind.
• Bättre ett fruktbart äppleträd, än ett torrt lagerträd.
• Bättre ett gott rykte, än stora rikedomar.
• Bättre ett kvintin (äldre vikt=3,329 g) lycka, än ett skålpund vett.
• Bättre ett ord före, än tio efter.
• Bättre ett ärligt nej än ett falskt ja.
  • Ström (1981), p. 361
• Bättre förekomma än förekommas.
  • Ström (1981), p. 173
• Bättre en fågel i handen än tio i skogen.
  • Holmqvist (1981), p. 138
• Bättre ensam än i dåligt sällskap.
  • Holm (1981), p. 29
• Bättre ett åsyna vittne, än tio, som »hört berättas».
• Bättre fattig med ära, än rik med skam.
• Bättre fly än illa fäkta.
• Bättre fria en brottslig, än fälla en oskyldig.
• Bättre fråga än fara vilse.
• Bättre få vänner och trygga, än många som gå till rygga.
• Bättre förekomma, än förekommas.
• Bättre förekomma än förekommas, sa flickan, gick på besök hos gossen. (Hälsingland) (SVO)
• Bättre förevar, än eftersnar.
• Bättre grov kaka, än intet smaka.
• Bättre gå barfota, än ha inga fötter.
• Bättre gå omkring, än falla i diket.
• Bättre gå till sängs utan aftonvard, än stiga upp med gäld.
• Bättre gömma en skilling, än förlora en daler.
• Bättre göra tio ärliga, än en till skälm.
• Bättre halvt bröd, än allt mista.
• Bättre ingen gris ha än en som inte håret går av, sa bonden. (Sörmland) (SVO)
• Bättre krig, än oviss fred.
• Bättre kröka ryggen, än stöta sig i dörren.
• Bättre köra sakta, än släpa lasset till bys.
• Bättre och sämre har jag känt, sa flickan om karlarna. (Småland) (SVO)
• Bättre lida för sanning, än taga lön för lögn.
• Bättre lida orätt, än göra orätt.
• Bättre liten fisk, än intet på disk.
• Bättre liten harm, än stor skada.
• Bättre litet och gott, än mycket som till intet duger.
• Bättre låta bära sig till graven av fyra, än gå dit själv.
• Bättre lägga sig själv, än låta sig kastas omkull.
• Bättre mager soppa, än intet doppa.
• Bättre mat, än målad vägg.
• Bättre mista en tå, än hela foten.
• Bättre något nött, än allt förött.
• Bättre något släppa, än allt mista.
• Bättre något än intet.
• Bättre rikta skomakaren, än apotekaren.
• Bättre sent än aldrig.
• Bättre skrynka på skon, än blåsa på foten.
• Bättre små fiskar, än tomma diskar.
• Bättre snava med fötterna, än med tungan.
• Bättre strax neka, än länge lova.
• Bättre stämma i bäcken, än i ån.
• Bättre såras av sin vän, än kyssas av sin ovän.
• Bättre ta varning av ord, än av hugg.
• Bättre tiga, än illa tala.
• Bättre tunt öl, än tomma kar.
• Bättre två gånger fråga, än fara en gång vill.
• Bättre två gånger mätet, än en gång förgätet.
• Bättre vara brödlös, än rådlös.
• Bättre vara brödlös än rådlös, sa gumman, tog katten skura bordet med. (Roslagen) (SVO)
• Bättre vara ensam, än i dåligt sällskap.
• Bättre väcka avund, än medömkan.
• Bättre väl dö, än illa leva.
• Bättre vända om i tid, än att gå vilse.
• Bättre vända sig till Gud själv, än till hans helgon.
• Bättre äga än önska.
• Bättre älskat och förlorat än att aldrig ha älskat.
  • Lind (2004), p. 25
• Bättring gör syndaren fri.
• Bättring är bästa ånger.
• Bäst att smida medan järnet är varmt.
  • Rooth (1968), p. 48
• Bäst bli klok av annans skada.
  • Åström (1997), p. 194
• Böj vidjan medan hon är grön, så blir hon både fager och skön.
• Bön och tro får både oxe och ko.
• Bön är dyraste köpet.
• Bönder är inte gäss för det de är grå.

D

• Dagen kommer väl, om också inte tuppen gal.
• Daggen faller både på lort och lilja.
• De gamla ha almanackan i kroppen.
• De gamla ha också varit barn.
• De gamla komedierna spelas ännu, fast på ett annat sätt.
• De gamla skall man ära, de unga skall man lära.
• De gamla till råd, de unga till dåd.
• De små tjuvarna hänger man upp, för de stora lyfter man på hatten.
• De sova icke alla, som snarka.
• De stora känna varann.
• De sämjas som hund och katt.
• De vackraste äpplena bli först maskstungna.
• De vise fela också.
• De är inte helgon alla, som gå i kyrkan.
• De är inte jungfrur alla, som bär kransar.
• De är inte jägare alla, som blåser i horn.
• De är så sura, sa’ räven om rönnbären.
• De är två alnar av ett stycke.
• Delad glädje är dubbel glädje (och delad sorg är halv sorg).
  • Ström (1981), p. 251
• Den arbetet straffar, han lastar mästaren.
• Den behöver skrika högt, som vill skrämma fan.
• Den bästa osten blir mest eftersökt och snarast maskäten.
• Den bästa vetenskapen är den, som gör oss mer fromma än lärda.
• Den börda som bäres av tvänne, är ej hälften så tung.
• Den dag som gången är, får du ej igen.
• Den dagen, den sorgen.
  • Bengtsson (1957), p. 27d
• Den drucknes tal är den nyktres tankar.
  • Ström (1981), p. 136
• Den drunknar inte, som hänga skall.
• Den dyraste hälsa är den som hämtas från apoteket.
• Den där råd lyder är vis, sa pojken, stal på uppmaning av far sin. (Västergötland) (SVO)
• Den ena arbetar, den andra drar nyttan.
• Den ena dagen är ej den andra lik.
• Den ena har lyckan, den andra kryckan.
• Den ena har namnet, den andra gör gagnet.
• Den ena hedern är den andra värd.
• Den ena jagar, den andra äter steken.
• Den ena knäcker, den andra bräcker, och den tredje faller i bäcken.
• Den ena korpen hackar inte ut ögat på den andra.
• Den ena kråkan sitter gärna hos den andra.
• Den ena lögnen räcker den andra handen.
• Den ena plöjer, den andra sår, och ingendera vet vem det får.
• Den ena prästen ger ej den andra offer.
• Den ena räven bör inte sättas att vakta den andra.
• Den ena skälmen vet bäst, hur den andra är till mods.
• Den ena tiggaren förtryter det, att den andra står för dörren.
• Den ena tycker om modern, den andra om dottern, och så bli de bägge gifta.
• Den ena åsnan hugnas åt att den andra bär säcken.
• Den ena åsnan klår den andra.
• Den enes död, den andres bröd.
• Den enes vinning, den andres skada.
• Den enögde är högst i korgen bland de blinde.
• Den faran älskar, är faran närmst.
• Den farligaste posten är den högsta äreposten.
• Den fattige blir aldrig fullfattig.
• Den fattige får alltid den sämsta lotten.
• Den fattige hugnar sig vid sin like.
• Den fattiges jul räcker icke till påsken.
• Den feta soen vet inte vad den svultna lider.
• Den fri är född, är träldom svår.
• Den fromme blir snarast besviken.
• Den frukt som faller på grannens gård är hans.
• Den fålen har alltid lyte, som man ej kan få.
• Den förnöjsamme har alltid nog.
• Den förste, den bäste.
• Den geten som mest bräker, mjölkar minst.
• Den girige får aldrig nog.
• Den giriges plåga är länge leva.
• Den gnäller alltid, som hugg får.
• Den god husfrid hava vill, han göre vad hustrun råder till.
• Den gode herden klipper sina får, den elake slår dem.
• Den gode herden lämnar sitt liv för fåren.
• Den gren som bågnar är bättre, än den som brister.
• Den gråter aldrig guld, som aldrig guld ägde.
• Den gås som halsen är av, kacklar inte mer.
• Den gör ont nog som inte gör gott.
• Den har en kort fastlag, som skall betala sin skuld till påsk.
• Den hulpen vill bli, han hjälpe sig själv.
• Den hund man måste tvinga till skogs, biter inte många djur.
• Den hund som mest skäller, bites minst.
• Den hund som vill bita i var sten, skall ha goda tänder.
• Den här veckan kommer att gå fort, i övermorgon är det onsdag, sa dagkarln. (Medelpad) (SVO)
• Den hönan som sitter närmast till tuppen, är alltid fetast.
• Den i leken går, måste leken tåla.
• Den i mej, sa flickan om obelisken. (Stockholm) (SVO)
• Den i mig, sa bagaren om galten. (Blekinge) (SVO)
• Den illa gör, han illa far.
• Den inte aktar sitt namn, älskar ej heller sin heder.
• Den inte kännes av sig själv, kännes av dem, med vilka han umgås.
• Den inte lärt att lyda, vet ej heller att befalla.
• Den inte vet tiga, vet ej heller tala.
• Den inte vill arbeta, får efter maten leta.
• Den intet gott vill göra, har alltid någon ursäkt att föra.
• Den intet vågar, han intet vinner.
• Den kakan man vill ha till heders, bryter man ej.
• Den knakar inte mer än en trivs med det, sa stolsmakarn om stolen. (Dalsland) (SVO)
• Den ko som brukar bröla får nog mest ändå.
• Den kommer också fram, som oxarna driver.
• Den kommer tids nog, som skall hängas vid ljus.
• Den känner ej det söta, som aldrig smakat det sura.
• Den lag stiftar, äger ock lag tyda.
• Den lata har alltid helgdag.
• Den lata och den feta ha alltid ont av hetta.
• Den litet sår, han litet får.
• Den lyckan flyr, honom följer hon efter; den henne söker, för honom flyr hon undan.
• Den lyckan råkar, blir sovandes rik.
• Den man gärna umgås med, dennes seder lär man.
• Den med ulven äter, får med ulven tjuta.
• Den mer vill tära, än han kan nära, får armod till lön.
• Den mycket kan göra, får mycket att röra.
• Den mycket vill veta, får mycket arbeta.
• Den många frukta, måste själv rädas för många.
• Den måste bittida upp, som skall göra alla till lags.
• Den nyckel som ständigt är i bruk, är alltid blank.
• Den något gott har lärt, blir mycket gott beskärd.
• Den något lärt och något kan, han tar sig alltid fram.
• Den något spar, han något har.
• Den något vill lära, kommer till ära.
• Den ordentlige betalaren är herre över andras pung.
• Den passar, som ingen trumf har.
• Den rike har många fränder.
• Den rike är allestädes hemma.
• Den rike äter vad han vill, den fattige vad han har.
• Den råd lyder är vis.
• Den räddaste slår först.
• Den sak söker, skall namn nämna.
• Den sent kommer, kommer ock.
• Den skatter samlar, samlar sig sorger.
• Den smak kärlet en gång fått, behåller det gärna.
• Den som aldrig gjort illa, gör sällan väl.
• Den som aldrig gör väl, har inget gott att vänta.
• Den som alltid vet bäst lär sig aldrig något.
  • Brombergs Bokförlag (2004), p. 16
• Den som artar till nässlan, bränner tidigt.
• Den som blygs att fråga, skäms vid att lära.
• Den som betalar sin skuld, förbättrar sitt gods.
• Den som bitit huvudet av skammen, skäms inte mer.
• Den som bygger hus vid allmänna landsvägen, får många byggmästare.
• Den som bygger sitt hus med andras skada, samlar sten till sin grav.
• Den som bär eld i barmen, bränner sig.
• Den som börjar med mycket, slutar oftast med ingenting.
• Den som ej gråter sin vän varm, får visserligen sörja honom kall.
• Den som ej går framåt, går tillbaka.
• Den som ej har mer än ett öga, är rädd om det.
• Den som ej har sporrar, han rider med spö.
• Den som ej står till att råda, står ej heller till att hjälpa.
• Den som en gång stulit, får alltid heta tjuv.
• Den som far skyldig bort, kommer ock skyldig åter.
• Den som flyger för nära solen, sveder vingarna.
• Den som föder hönan, bör också ha äggen.
• Den som föder sig av träta, arbetar på djävulens verkstad.
• Den som följer hopen, har många stallbröder.
• Den som försmår det lilla, får intet av det stora.
• Den som först kommer till kvarnen, får först mala.
• Den som försummar tiden, blir försummad av tiden.
• Den som gapar efter mycket, mister ofta hela stycket.
• Den som ger av givet, ler Gud åt.
• Den som ger sig in i leken, får leken tåla.
  • Ström (1981), p. 255
• Den som ger silver och guld, honom bliver kvinnan huld.
• Den som ger tills han tigger, bör ha stryk tills han ligger.
• Den som glömmer att slå knut på tråden, gör månget styng förgäves.
• Den som gräver grop åt andra, faller själv däruti.
• Den som gräver en grop åt andra faller ofta själv däri.
  • Bengtsson (1957), p. 36
• Den som går för vars mans dörr och säger sanning, får en sönderslagen panna.
• Den som går i borgen, går i sorgen.
• Den som går långsamt, går säkert.
• Den som gärna vill röra i andras grytor, sveder ofta sin egen gråt.
• Den som gärna vill slåss, får alltid något att plåstra.
• Den som gör allt vad honom behagar, måste ofta lida vad honom icke behagar.
• Den som gör sig själv till får, blir av vargar uppäten.
• Den som gör vad han kan, gör lika mycket som påven i Rom.
• Den som har biskopen till morbror, kommer lätt fram i världen.
• Den som har en stor mun, bör ha en stark rygg.
• Den som har en styvmor har också en styvfar.
• Den som har en vacker syster, får nog en svåger.
• Den som har korset i handen, signar sig först själv.
• Den som har maten på bordet och går hungrig därifrån, får skylla sig själv.
• Den som har mera fett, än han behöver, kaste somt i kålen.
• Den som har många järn i elden, bränner några.
• Den som har penningen till sin Gud, gör sig själv till slav under sin dräng.
• Den som har råd, steker fläsk och låter den fattige doppa.
• Den som håller stegen, är lika god med tjuven.
• Den som håller, är ej bättre än den som slår.
• Den som i sitt femtionde år äktar en ung hustru, han bjuder döden till gäst.
• Den som i ungdomen förstör fågelbon, antänder byar i ålderdomen.
• Den som ingenstädes far, saknas inte hemma.
• Den som ingenting vet, om ingenting tvistar.
• Den som inte har en skilling lika kär som en daler, blir aldrig rik.
• Den som inte har pengar i pungen, bör ha goda ord på tungan.
• Den som inte kan sova, bör gå i kyrkan (där det är lätt att somna).
• Den som inte lyder mor, får lyda styvmor.
• Den som inte ser upp med ögonen, får se upp med pungen.
• Den som inte tager vara på styvern, får ingen daler.
• Den som inte unnar sig själv gott, unnar heller ingen annan.
• Den som inte vill arbeta i värmen, får hungra i kölden.
• Den som inte vill lyda far och mor, får lyda trumman.
• Den som inte vill låta sig råda, står heller inte att hjälpa.
• Den som kan styra sin tunga, bevarar också sitt skinn.
• Den som kan väl se genom finger, behöver inga glasögon.
• Den som klandrar arbetet, lastar också mästaren.
• Den som kliver högt, faller djupt.
• Den som kommer först till kvarnen, får först mala.
• Den som kommer i valet, kommer i kvalet.
• Den som kommer sist till kvarnen, får också mala.
• Den som kommer vid tjära, blir nedsmord därav.
• Den som kryper emellan barken och trädet, blir snart klämd.
• Den som kryper, kommer också fram.
• Den som leker med elden, bränner sig slutligen.
• Den som lever, får se.
• Den som lever i galopp, får rida i trav till helvetet.
• Den som ligger omkull, springer var man över.
• Den som ljuger i ett, blir misstrodd i allt.
• Den som lånar, gör väl; den som betalar, gör bättre.
• Den som låter andra se i sina kort, tappar spelet.
• Den som låter locka sig att stjäla, blir trugad att hänga.
• Den som lägger sig i draf, blir uppäten av svin.
• Den som längst står, vinner platsen.
• Den som lätt blir yr i huvudet, bör inte kliva högt.
• Den som minst söker äran, får henne ofta först.
• Den som missgår, honom missbjudes.
• Den som mycket håller av sig själv, honom håller ingen av.
• Den som många vill bjuda, måste mycket sjuda.
• Den som njutit det söta, må njuta det sura också.
• Den som något har, får nog bli i laget.
• Den som när sig med förhoppningar, löper fara att dö av hunger.
• Den som pratar mycket, ljuger även mycket.
• Den som predikar sanning, talar grekiska.
• Den som rosen vill plocka, får ej rädas för taggarna.
• Den som rätt skriftar, blir ock rätt avlöst.
• Den som ser väl framför sig, kommer inte själv bakefter.
• Den som själv riktigt lärt, kan ock riktigt lära andra.
• Den som skall till olyckan, må så gärna löpa som krypa. (Jfr. 2 Krön. 25: 19).
• Den som skämmer sig själv, han ärar ingen annan.
• Den som skär av sig näsan, skamfilar sitt ansikte.
• Den som slaktar kalven, uppföder ingen oxe.
• Den som slår min hund, älskar mig icke.
• Den som släpper tygeln, blir snart kastad ur sadeln.
• Den som sova vill, drager sparlakanen till.
• Den som sover med hundar, stiger upp med loppor.
• Den som sover, syndar icke.
• Den som spar han har.
  • Stolpe (1987), p. 38
• Den som sparar riset, älskar ej barnet.
• Den som strider med lögnens vapen, har en sjuk sak att försvara.
• Den som stulit en gång, är en tjuv.
• Den som sår orättvisa, får skörda hat och hämnd.
• Den som sår ärter på landsvägen, får ej många skidor in i ladan.
• Den som säger allt vad han vet, han lär ock säga vad han inte vet.
• Den som säger allt vad han vill, får ofta höra vad han inte vill.
• Den som söker, han finner.
• Den som tager barnet vid handen, tager modern vid hjärtat.
• Den som tager en änka, får bord och bänka’, men mycket att tänka.
• Den som tager gåvor, säljer sin frihet.
• Den som tager herrar till stalldrängar, får brutna hästar och söndriga sadlar.
• Den som tager trollet för guldet, behåller trollet, när borta är guldet.
• Den som tagit hin i båten, får ock föra honom i land.
• Den som tar köttet, får också ta benen.
• Den som tiger, förtalar sig ej.
• Den som tiger, han samtycker.
• Den som tingar spelmannen, skall ock betala honom.
• Den som tjänar på nåder, han lönas med barmhärtighet.
• Den som träter med matmodern, finner det igen på fatet.
• Den som tvivlar att Gud är, kan även tvivla om solen finnes.
• Den som tål det onda, främjar det ock.
• Den som utsår dygd, han uppskär ett gott namn.
• Den som varit med i leken, bör även ha med av steken.
• Den som vill bedja ulven, bör ta hunden till hjälp.
• Den som vill begagna sig av elden, får även hålla röken till godo.
• Den som vill ha dottern, får hålla sig väl med modern.
• Den som vill ha en stut att predika, får vara nöjd om han kan lära honom böla.
• Den som vill ha kärnan, måste först bita nöten.
• Den som vill ha ägg, får tåla att hönsen kackla.
• Den som vill ha äggen, får ej döda hönan.
• Den som vill jaga andra, måste ock själv löpa.
• Den som vill kyssa barn, får gå till vaggan.
• Den som vill köpa allt vad han ser, får sälja allt vad han äger.
• Den som vill köpa korven av hunden, måste ge fläsk igen.
• Den som vill leva länge och väl, han äter och dricker med mått och skäl.
• Den som vill ljuga, bör ha gott minne.
• Den som vill lära andra, bör ock själv något veta.
• Den som vill med njuta, bör ock med skjuta.
• Den som vill plåga en bonde, han tager en bonde därtill. Även: den, som vill slå en bonde, skall ta en bonde att slå honom med.
• Den som vill rivas med vargar, bör ha björnklor.
• Den som vill smeta igen alla munnar, skall ha mycket klister.
• Den som vill vinna intet, bör begära för mycket.
• Den som vill äta körsbär med de stora, kan lätt få kärnorna i synen.
• Den som vinet drack, må även tömma dräggen.
• Den som viskar han ljuger.
  • Ström (1981), p. 60
• Den som vrede kan styra, vinner en fiende.
• Den som vågar, han vinner.
• Den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge.
  • Ström (1981), p. 384
• Den som är domare mellan två vänner, mister den ena.
• Den som är född att stjäla, är också född att hängas.
• Den som är fri från synd skall kasta första stenen.
  • Martling (2001), p. 85
• Den som är slagen till en slant, blir aldrig en dukat.
• Den som är van att ljuga, kan man ej heller tro, när han talar sanning.
• Den som är väl död, har ock väl levat.
• Den som äter med vargarna, måste tjuta med dem.
• Den sorgen älskar, får alltid något att kvida över.
• Den spelar ej illa, som vinner sin insats.
• Den spik som sticker ut blir slagen.
  • Kriss (2008)
• Den spiken drog, sa’ timmerman’ när han stoppa’ honom i fickan.
• Den styver man sparar, är lika så god som den man förtjänar.
• Den största seger någon kan vinna, är segern över sig själv.
• Den svälter inte, som dyrt köper.
• Den sällan felar, blir snart förlåten.
• Den tar vi, sa polisen.
• Den tid vinner, vinner allt.
• Den trätan »mitt och ditt» har skiljt mången ifrån sitt.
• Den uppgående solen vördas mer, än den nedgående.
• Den vitt far, blir mycket var.
• Den vår Herre ger ett ämbete, ger han ock förmåga därtill.
• Den vår Herre vill förgöra, honom slår han med blindhet.
• Den vår Herre vill väl, honom står ej heller Sankt Per emot.
• Den väl sitter, han sitter, om han kan.
• Den väl smörjer, han åker lätt.
• Den väntar aldrig för länge, som väntar på något gott.
• Den åker inte illa, som vända kan.
• Den är inte fattig, som rår om sitt.
• Den är inte galen, som räds för det onda.
• Den är inte värd det söta, som aldrig smakat det sura.
• Den är lugn att ha, sa pojken om bockhättan. (Dalarna) (SVO)
• Den är rik, som ingen skuld har.
• Dens bröd man äter, dens visa man kväder.
• Det angår också dig när det brinner i grannens vägg.
  • Ström (1981), p. 142
• Det anstår en illa att döma andra, då man är skyldig själv.
• Det bekommer inte åsnan väl, att vara lejonets stallbroder.
• Det blir aldrig som man tänkt sig.
  • Blomberg (1995), p. 15
• Det blir ej alla präster, som gå i skolan.
• Det blir ej frukt efter varje blomma.
• Det blir inte olönt, som illa lönes.
• Det blir som det blir.
  • Bremberg (1992), p. 42
• Det börjar att gå nu, sa flickan, njöt äktenskapets fröjder. (Stockholm) (SVO)
• Det börjar med en knappenål och slutar med en silverskål.
• Det dig inte bränner, behöver du ej blåsa på.
• Det drucken gör, får nykter betala.
• Det drunknar fler i öl och vin om året, än i vatten.
• Det duger ej att sätta bocken till trädgårdsmästare.
• Det duggar jämt, sa domarn, tog emot mutor. (Norrland) (SVO)
• Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.
• Det elfte budet heter: »Du skall inte låta dig förbluffa.»
• Det ena du vill, det andra du skall.
• Det ena först och det andra sedan.
• Det ena goda förskjuter inte det andra.
• Det ena kolet glödgar det andra.
• Det ena skall man göra, och det andra därför icke låta.
• Det ena stålet vässer det andra.
• Det ena svärdet håller det andra i skidan.
• Det ena är mot det andra som dag och natt.
• Det faller i god jord, sa klockarn, när prästen föll i graven. (Halland) (SVO)
• Det feta vill gärna flyta ovanpå.
• Det finns en kyrka i var mans bröst.
• Det finns flera brokiga hundar än prästens.
• Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder.
  • Eriksson (2006)
• Det finns mycket i himmelen och på jorden, varom skolmästaren ingenting vet.
• Det fordras en stark rygg att bära goda dagar.
• Det fordras ett starkt lås att hålla inne en orättfärdig penning.
• Det gagnar föga att kon mjölkar mycket, när hon själv sparkar omkull byttan.
• Det gick med knep, sa skräddarn när hönan sprang omkull honom på torget. (Sörmland) (SVO)
• Det goda är aldrig för mycket.
• Det goda är ej nytt, och det nya är ej alltid gott.
• Det godas underlåtande är det ondas fullgörande.
• Det går an med mindre käpp än en såstång.
• Det går dock som Gud vill.
• Det går ej så i sju år, som i sju dagar.
• Det går många önskningar i en säck.
• Det går ur hand och i mun.
• Det gäller att smida medan järnet är varmt.
  • Hellquist (1986), p. 111
• Det gör ingenting, vi äro ett kött, sa gubben, åt upp fläsket för gumman. (Halland) (SVO)
• Det har ingen art, sa han som kysste syster sin. (Skåne) (SVO)
• Det gör inget att hunden skäller, blott han ej bits.
• Det hade jag inte trott, sade bonden när han välte med vagnen.
• Det har sig inte så lätt att tämja tjurar som andra nöt.
• Det har varit i säck, förrän det kom i påse.
• Det hushåll är ej utan kval, där hanen kacklar och hönan gal.
• Det här ger inte bröd, sa tiggarn, stod på logen och tröska. (Halland) (SVO)
• Det här ser illa ut, Ers nåd, sa doktorn, titta frun mellan bena. (Norrland) (SVO)
• Det här är hampa som håller, sa skomakarn om ullgarnet. (Skåne) (SVO)
• Det hör inte hit, sa domarn om rättvisan. (Stockholm) (SVO)
• Det hör mer till att plöja, än att ropa: ho!
• Det hör till min tur, sa’ han som tappa galoscherna.
• Det hör till saken, sa sotarn om skrika. (Västergötland) (SVO)
• Det kan kallas för sy, sa skräddarn, trilla under bordet. (Östergötland) (SVO)
• Det kommer igen, när det fått gå sina varv.
• Det kommer inga stekta sparvar flygande i din mun.
  • Martinsson (1996), p. 578
• Det kommer ovanefter.
• Det kommer tiden att utvisa, sa klockarn, när man bjöd honom välkommen. (Halland) (SVO)
• Det kostar ej mycket att ge ett gott ord.
• Det kostar möda att lära, men skaffar nöje och ära.
• Det leder till intet gagn att göra sin granne skada.
• Det lider, medan det skrider.
• Det lilla är det storas begynnelse.
• Det lyckas inte, sa bagarn, gjorde bullar i solvärmen. (Småland) (SVO)
• Det låter otroligt men är verkligen sant, sa gubben, satt och ljög. (Värmland) (SVO)
• Det lönar inte mödan att leta efter korven i hundkojan.
• Det lönar inte mödan att lugga den skallige.
• Det man ej kan få, är bäst att vända hågen ifrån.
• Det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellen.
  • Martinsson (1996), p. 550
• Det man gärna hör, tror man snart.
• Det man inte har i huvudet får man ha i benen.
  • Ström (1981), p. 289
• Det man inte vet mår man inte dåligt av.
  • Åström (1997), p. 192
• Det man tar ifrån Gud, det tar fan igen.
• Det man äter ur grytan, får man inte på fatet.
• Det njugger ger, må raggen tigga.
• Det onda blir alltid spordt.
• Det onda är snart kommet, men ej så snart gånget.
• Det orätt fås, med sorg förgås.
• Det rinner mycket vatten, medan mjölnaren sover.
• Det roliga varar sällan länge.
• Det ser mörkt ut, sa gubben, titta upp genom skorstenen. (Värmland) (SVO)
• Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli.
  • Åström (1997), p. 100
• Det ska till vett för att skämmas.
• Det skall vara en dristig mus, som vågar göra bo i kattens öra.
• Det skedde i grevens tid.
• Det sker intet nytt under solen.
• Det smakar ändå fågel, sa' käringen, kokade käppen som kråkan suttit på.
• Det smakar ändå karl, sa flickan, kysste tuppen. (Skåne) (SVO)
• Det som börjar med en knappnål slutar oftast med en silverskål.
  • Rooth (1968), p. 4
• Det som ej är synavärdt, är ej heller pengar värt.
• Det som göms i snö, kommer upp i tö.
• Det som med våld fås, med våld förgås.
• Det som inte dödar, härdar.
  • Tapper (2011), p. 516
• Det som kommer ifrån hjärtat, går ock till hjärtat.
• Det som två veta, kommer snart till den tredje.
• Det spörjes väl i bygden, hurudant folket är till dygden.
• Det starkaste trädet växer långsammast.
• Det svärdet som biter skarpast, är böjligast.
• Det sägs efter sägen och ljugs efter lögn.
• Det sämsta hjulet på vagnen skriker mest.
• Det söta har ofta en sur eftersmak.
• Det tar sig, sa pojken om skrikandet. (Halland) (SVO)
• Det träd som ofta flyttas, fattar ej rot.
• Det tar väl en gång slut, sade fan om böndagen.
• Det var djävulen till mat, sa fan om ölsupan. (Gästrikland) (SVO)
• Det var dumt, sa skräddarn, slapp in men fick stryk. (Halland) (SVO)
• Det var en vacker visa, sa fan om psalmen. (Småland) (SVO)
• Det var fan att svida, sa pojken, fick stryk för att han svor. (Stockholm) (SVO)
• Det var fan, sa Filén, titta i kikarn och bleknade. Det var Filén, sa fan, titta i andra ändan. (Stockholm) (SVO)
• Det var klippt, sa käringen när gubben sa att det var skuret. (Småland) (SVO)
• Det var mig en blodsugare, sa gumman om blodigeln. (Småland) (SVO)
• Det var numro ett, sa’ fan, kasta' länsman över gärdesgården.
• Det var puts för vägglöss, sa pojken när stugan brann. (Sörmland) (SVO)
• Det var rafflande, sa fan, strök sig om näsan med nässelkvasten. (Blekinge) (SVO)
• Det var roligt lika väl, sa han som grät för han fått korgen. (Uppland) (SVO)
• Det var sjutton, sa han som blev en av de aderton i akademin. (Stockholm) (SVO)
• Det var sjutton, sa han som hade aderton när nitton kom ut. (Närke) (SVO)
• Det var styggt men starkt, sa fan när han band mor sin med vidjelänkar. (Värmland) (SVO)
• Det var svinaktigt, sa han som red på soa. (Västergötland) (SVO)
• Det var så gott det, sa torparn, fick en örfil och tre daler i drickspengar. (Småland) (SVO)
• Det vattnet du hämtar ur bäcken lär dig känna källan.
  • Åström (1997), p. 185
• Det viktigaste är inte att vinna, utan att kämpa väl.
  • Grenholm (2000), p. 198
• Det vill allt mer till plogen än vissla, och mer till dans än ett par näverskor.
• Det vill många möss till att binda en katt.
• Det är aldrig för sent.
  • Forsberg (1972)
• Det är bra att vara liten, sa Wall, föll i papperskorgen. (Stockholm) (SVO)
• Det är bäst att bita i det sura äpplet. (Ström)
• Det är don efter person.
• Det är dumt att förbinda foten, när huvudet' är sårat.
• Det är dumt att vara dum, sa gubben när han köpte rocken av luffaren som denne stulit hos grannen. (Västergötland) (SVO)
• Det är dåligt att drunkna på torra landet.
• Det är ej alla kulor som träffa.
• Det är ej gott i huse, där ingen är kuse, men hälften värre, där var och en är herre.
• Det är en dålig lycka som inte har två avundsmän.
• Det är en hund att föda sig, sa käringen om vargungen. (Norrland) (SVO)
• Det är en hårdtuggad spis, att få äta upp sina egna ord.
• Det är en mager stek som ingenting dryper av.
• Det är förgäves att laga gärdesgården, när grinden står öppen.
• Det är försent att lägga locket på brunnen, när barnet har drunknat.
• Det är försent att stänga buren, när fågeln är utflugen.
• Det är förtjänsten man lever av.
• Det är gjort, som gjort är.
• Det är ingen barnlek, när en gammal käring dansar.
• Det är ingen ko på isen så länge ändan är på land.
• Det är ingen konst att dansa, när lyckan är spelman.
• Det är inte allt gods, man skall vinna på.
• Det är inte allt gott för magen, som smakar sött i munnen.
• Det är inte allt guld, som glimmar.
• Det är inte allt krokigt, som rättas skall.
• Det är inte allt latin, som ändas på us.
• Det är inte allt slags trä, som duger till träskor.
• Det är inte allt spöken, som går i dotterns kammare.
• Det är inte borta, som man ger sin gris.
• Det är inte ens fel när två träter.
  • Ström (1981), p. 367
• Det är inte givet, som den fattige förtjänar.
• Det är inte gott att låna åt stora herrar.
• Det är inte gott tecken för kon, när hon kommer åkande.
• Det är inte här jag skall ruttna, sa gubben när han vilat sig på kyrkogården. (Halland) (SVO)
• Det är inte jul mer än en gång om året.
• Det är inte kungsord allt, som drottning talar.
• Det är inte långt emellan varven här, sa’ käringen, satt på kvarnstenen.
• Det är inte mindre konst behålla, än förvärva.
• Det är inte nog med att ha näverskor för att kunna dansa.
• Det är inte riddersmansfärd att draga svärd emot värnlös man.
• Det är inte sagt att den alltid är dum, som heter Hans.
• Det är inte sanning allt, som liknar sanning.
• Det är inte strax dager, därför att en fågel kvittrar.
• Det är inte så gott, skall mästarn tro.
• Det är inte värt att ge bullar åt bagarens barn.
• Det är inte värt att kosta krut på döda kråkor.
• Det är knepet att bli salig, sa gumman, tog nattvarden två gånger samma dag. (Halland) (SVO)
• Det är litet som granner, sa fan, fick grankotten i ögat. (Östergötland) (SVO)
• Det är lätt att skära breda remsor av andras läder.
  • Martinsson (1996), p. 702
• Det är lätt att vara efterklok.
  • Lövgren (2007), p. 144
• Det är lättare att bygga två ugnar, än att värma en.
• Det är lättare att riva ned, än bygga opp.
• Det är lättare att vinna ett land, än att styra det.
• Det är många dagar i året, och än fler måltider.
• Det är mängden som gör det, sa knallen, då han sålde två skilling under inköpspriset. (Göteborg) (SVO)
• Det är mängden som gör det, sa’ kryddkrämaren, sålde för en styver billigare än han själv givit.
• Det är mänskligt att fela men gudomligt att förlåta.
  • Holmqvist (1991), p. 173
• Det är obegripligt, sa skräddarn, höll bibelförklaring. (Småland) (SVO)
• Det är ofta större lycka än konst.
• Det är saligare att giva än att taga.
  • Grenholm (2000), p. 294
• Det är skillnad på folk och folk.
• Det är skönare lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge.
  • Ström (1981), p. 152
• Det är som mörkast innan gryningen.
  • Holmqvist (1991), p. 98
• Det är svårt att dölja vad var man vet.
• Det är svårt att få vagn, när alla vilja åka.
• Det är svårt att vakta den höna som borta vill värpa.
• Det är tanken som räknas.
  • Hanson (2011)
• Det är vanskligt att draga rep med en stark.
• Det är våra vänner vi ska leva av, våra fiender kommer inte till oss, sa krämarn. (Göteborg) (SVO)
• Det är väl ej heller så stora herrar döda, att tiggare böra åka med kronskjuts.
• Det är ändå litet, sa flickan, slog pigan med vispen. (Västerbotten) (SVO)
• Det ögat aldrig såg, hjärtat ej begråter.
• Det ögat ser, det tror ock hjärtat, d. ä. ögat är ett troget vittne.
• Detta trodde jag, sa gubben, ramla i sjön. (Småland) (SVO)
• Detta är ord och inga visor.
• Dig må den köpa som icke känner dig, sa gubben till åsnan. (Värmland) (SVO)
• Dit man gärna vill, drages man med ett hårstrå.
• Djupa strömmar löpa tyst.
• Djävlar i den, sa bagaren, drogs med döden. (Halland) (SVO)
• Dottern klär sig gärna i moderns särk.
• Dra inte alla över en kam.
  • Topelius Bokförlag (1974), p. 63
• Dra sitt strå till stacken.
  • Bengtsson (1957), p. 90
• Drick med gåsen, så blir du ej yr i huvudet.
• Dristig man har lyckan i följe.
• Dristigt vågat är hälften vunnet.
• Droppen kan urholka stenen.
  • Martinsson (1996), p. 590
• Drucken buk gör lungan sjuk.
• Drucken man gör ingenting rätt, utom då han lägger sig i rännstenen.
• Drucken man ser sju för tu.
• Drucken man talar, vad nykter tänker.
• Drucken mans glädje är nykter mans sorg.
• Drucken mun talar av hjärtats grund.
• Drucken kvinna är en olåst kista.
• Drucken vis är nykter galen.
• Dryckenskap är egenvillig dårskap.
• Dryckenskap är ungdoms fall.
• Drömmar äro strömmar.
• Du föder mina lamm, sa fan till biskopen. (Norrland) (SVO)
• Du för dej, sa kungen till dalmasen. (Västmanland) (SVO)
• Du ska väl göra nytta, ditt nöt, sa bonden, snöt sig i nattskjortan. (Göteborg) (SVO)
• Du slipper inte längre in än du kommit, sa flickan till pojken. (Dalarna) (SVO)
• Du sticks, sa fan, åkte i spiktunnan. (Småland) (SVO)
• Du tillhör familjen, sa fan om skåningen. (Stockholm) (SVO)
• Du är en riktig pojk, sa fan åt hamnbusen. (Stockholm) (SVO)
• Du är lycklig du, som inte har någon balans, sa kronofogden om den fulle. (Halland) (SVO)
• Du är rolig du bror, sa fan om tuppen. (Småland) (SVO)
• Duglighet är bättre än förord.
• Dum räv, som löper i saxen vid solsken.
• Duvan måste ha en hök och grodan en stork.
• Dygd finnes även hos olärt folk.
• Dygd föder dygd.
• Dygd håller sämja.
• Dygd och goda seder gå inte i arv.
• Dygd och högfärd sämjas ej under samma tak.
• Dygd och odygd är närmaste grannar.
• Dygd växer inte på träd.
• Dygden älskar ett rent härbärge.
• Dygderik är mer än rik.
• Dygdesam kvinna pryder sitt hus.
• Dygdig kvinna är mannens långa liv.
• Dyr den ära, som slutar med skada.
• Dyr hälsa, som skall tagas på apoteket.
• Dyr klenod är lustig ögonfägnad.
• Dyr mat har bästa smak.
• Dyra håvor gömmas väl.
• Dyrköpt vett är bästa vett.
• Då Petrus kom till hovs, blev han en skälm.
• Dålig friare som inte själv framför sitt ärende.
• Dålig fågel som smutsar i eget bo.
• Dålig häst som ej kan förtjäna sitt foder.
• Dålig höna som lägger ägg utangårds.
• Dålig köpenskap utan vinning.
• Dålig tjänare blir aldrig god herre.
• Dårar finna gott råd efteråt.
• Dåren kan så snart gråta som le.
• Dåren menar att alla är sådana som han.
• Dåren vinner alltid första spelet.
• Dåren är bland annat folk som ugglan ibland kråkor.
• Dä va dä jag trodde, sa bond när yxan sjönk. (Blekinge) (SVO)
• Där bästa vinet växer, dricker man det sämsta.
• Där det finns duvor, finns också hökar.
• Där det finns en vacker värdinna, är ölet godt.
• Där det finns getter i huset, är bocken på taket.
• Där du intet sått, får du intet skörda.
• Där duvor finnas, flyga duvor till.
• Där en vilja finnes, finnes ock alltid en väg.
• Där fick du en fet stek, sa klockarn till döden, när prästen ramlade i graven och bröt nacken av sig. (Bohuslän) (SVO)
• Där geten är bunden, gnager hon.
• Där gror, varest hägnas.
• Där hjärterum är, där är ock husrum.
• Där hustrun siden och sammet bär, där elden i spiseln snart slocknad är.
• Där ingen åklagare är, finnes heller ingen domare.
• Där intet finns, har kejsaren förlorat sin rätt.
• Där intet är att taga, behöver man ej rädas för plundring.
• Där kärleken slutar, tager hatet vid.
• Där lag brister, ligger freden sjuk.
• Där lag slutar, bör heder möta.
• Där lystnaden befaller, får plånboken betala.
• Där man tagit soten, tager man ock boten.
• Där misstankan träder in, går kärleken ut.
• Där mycket tages, ses många hål.
• Där mycket är, dit vill alltid mer.
• Där träd huggas, falla alltid spånor.
• Där trädet faller, bliver det liggande.
• Där tukt är, där är ära.
• Där vettet brister, tager lyckan vid.
• Där vinet går in, går vettet ut.
• Där åtelen är, dit samlas ock örnarna.
• Där är ej många hemma, när bonden går själv vall.
• Därav hjärtat är fullt, talar munnen.
• Därunder ligger en hund begraven.
• Död hund skäller inte och ingen fälls av stumt vittne.
• Död man är dåligt sällskap för andra än rovfåglar och maskar.
• Död man är snart glömd vid hovet.
• Döden blåser ej i horn.
• Döden finnes ofta i sockrad mat.
• Döden frågar inte efter åren.
• Döden hjälper utur nöden. (Jfr. Joh. 3: 36).
• Döden låter inte skrämma sig.
• Döden tar inga mutor.
• Döden är den sista rätten.
• Döden är en bitter ört, men har en söt eftersmak.
• Döden är en snäll jägare.
• Döden är viss, men stunden oviss.
• Dödsfruktan är värre än själva döden.
• Döm inte allt det du ser; tro inte allt det du hör; gör inte allt vad du kan; säg inte allt vad du vet; förtär inte allt vad du har.
• Döm inte boken efter omslaget.
• Döm inte hunden efter håren.

E

• Eder och ägg är snart brutna.
• Efter dunder faller regn.
• Efter dålig skörd bör man likväl så.
• Efter en samlare kommer en ödslare.
• Efter fullgjort arbete är vilan god.
• Efter god mat och from hustru väntar man aldrig för länge.
• Efter hett solsken faller gärna slagregn.
• Efter många helgdagar kommer sällan en god arbetsdag.
• Efter regn kommer solsken.
  • Grenholm (2000), p. 281
• Efter regn växer gräs, efter vin snack.
• Efter sig själv dömer man alltid andra.
• Efter surt smakar det söta bäst.
• Efter söt klåda kommer sur sveda.
• Eftersinna kan mycket finna.
• Efteråt är intet råd.
  • Stolpe (1987), p. 62
• Efteråt är vi alla kloka.
• Egen hand är alltid huldast.
• Egen härd är guld värd.
• Egen ull värmer bäst.
• Egenkär är ingen kär.
• Egennytta gör vänskapen trög.
• Egennytta är en bottenlös bytta.
• Egennyttan vill gärna ha första dansen.
• Egennyttig är ingen nyttig.
• Eget beröm luktar illa.
• Eget näste hålls för det bäste.
• Eget råd är ej att lita på.
• Eget samvete är mer än tusende tungor.
• Egna fel äro svåra att se.
• Elak hand som ej vill värja huvudet.
• Elak hustru som själv äter gulan av ägget och ger mannen vitan.
• Elak höna som värper ägg åt andra.
• Elak stallbroder som äter upp allt ensam.
• Elakt budskap kommer alltid tids nog.
• Eld släcks inte med eld.
• Elda inte för kråkorna.
  • Pelle Holm
• Elden börjas med gnistor.
• Elden är god, när den ej rår sig själv.
• Emot en järnskodd häl sätt fram en udd av stål.
• En ann gång går du hem, sa gumman, slog ryggen av grisen. (Halland) (SVO)
• En ann’ kan vara så god som en ann’.
• En annan gång är en skälm.
• En apa kan komma många att glo och gapa.
• En bild säger mer än tusen ord
• En blind höna hittar också ett korn ibland.
• En bonde är större på sina ben än en herreman på sina knän.
• En bra karl hjälper sig själv.
• En doktor kan nog vara en narr, men en narr är inte därför en doktor.
• En doktor och en bonde vet mer än en doktor ensam.
• En dvärg är en dvärg, stod’ han än på högsta berg.
• En dålig hantverkare skyller på sina verktyg.
  • Martinsson (1996), p. 173
• En dåre kan fråga mer, än tio kloka kunna besvara.
• En ed är aldrig så god, att den icke vore bättre osvuren.
• En elak granne är en daglig skärseld.
• En emot en och två emot fan.
• En fader kan förr föda tio barn, än tio barn en fader.
• En fager mö bär hemgiften i sitt ansikte.
• En flitig mor uppföder ofta en lat dotter.
• En flygande fågel finner alltid något korn, den sittande intet.
• En fågel i handen är bättre än tio i skogen.
• En glad givare älskar Gud.
• En gnista är också en eld.
• En gnutta osaklighet sparar tonvis med förklaringar.
  • Hökby & Åberg (1990), p. 96
• En god granne är halva livet.
• En god granne är landets bästa värn.
• En god gömmare har en god skaffare.
• En god krok måste krökas i tid.
• En god samlare vill ha en god utdelare.
• En gång dö och sedan domen.
• En gång uppslukade de magra korna de feta, men nu för tiden är det tvärtom.
• En gång, ingen gång — två gånger, en vana.
  • Holm (1981), p. 41
• * En gång är ingen gång.
  • Ström (1981), p. 367
• En gång är ingen gång, och två gånger är en halv.
• En hand tvättar den andra, och de bli båda rena.
• En hovman kan spisa pepparrot utan att gråta.
• En härlig syn, sa hin när han såg prästen vid spelbordet. (Östergötland) (SVO)
• En jungfru utan kärlighet [tillgivenhet], en marknad utan tjuvar, en luden päls utan löss, ett gammalt hus utan möss, en bock utan skägg, sällsynt är som tupp-ägg.
• En jungfrulock drar starkare än tio par oxar.
• En karl står vid sina ord.
• En kedja är inte starkare än dess svagaste länk.
  • Martinsson (1996), p. 597
• En klar morgon gör ofta en mulen dag.
• En kloker höna kan också värpa i nässlorna.
• En klumpfot kan också hitta rätta vägen.
• En knuten näve kan varken ge eller ta.
  • Holmqvist (1992), p. 32
• En käpphäst äter mera än tio vagnshästar.
• En plats för var sak och var sak på sin plats.
  • Rydberg (1957), p. 77
• En olycka kommer sällan ensam.
  • Ström (1981), p. 246
• En lat tjuv skadar mindre än en trög dräng.
• En liten kan göra mycket, medan en stor vänder sig.
• En ljuvlig kvinna är ett osäkert urverk.
• En mager förlikning är bättre än en fet process.
• En mulen morgon gör en klar dag.
• En orätt penning drager tio andra ut med sig.
• En ringa misstanke kan förstöra ett gott rykte.
• En sak som ägs av alla, värderas föga.
• En sjudande gryta stillas med litet kallt vatten.
• En skabbig häst äter lika mycket som en god.
• En sprucken tallrik kan ibland räcka lika länge som en hel.
• En sträng borgenär är ofta en slät gäldenär.
• En stund försummad gör ofta ett års dröjsmål.
• En svala gör ingen sommar.
• En tom tiggarpåse är tyngre att bära än en full.
• En trogen tjänare är en stor skatt i huset.
• En trogen vän kan icke så snart fås som mistas.
• En trogen vän är en levande skatt.
• En trätgirig präst, en jungfru utan blygsamhet och en blomma i mars, taga en snöplig ända.
• En tålig man är bättre än en stark.
• En ung kan dö, en gammal måste dö.
• En vis man har tungan i hjärtat, en dåre har hjärtat på tungan.
• En vandring på tusen mil börjar alltid med ett steg.
  • Wallensteen (1991), p. 165
• En åsna med en guldsäck vinner fasta städer.
• En älskad vän är ens egen avbild.
• Enda dotter mognar snart.
• Enda kakan och enda skjortan är svåra att spara.
• Enda ögat är alltid ömt.
• Endräkt när, tvedräkt tär.
• Enfaldig som en sju års rävunge.
• Enighet ger styrka.
• Ensam är stark.
  • Holm (1981), p. 41
• Envar är sin egen lyckas smed.
  • Ström (1981), p. 243
• Erfarenheten är en god tjänare.
• Ett blått öga för en god vän gör ingenting.
• Ett exempel gör ingen regel.
• Ett glatt hjärta gör ett blitt ansikte.
• Ett glatt sinne behöver ingen pipare.
• Ett gott mod är bättre än penningar.
• Ett gott rykte är bättre än guld.
• Ett gott råd är ej betalt med penningar.
• Ett gott samvete är den bästa huvudkudde.
• Ett gott skratt förlänger livet.
  • Furuland & Furuland (1983), p. 81
• Ett kvintin förstånd är bättre än ett centner lärdom.
• Ett »i dag» är mera, än två »i morgon».
• Ett litet moln kan också ge regn.
• Ett litet moln kan skyla både sol och måne.
• Ett litet smolk kan fördärva ett gott öga.
• Ett mjukt svar stillar vreden.
• Ett ord före är mera värt än två efteråt.
• Ett pund fjäder väger lika mycket som ett pund bly.
• Ett rapp till, sa bonden, dansa med länsman. (Dalarna) (SVO)
• Ett rent samvete är bästa huvudkudden.
  • Holmqvist (1991), p. 62
• Ett skabbigt får smittar hela hjorden.
• Ett trefalt rep går ej så lätt sönder.
• Ett utfluget ord kommer aldrig åter.
• Evad du gör, tänk på ändan, sa skolmästarn, piskade pojken i baken. (Halland) (SVO)
• Exempel tala.
• Exempel är bättre än föreställningar.

F

• Faderns dygd är barnens stora skatt.
• Fager kropp och sedig själ finnas inte alltid tillsammans.
• Fager utan tukt är en ros utan lukt.
• Fagra ord fröjda en dåre.
• Fagra ord mätta inte magen.
• Faller krukan på en sten, så spricker hon; och faller stenen på en kruka, så spricker hon också.
• Falsk mans spel är ärlig mans död.
• Falskhet slår sin egen herre på nacken.
• Fan i min anda, sa bagarn, drogs med döden. (Västmanland) (SVO)
• Fan visste inte vad helvete var, förr än han blev gift.
• Far i mak, så hinner du säkrast fram.
• Far och mor har högsta rösten.
• Far och mor är goda, men Gud är bättre.
• Far till barnet, sa fan om smedpojken. (Dalarna) (SVO)
• Fasta länge sparar inte brödet.
• Fasta är god, då hon eld släcker.
• Fastän räven är slug, så säljs det ändå flera rävskinn än åsnehudar.
• Fattig friare får snart korgen.
• Fattig man blir alltid avundad fager hustru och fet häst.
• Fattig man bor tryggast.
• Fattig man felar något, den girige allt.
• Fattig man finner ock stundom ett gott råd.
• Fattig man får ock någongång en god dag.
• Fattig man går trygg sin väg.
• Fattig man kokar tunn välling.
• Fattig man är känd av få.
• Fattig mans korn växer alltid tunt.
• Fattig mans mat är snart äten.
• Fattig mans råd får sällan något gälla.
• Fattig kvinna skänker hönsägg, för att få gåsägg igen.
• Fett kök gör mager pung.
• Fem fingrar är bättre än en båtshake.
• Fem sinnen: fem dörrar för synden.
• Fick jag ingen fisk, så har jag dock mina maskar kvar.
• Fina papper, sa skam om psalmboken. (Västra Sverige) (SVO)
• Finns det hjärterum, finns det stjärterum.
  • Ström (1981), p. 132
• Fisken har goda dagar; han dricker när han vill.
• Fjorton ämbeten, femton olyckor.
• Fjäska mindre, så uträttar du mer.
• Flinkt arbete leder snarast till vilan.
• Flit och håg är redan två goda arvedelar.
• Flit är lyckans högra arm och sparsamhet dess vänstra.
• Flugan är icke hovman för det hon sätter sig på furstens näsa.
• Flugor och vänner komma om sommaren.
• Flytt på er, gossar, ni vet väl att jag är spelman, sa Spelmans-Erik, låg och sov i svinhuset. (Värmland) (SVO)
• Flå inte björnen innan du har skjutit den.
• Fort och väl följs icke gärna åt.
• Fram och åter är det lika långt.
• Framåt, sa generaln och vände. (Uppland) (SVO)
• Fred föder, ofred öder.
• Fred gör åkern bördig.
• Fri från skuld, fri från fara.
• Fria till änkan medan hon ännu sörjer.
• Frihet gäller mer än silver och guld.
• Frihet är själens själ. (Jfr. Joh. 8: 36).
• Friskt mod gör friskt blod.
• Friskt mod är gott harnesk.
• Friskt vågat, hälften vunnet.
  • Ström (1981), p. 364
• Fritt folk, fritt tal.
• From hustru vinner med lydnad.
• From hustru är ett gott läkeblad.
• Fromhet misstänker ingen.
• Fromhet är intet arvegods.
• Fromt folk har ock sin galla.
• Fromt folk måste alltid betala lärpengar.
• Fromt folk är tunnsått.
• Frukta Gud gör landet tryggt.
• Frukta Gud och följ landsvägen.
• Frukta Gud är fred och hälsa.
• Fruktan gör livet bittert.
• Fruktan hindrar rådslag.
• Fruktan mäter med rundelig aln.
• Fruktan ökar faran.
• Frukten brås på stammen.
• Fråga min broder, om jag är en tjuv.
• Fråga och lära gör mångens ära.
• Frågan är fri.
• Främmande löss bita värst.
• Främmande sorger göra fåfängt bekymmer.
• Fröjd av ondo är kval med ändan.
• Fula skinn kunna skylas under vackra klutar.
• Full mage studerar ej väl.
• Fullt kar skvalpar gärna över.
• Fullt hus, sa fan, skulle hämta prästerna. (Norrland) (SVO)
• Fyra ting kunna inte gärna dölja sig: eld, hosta, skabb och kärlek.
• Fyra ting skall man ej låna ut: sin hustru, sina kläder, sin häst och sina skor.
• Fyra ögon se mer än två.
• Få ord och dryga (djupsinniga) hedra mannen bäst.
• Få som far, ingen som mor.
• Fåfäng gå lärer mycket ont.
• Fåfänglighet i ungdomen bringar arbete i ålderdomen.
• Fåfängt att gå till rätta utan bevis.
• Fåfängt att hindra det ske måste.
• Fåfängt att pråla med lånta kläder.
• Fågeln flyger aldrig så högt, att han ju icke söker sin föda på marken.
• Får katten vingar så är det förbi med sparvarna.
• Fåret bär icke ullen åt sig självt.
• Färgade fel ha skammen bakom sig.
• Föd du mig i år, så föder jag dig nästa år.
• Föda vill ha möda.
• Födas och dö är var dags prov.
• Födelsebygden är alltid kär.
• Föga skämt som icke har något allvar med sig.
• För bön och gåva skall en domare sova.
• För det man svärtar andra, är man ej själv vit.
• För drucken man och vreden bör ett hölass vika.
• För en oxe bör man akta sig framtill, för en åsna baktill, och för en jesuit på båda sidor.
• För en sko mister man ofta en häst.
• För ett gott ord kan man få vad man ej kan få för penningar.
• För gammalt ont finns ingen bot.
• För goda vänner stänger man inga dörrar.
• För kärlekens skull bryter mången ett ben.
• För lata svin är marken alltid frusen.
  • Ström (1981), p. 147
• För mycket och för litet skämmer allt.
• För mycket är för mycket.
• För många hundar äter upp jägaren.
• För penningen lyfta de allraflesta på hatten.
• För podager hjälper ingen sko.
• För samlad sill frukta sig stora fiskar.
• För sent att kasta jästen i ugnen, när brödet är bakat.
• För sent att ropa: kaas! när korven är uppäten.
• För sent att råda, när skadan är skedd.
• För sent att spara vid botten.
• För sent att sparka emot, när oket ligger på halsen.
• För sent att stänga buren, när fågeln är utflugen.
• För sent att stänga hönshuset, när räven ätit upp hönsen.
• För sent att vakta elden, när huset står i brand.
• För sent att väpna sig, när fienden står för dörren.
• För tidig herre blir länge dräng.
• Förakta ej litet sår, fattig fränka, ringa fiender och simpel gåva.
• Förbjuden frukt är ljuv.
• Förbjuden frukt smakar alltid bäst.
• Förbjuden väg är ofta hårt sliten.
  • Ström (1981), p. 375
• Föregjort och eftertänkt har mången dåre kränkt.
• Förevis [framsynt] far aldrig illa och klokheten har ögon i nacken.
• Förlåta är högsta hämnd.
• Förlåta är lättare än glömma.
• Förmögenhet förvärvas icke, den sammansparas.
• Förord bryter ingen träta.
• Förr vill jag äta hunden, än hunden får äta mig.
• Försiktighet är klokhetens högra öga.
• Först bröd, sedan kött.
• Först till kvarn får först mala.
  • Rooth (1968), p. 48
• Första handen gör bästa köpet.
• Förtörnad tjänare är den argaste fiende.
• Förvåga dig inte, sa knallen till den som höll på att hänga sig. (Västergötland) (SVO)
• Förvärva är lycka, men behålla är en dygd.

G

• Gaddlöst bi samlar ingen honung.
• Galna hundar få rivet skinn.
• Gamla bli ofta barn på nytt.
• Gamla bockar ha styva horn.
• Gamla kar läcka gärna.
• Gamla kyrkor ha mörka fönster.
• Gamla märken pläga ej ljuga. Man säger dock: Gamla märken stå ej länge.
• Gamla narrar finnas ock.
• Gamla rävar, kloka ränker.
• Gamla stövlar fordra mycken smörja.
• Gamla svin ha hårda trynen.
• Gamla sår blöda gärna.
• Gamla vägar och gamla vänner svika inte gärna.
• Gamla vänner och prövade svärd är i nöden guld värde.
• Gammal katta läppjar ock mjölk.
• Gammal kärlek rostar icke.
• Gammal kärlek rostar aldrig.
  • Rooth (1968), p. 76
• Gammal man går illa, men råder väl.
• Gammal rygg är snart krökt.
• Gammal räv går ej gärna på nätet.
• Gammal räv går gärna i gammal glugg.
• Gammal skada är svår att läka.
• Gammal träta är snart uppriven.
• Gammal är alltid äldst.
• Gammal är äldst.
• Gammalt bruk gäller ofta med laga kraft.
• Gammalt hus och ung flicka ge alltid något att beställa.
• Gammalt träd låter ej kröka sig.
• Gammalt träd tål ej flyttning.
• Ge aldrig skinnet när du kan betala med ullen.
• Ge en bonde gröt och mjölk, så vet han vad han får.
• Ge icke barnet så ofta det ber om något.
• Ge mig en kyss så ska du två tillbaks, sa luffarn till pigan. (Östergötland) (SVO)
  • Ström (1981), p. 264
• Genaste vägen är den bästa.
• Genom sig själv känner man andra.
  • Holmqvist (1991), p. 65
• Genom sig själv känner man bäst andra.
• Genvägar är ofta senvägar.
  • Ström (1981), p. 374
• Genvägar är senvägar.
• Gift dig, din ohäringe, så hoppar du inte, sa gumman till kalven. (Östergötland) (SVO)
• Gift dottern snart, om du ej vill att hon skall gifta sig.
• Giftermål göras i himmelen.
• Girig buk blir aldrig full.
• Girighet föder blinda barn.
• Girighet glömmer redlighet.
• Girighet och välde är modern till alla krig.
• Girighet är en rot till allt ont. (Esaiæ 5: v. 8. m.fl.)
• Girighet är ett bottenlöst fat.
• Girigheten är roten till allt ont, sa tiggaren, gav ut sista slanten till en sup. (Närke) (SVO)
• Giva av givet är ingen synd.
• Give Gud jag hade en sådan gubbe, sa gumman, såg tuppen kurtisera hönorna. (Skåne) (SVO)
• Given häst skall man inte se i munnen.
• Givet är alltid vackert nog.
• Gjort som gjort, sa gumman när hon var vigd. (Hälsingland) (SVO)
• Glasögon, träben och löständer är lika goda vänner.
• Glatt sällskap gör vägen kort.
• Glädjen och sorgen följas gärna åt.
• Gläds icke åt din nästas ofärd.
• Go da, kamrat, sa fyllbulten, trilla ikull i svinstian. (Värmland) (SVO)
• God diet gör fager och fet.
• God dryck fördärvas i smutsigt kärl.
• God hund lyder icke var man som lockar.
• God kniv är snart slipad.
• God lydare blir god bjudare.
• God natt, sa bonden, stöp i vattensån. (Sörmland) (SVO)
• God rykt är hästens halva foder.
• God tjänare är sin lön värd. Även: behöver inte vara rädd att begära ut sin lön.
• God tro lönas med otro.
• God tupp blir sällan fet.
• God vara säljer sig själv.
• God vilja drar lasset till byn.
• God visa bör man inte sjunga till slut.
• God värd frågar inte »om gästen vill.»
• Goda barn aga sig själva.
• Goda varor få alltid köpare.
• Goda verktyg göra arbetet lätt.
• Goda vänner och trogna grannar, sa fan om Wallenbergarna. (Norrland) (SVO)
• Goda vänner komma bäst objudna.
• Goda vänner se icke efter många rätter.
• Goda vänner är rikedom nog.
• Goda vänners fel må man märka, men ej lasta.
• Goda vänners kiv är ny vänskap.
• Godnatt, sa fan, stöp i vattsån. (Värmland) (SVO)
• Gott att ha en vän i viken.
• Gott att plöja med andras kalvar.
• Gott att sitta i vassen och skära pipor.
• Gott att vara fogde, när ingen räkenskap fordras.
• Gott folk är gott att göra med.
• Gott göres sällan med godo.
• Gott lag gör kort dag.
• Gott mjöl har ock sina sådor.
• Gott namn är bästa arv.
• Gott samvete är daglig fägnad.
• Gott sinnelag samlar honung från varje blomma.
• Gott tilltal får gott gensvar.
• Gott vad Gud ger, sa flickan, fick en båtsman. (Blekinge) (SVO)
• Gott vett vill ha gott bruk.
• Gott är det röda guld, en kaka bröd är ännu bättre.
• Grann klädsel mördar tiden.
• Gris grymtar som gammalt svin.
• Grunda bäckar göra mycket buller av sig.
• Grundsatser är mer än regler.
• Grus är grus, om det också vore från Jerusalems murar.
• Gruvligt, gruvligt, sa fan om bönen. (Halland) (SVO)
• Gråa hår är dödens blomster.
• Gråa hår är ålderdoms prydnad.
• Gråt inte över spilld mjölk.
• Gråt minskar sorgen.
• Gråtande barn gör sjungande amma.
• Gräset är alltid grönare på andra sidan (staketet).
  • Åström (1997), p. 104
• Gräv där du står.
  • Lindqvist (1978)
• Gud bevare mig för mina vänner; för mina fiender aktar jag mig själv.
• Gud bevare oss alla tretton, sa pottmakaren, bar tolv krukor på huvudet. (Halland) (SVO)
• Gud giver alla mat, som han givit mun.
• Gud giver allom nog, men har dock ej själv mindre för det.
• Gud giver segern.
• Gud hjälp dig hit, sen tar jag nog hand om dig, sa fan då prästen nös. (Norrland) (SVO)
• Gud hjälp oss alla tretton, sa’ krukmakaren när han föll och slog sönder sina tolv krukor.
• Guds barmhärtighet bor mitt i världen.
• Guds ord får man aldrig för mycket av, sa bonden, slog bibeln i skallen på gumman sin. (Norrland) (SVO)
• Guds rådkammare finnes ingen nyckel till.
• Guds välsignelse gör rik utan möda.
• Guds välsignelse växer som gräset.
• Gudsfruktan är grunden till alla dygder.
• Guld blindar många, kärleken blindar alla.
  • Brombergs Bokförlag (2004), p. 81
• Guld prövas i glöd och vän i nöd.
• Guldet gör ofta domaren blind.
• Guldet prövar mannen.
• Guldet är aldrig så rött, att det ej går åt för bröd.
• Guldnyckeln läser upp alla lås.
• Gunst gör en mild dom.
• Gyllene betsel förbättrar inte hästen.
• Gå inte över ån efter vatten.
  • Holmqvist (1991), p. 152
• Gå som katten kring het gröt.
• Gå till sängs med lammet och stiga upp med lärkan, är god ordning.
• Gårdshund är elak hund.
• Gåsen går så länge i köket tills hon fastnar vid spettet.
• Gåvor göra munkar andäktiga, fiender vänliga och alla villiga.
• Gåvor och gengåvor vara längst.
• Gärna därtill, snart därifrån.
• Gärna och snart givet är dubbelt givet.
• Gärningar tala högre än ord.
• Gästabud är läkarens skörd.
• Göken lär vart år att sjunga och kan ändå ingen annan visa än <sp>kuku!</sp>
• Göm en klut i tre år; behövs den ej då, så kasta den bort.
• Gömma guld under getrumpan; d.v.s. att förtro en hemlighet åt den, som icke kan tiga.
• Gömt är icke glömt.
• Gör din ovän gott, och bed Gud att han ej lönar dig det.
• Gör din sak väl nog, så gör du den fort nog.
• Gör inte en höna av en fjäder.
  • Åberg (2004), p. 154
• Gör om, gör rätt.
  • Henrik Fexeus, Bokförlaget Forum, isbn=978-91-37-13974-6, p. 8
• Gör rätt och räds för ingen.
• Göra nitton gånger väl, men den tjugonde illa, får skam för alltsammans.

H

• Ha kärleken, och gör sedan vad du vill.
• Ha och få är inte detsamma.
• Hade alla barn sitt rätta namn, så hette mången inte Hans.
• Hade jag inte sångröst så stod jag inte ut med det här livet, sa luffarn. (Göteborg) (SVO)
• Hade man blott mjölken, frågade man föga efter kon.
• Halv rättvisa är halv orättvisa.
• Halvgjord gärning bör varken lovas eller lastas.
• Han aktar sina löss för snuva, sa kunden när det brann i hantverksmästarns hår. (Småland) (SVO)
• Han ber för sin sjuka mor, sa torparn. (Småland) (SVO)
• Han duger ej till skogvaktare, som räds för buskarna.
• Han duger ej till smed, som räds för gnistorna.
• Han duger ej till soldat, som inte kan tåla krutröken.
• Han fick veta var David köpte ölet.
• Han förstår att vända kappan efter vinden.
• Han förstår sig lika mycket därpå, som suggan på väderkvarnen.
• Han går långt, som går sakta.
• Han har varit i Rom men inte sett Påven.
  • Emanuel Strauss, Concise Dictionary of European Proverbs, Routledge, isbn=978-1-136-78971-7, p. 274
• Han har lärt konsten av mig, sa fan om riksdagsgubben. (Stockholm) (SVO)
• Han måste lägga väl i matsäcken, som tänker leva en annan ut.
• Han ser inte oftare mild ut, än då by brinner och barn kastas i elden.
• Han är lika dryg som fan är vig, sa knallen om skåningen. (Västergötland) (SVO)
• Han äter så han svettas och arbetar så han fryser.
• Han är man, som gör mans gärning.
• Hand bör hand få.
• Handhjälp är bättre än munhjälp.
• Handla ärligt, så kan du svara djärvt.
• Har du sett mej flyga, sa gumman Sjöstedt. (Stockholm) (SVO)
• Har fan bara fått ett hår, så tar han nog hela kroppen.
• Har man det som klingar, nog får man den som springer.
• Har man hunnit alnen, hinner man väl kvarteret.
• Har man inte jungfrur, dansar man med madamer.
• Har man inte kalk, så bör man mura med ler.
• Har man sagt A, bör man även säga B.
• Har man sagt A får man säga B.
  • Martinsson (1996), p. 521
• Har man tagit fan i båten får man ro honom i land.
  • Ström (1981), p. 102
• Haren vill gärna sitta torrt.
• Harm gör helvete.
• Hasta makligt gör gärningen bäst.
• Hastig rikedom gör mannen misstänkt.
  • Strauss Emanuel: Dictionary of European Proverbs, isbn=978-1-136-78978-6, p. 963
• Heder byter seder.
• Hederlig förlust är bättre än neslig vinst.
• Hederligt i skålen, sa spelman, fick en palt. (Halland) (SVO)
• Hej bröllop, sa skräddarn, fick en ny piga. (Dalsland) (SVO)
• Hellre en fågel i handen än tio i skogen.
  • Holmqvist (1991), p. 50
• Hellre fly än illa fäkta.
• Hellre fria en skyldig än fälla en oskyldig.
  • Ström (1981), p. 360
• Hellre vara en liten fågel i lunden än en stor fågel i buren.
• Hellre äter jag själv än jag låter barnen svälta, sa gumman, tänkte på den dyra tiden. (Skåne) (SVO)
• Helvetet blir aldrig fullt.
• Helvetet, havet och den girige få aldrig nog.
• Hemlig gåva får lön i dagsljuset.
• Hemlig ovän är värre än uppenbar fiende.
• Hemlig sorg gör tungt hjärta.
• Hemma håll styr på ditt lynne och ute på din tunga.
• Hemma som en björn, borta som en skjuten örn.
• Hemma är bäst, sa fan om helvetet. (Stockholm) (SVO)
• Herodes och Pilatus är goda vänner.
• Herrens fruktan är vishetens begynnelse.
• Herrar och narrar ha fritt ord.
• Herrebön är detsamma som befallning.
• Herregunst är icke något arv.
• Herrskapsbarn bli ej alltid de bästa.
• Hjälp dig själv, så hjälper dig Gud.
• Hjälpen är god utom i grötfatet.
• Hjälper ej rävpälsen, måste lejonhuden stå bi.
• Hjälplös hjälper Gud.
• Hjärtat är källan, tungan är rännilen.
• Hon är moder, som maten ger.
• Hopp om bättring gör bördan lätt.
• Hoppas när dig går som värst, frukta när dig går som bäst.
• Hoppas och bida gör mången till narr. (Jfr. Sal. Ordspr. 21: 25).
• Hoppas så länge du lever.
• Hoppet bär konungakrona.
• Hoppet dör sist.
• Hoppet gör ett sött lidande.
• Hoppet är det sista som lämnar människan.
  • Liljeholm (1981), p. 102
• Hos mig skall du inte frysa, sa fan till snöskottaren. (Stockholm) (SVO)
• Hos stora herrar skall man ej tala utan att bli tillfrågad.
• Hosta har hjälpt mången präst på predikstolen.
• Hot dräper ingen.
• Hovtrapporna är alltid slippriga.
• Hugg är behållna håvor.
• Hugger man ovanom sig, så falla spånorna i ögonen.
• Hund är hund, om än han är aldrig så brokig.
• Hundar och adelsmän stänga icke dörren efter sig.
• Hundasår läkes med hundahår.
• Hunden skäller på månen, den går dock sin gilla gång.
• Hunden springer för maten, haren för livet.
• Hundra år orätt blir icke en timma rätt.
• Hunger håller ingen fastlag.
• Hungern driver hunden i band.
• Hungern gör maten söt.
• Hungern är bästa kryddan.
• Hungern är en elak rådgivare.
• Hungern är ett skarpt svärd.
• Hungra och vänta gör mannen otålig.
• Hungrig mage är den bästa kock.
• Hungrig mage är intet bröd för svart.
• Hungrig åsna aktar ingen piska.
• Hur man än vänder sig har man ändan bak.
  • Ström (1981), p. 299
• Hur svart är du? sade kitteln till grytan.
• Husbondens öga gör hästen fet.
• Husbondens öga gör mer än hans bägge händer.
• Husfred är husfröjd.
• Hushyra och ränta vilar aldrig.
• Hushåll utan hustru är lykta utan ljus. (alternativt Hus utan hustru är skepp utan styre.)
• Hushålla med limpan, så varar hon hela julen.
• Huskors botas ej med tårar.
• Hustru bör väljas med öronen, inte med ögonen.
• Hustrun och ugnen tjäna bäst i huset.
• Hustrun äter när hon vill och vad hon vill, men bonden när han får och vad han får.
• Hut går hem.
  • Silva (2008)
• Huvudet är starkare än händerna.
• Huvudkudden är bästa rådgivaren.
  • Holm (1981), p. 205
• Hyggliga ynglingar, sa hökarn om sillarna. (Göteborg) (SVO)
• Håll den, som hålla kan.
• Håll det träd i ära, som du har skugga av.
• Håll med Gud, så håller Gud med dig.
• Håll medelvägen, så skall medelvägen uppehålla dig.
• Håna inte den som lyckan är vrång.
• Hår och skada växa varje dag.
• Hård nöt vill ha skarpa tänder.
• Hårda tider, sa tiggaren, fick stryk i stället för pengar. (Halland) (SVO)
• Håren ombytas med åren.
• Hårt emot hårt, sa fan, bet i sten. (Blekinge) (SVO)
• Hårt mot hårt, sa’ käringen, föll mot hälleberget.
• Häftig man fattas aldrig förargelse.
• Hälsan tiger still.
  • Holm (1981), p. 74
• Hämnden är den enda skuld som ej bör betalas.
• Hämnden är ljuv.
  • Ström (1981), p. 257
• Här finns inga barmhärtiga människor, här finns bara hökare, sa hökaren åt tiggaren. (Stockholm) (SVO)
• Här har du min ärliga hand, sa tjuven. (Skåne) (SVO)
• Här in, här ut, sa sjömannen, såg flickan vid inloppet. (Blekinge) (SVO)
• Här ligger en hund begraven.
  • Holm (1929), p. 71
• Här ska bli annan malt, sa bryggarn, rostade potäterna. (Skåne) (SVO)
• Här är rum för fler, sa käringen, låste upp källardörren. (Småland) (SVO)
• Hög lycka bör äga djup grund.
• Höga gåvor, kort liv.
• Höga herrar, djupa tankar.
• Höga träd blåsa snarast omkull.
• Högfärd störtar sig själv.
• Högfärd är alla lasters drottning.
• Högmod går före fall.
  • Wallensteen (1991), p. 24
• Högmod gör armod.
• Högmod kostar mera än hunger, törst och köld.
• Högsta rätt är stundom högsta orätt.
• Högt ämbete, svår räkenskap.
• Högt mod finnes såväl under vallmarströjan som sammetskjortelen.
• Högt på pall gör djupt fall.
• Högt stånd vill ha förstånd.
• Hönan lever såväl av sitt krafs, som lejonet av sitt rov.
• Höra mycket och tala sparsamt är en hjältedygd.
• Höttar du, så slår jag.

I

• I buren lär fågeln att sjunga.
• I de blindas rike är den enögde kung.
  • Topelius Bokförlag (1974), p. 12
• I de lugnaste vattnen går de fulaste fiskarna.
  • Rooth (1968), p. 75
• I dag gull, i morgon mull.
• I dag köpman, i morgon tiggare.
• I dag mig, i morgon dig.
• I dag rik, i morgon lik.
• I dag röd, i morgon död.
• I denna världens affärer kommer man längre med misstroende än förtroende.
• I det lugnaste vattnet gå de största fiskarna.
• I gamla ugnar bakar man också bröd.
• I god dryck är mat.
• I grunt vatten fångar man inga stora fiskar.
• I Guds visthus finnes mycket sovel.
• I kojan finnes ofta, vad man ej finner i palatset.
• I krig gå slag för lag och våld för rätt.
• I krig och kärlek är allt tillåtet.
  • Grenholm (2000), p. 186
• I källan smakar vattnet bäst.
• I morgon bitti får du aftonvard, sa Rämström. (Jämtland) (SVO)
• I morgon är också en dag. (Jfr 2 Kor. 6: 2; Syr. 5: 8).
• I mörkret är alla katter grå.
  • Ström (1981), p. 319
• I nöden prövas vännen.
• I nödfall dansar man på träben.
• I ringa härbärge finnes ofta klok värd.
• I stilla väder är alla goda sjömän.
• I stormen stadgas ekens rot.
• I vax kan man trycka vad man vill.
• I vilket finger man skär sig, så blöder det.
• I vinet kommer sanningen fram.
• I öknen är sanden billig.
  • Martinsson (1996), p. 704
• Ibland kan man inte se skogen på grund av alla träd.
  • Bengtsson (1957), p. 70
• Icke alla fåglar är hökar.
• Icke alla åsnor ha långa öron.
• Icke allt varpå det står London är från England.
• Icke två mågar åt en dotter.
• Icke två tungor i en mun.
• Icke var dag kommer val i land.
• Idel solsken gör öken.
  • Lind (2004), p. 51
• Igeln släpper inte förr än den har sugit sig full.
• Igenkomst är den bästa tacksägelsen.
• Ihålig tand smittar sin granne.
• Ihärdighet och tålamod är staven till befordran.
• Illa brukat blir illa bärgat.
• Illa börjat blir illa lyktat.
• Illa hört blir illa fört.
• Illa knarrar osmord vagn.
• Illa strider huvudlös här.
• Illa tuktad gör illa luktad.
• Illa är det, men du är tös att jämra dig också, sa fan till suggan som satt fast. (Medelpad) (SVO)
• In i en stängd mun kommer ingen fluga.
• Inbillning är värre än pesten.
• Inga nyheter är goda nyheter.
  • Bengtsson (1957), p. 93
• Inga träd växer till himmelen.
  • Ström (1981), p. 93
• Ingen allt, ingen intet.
• Ingen av råttorna vill hänga bjällran på katten.
• Ingen barnlek, när gamla gumman dansar.
• Ingen blir en god herde, förrän han fått allvarsamt att göra med ulvarna.
• Ingen blir en god sjöman, så länge han icke gått igenom några stormar.
• Ingen by så liten att där ju ej finns en smed.
• Ingen dör arvingelös.
• Ingen fader så arg, att han ej vill ha en from son.
• Ingen fiende är så ringa, att han ej kan tillfoga någon skada.
• Ingen får dömas ohörd.
• Ingen föda utan möda.
• Ingen födes mästare.
• Ingen gråter i barnsäng, att hon kom för sent i brudsäng.
• Ingen har så sällan gäster som gästgivaren.
• Ingen har ångrat att han ätit för litet.
• Ingen häst är så god, att han ej kan snava.
• Ingen kan passa bättre till klockare, än en avsatt präst.
• Ingen kan springa över sin egen skugga.
• Ingen kan tjäna två herrar.
• Ingen kan vara alla till lags.
• Ingen ko på isen (så länge ändan är på land).
• Ingen munkkåpa så helig, att inte fan kan krypa in i den.
• Ingen regel utan undantag.
• Ingen ros utan törnen.
• Ingen rättighet utan skyldighet.
• Ingen rök utan eld.
• Ingen skam att lära.
• Ingen sorg utan syster.
• Ingen större skam än den att ej vilja lära.
• Ingen svårighet för den att vinna befordran, som har biskopen till morbror.
• Ingen söker en annan bakpå ugnen, som ej själv varit där förut.
• Ingen ung kvinna tar sig en gammal man för Guds skull.
• Ingen vet vad som finnes i säcken, förrän den blir upplöst.
• Ingen vet, vem den andre ärver.
• Ingen vän i spel.
• Ingen är domare i egen sak.
• Ingen är fullt olycklig.
• Ingen är för gammal att lära.
• Ingen är herre till sjöss.
• Ingen är oumbärlig.
  • Nyberg Berndt, Norstedt 1965, Skäl för kaniner, p. 26
• Ingen är profet i sitt eget land.
• Ingen är profet i sitt eget land/i sin egen hemstad.
  • Grenholm (2000), p. 275
• Ingen är så döv som den som ej vill höra.
• Ingen är så god att han ej har något lyte; ingen så elak att han ej har någon dygd.
• Ingen är så god kusk att han ej någon gång kan stjälpa.
• Ingen är så lycklig att inte något fattas honom.
• Ingen är så lång, att han ej behöver sträcka sig; ingen så liten, att han ej behöver bocka sig.
• Ingen är så stark, att han ej finner sin överman.
• Ingen ört hjälper emot döden.
• Ingenting bör ske med hast, utom att fånga loppor.
• Ingenting duger oförsökt.
• Ingenting förmår hindra kärleken.
• Ingenting torkar hastigare än tårar.
• Ingenting är besvärligt, när man gör det gärna.
• Ingenting är nytt under solen.
  • Ström (1981), p. 354
• Ingenting är så ringa, att det ej duger till något.
• Ingenting är så väl gjort, att det ej kan lastas.
• Inget djur är så ringa, att det ej vill med sin like springa.
• Inget kalas utan kras.
  • Wallensteen (1991), p. 108
• Inget ont som inte har något gott med sig.
• Inget plåster finnes för ett kränkt och sårat namn.
• Inget större kors än huskors.
• Inget svar är också svar.
• Inget vin utan drägg.
• Inget är beständigt under solen.
• Inget är gott i ögat, men ont i magen.
• Inget är så bra att det inte kan göras bättre.
  • James (2008)
• Innan du va, så va jag - sugga, sa Rämström. (Jämtland) (SVO)
• Inte långt till dussinet, sa flickan, fick trillingar. (Blekinge) (SVO)
• Inte så illa ment, sa klockarn, vrok prästen från predikstoln. (Norrland) (SVO)
• Intet göra är illa göra.
• Iver är en förträfflig tjänare, men en klen herre.

J

• Ja ligg, sa Jens i Börtnan då han tappade långmjölkskaggen. (Härjedalen) (SVO)
• Ja och nej gör trätan lång.
• Ja tål inte ve krutröken, sa löjtnanten, tog sig reträtten. (Värmland) (SVO)
• Jag går inte av för hackor, sa pälsmakaren. (Halland) (SVO)
• Jag har litet, men det lilla jag har är mitt, sa flickan. (Östergötland) (SVO)
• Jag känner kryddan, sa fan om brännasslan. (Dalsland) (SVO)
• Jag känner till ullen, sa skam när han klippte soa. (Västra Sverige) (SVO)
• Jag lever alltid på stor fot, sa luffarn, tiggde träskor. (Göteborg) (SVO)
• Jag mena väl jag, sa gumman, pissa på syltan. (Dalarna) (SVO)
• Jag rymmer undan, sa knodden, rensa lådan. (Norrland) (SVO)
• Jag skiter i mitt liv, sa bagarn, slogs med kalven. (Sörmland) (SVO)
• Jag snusar mera sällan, sa han som ingen näsa hade. (Norrland) (SVO)
• Jag tiger, sa talmannen. (Småland) (SVS)
• Jag tror det låter, sa bonden, trampa i klaveret. (Närke) (SVO)
• Jag vet inte var jag är, sa fan, kom i himmelriket. (Halland) (SVO)
• Jag vänta på en bättre, men så vurt jag gammal och ble alldeles utan, sa gumman då folk sporde varför hon inte gift sig. (Sörmland) (SVO)
• Jag är född med förstånd, sa greven. (Småland) (SVO)
• Jag är inte alldeles utan mojänger, sa luffarn till pigan. (Halland) (SVO)
• Jag är lycklig, jag, sa tiggaren när hunden bet honom i träbenet (Halland) (SVO)
• Jaga och intet få gör jägaren trög.
• Jordens frukter höstas blott vart år, men vänskapens varje dag.
• Ju argare skalk, desto bättre lycka. (Jfr Ps. 73).
• Ju djupare brunnen gräves, desto mera vatten finner man.
• Ju dyrare, ju kärare.
• Ju fetare köket är, desto magrare blir testamentet.
• Ju flera kockar, dess sämre soppa.
• Ju fler kockar desto sämre soppa.
  • Bengtsson (1957), p. 73
• Ju flera man, dess bättre lycka.
• Ju flera lagfarna, dess mera processer.
• Ju flera barn, ju flera »Fader vår»; ju flera Fader vår, ju större välsignelse.
• Ju flera barn, ju flera oxar.
• Ju färre rätter, dess mera hälsa.
• Ju förr man börjar, dess förr man slutar.
• Ju hårdare skalet, ju sötare kärnan.
• Ju högre uppsatt du är, dess mer ödmjuka dig.
• Ju kärare barn, ju skarpare ris.
• Ju längre man lever, dess mer får man lära.
• Ju längre på dagen, dess vackrare folk.
• Ju magrare hund, dess fetare loppor.
• Ju mera man har, ju mer vill man ha.
• Ju mera man rör i gödselhögen, desto värre luktar den.
• Ju mera man smeker katten, ju högre sätter han upp rumpan.
• Ju mera man sover, ju mer vill man sova.
• Ju mera man vill, ju mindre man får.
• Ju mera man ömkar barnet, ju mera gråter det.
• Ju mera brunnen öses, desto bättre blir vattnet.
• Ju mera gångbar en vara är, dess lägre står hon i pris.
• Ju mera skabben klås, ju mera kliar den.
• Ju närmare kyrkan, dess längre från Gud.
• Ju närmare kyrkan, dess senare där.
• Ju närmare källan, dess klarare vatten.
• Ju närmare källan, desto klarare vatten.
  • Hierta (1865), p. 50
• Ju närmare Rom, dess sämre kristen.
• Ju rikare, ju armare.
• Ju senare på kvällen, desto vackrare folk.
  • Ström (1981), p. 349
• Ju större nåd, ju större onåd.
• Ju större skara, ju mera bön.
• Ju sötare himmel, ju bittrare värld.
• Ju ädlare blod, ju mildare mod.
• Ju äldre, ju girigare.
• Ju äldre världen blir, ju svagare blir släktet.
• Jösses! Djävlar! sa sotarn, ville slåss. (Bohuslän) (SVO)

K

• Kaka söker maka.
• Kaka söker maka, sa fan till kulstöparen. (Norrland) (SVO)
• Kalla icke på fan, han kommer nog objuden.
• Kalven stångas förrän han fått horn.
• Kan du inte lyfta stenen, så vält honom.
• Kan du inte springa över, så kryp under.
• Kan du se, sa Blinna-Sara. (Halland) (SVO)
• Kan också duga, sa apotekarn, fick en palt till frukost. (Gotland) (SVO)
• Kappa och krage göra ingen präst.
• Kasta inte bort det gamla ämbaret, förrän du vet om det nya håller vatten.
• Kasta inte pärlor för svin.
  • Martling (2001), p. 85
• Kasta inte ut barnet med badvattnet.
  • Ström (1981), p. 178
• Kasta inte sten i glashus.
  • Henry Hazlitt, Thinking As A Science (1916)
  • Holmqvist (1991), p. 29
• Kasta ut kroken, det nappar väl någon gång.
• Katten hade väl gärna fisken, men vill inte väta sina fötter.
• Katten vet nog vem han smeker.
• Katten är aldrig så slät, att han inte har skarpa klor.
• Kattens lek är råttans död.
• Klaga för hyndan, att valpen bet.
• Klaga inte över för lite vind - lär dig segla.
  • Francis Bacon Essays (1625)
• Klockarens ko får beta på kyrkogården.
• Klokhet har ögon i nacken.
• Klokhet sätter mannen på sätet.
• Klokhet övervinner starkhet.
• Klokheten är alla förrättningars jordegumma.
• Klokt barn lever inte länge.
• Klokt huvud ger vist råd.
• Klokt råd har ej alltid framgång.
• Kläderna gör mannen.
  • Ström (1981), p. 270
• Kläderna göra icke mannen.
• Knåp lider.
• Kom inte i min vedbod, sa Larssin. (Jämtland) (SVO)
• Kommer dag, så kommer råd.
• Kommer hjorten väl i kärret, så är han svår att vädra.
• Kommer skökan i hjärtat, kommer hon ock snart i pungen.
• Kommer tid, kommer råd.
  • Stiessel (1983), p. 32
• Kommer väl åter den dagen, då kon behöver sin rumpa.
• Kon ger inte alltid mjölk, när mjölkerskan vill.
• Kon mjölkar inte mer för det byttan är stor.
• Kongen har röd näsa, sa bonden, fick en kopparslant. (Värmland) (SVO)
• Konsten att dö kan icke nog läras.
• Konsten behöver lycka och lyckan konst.
• Konsten har en gyllene botten.
• Konsten har ingen större fiende än okunnigheten.
• Konsten växer inte på träd.
• Konsten är ingen tung börda.
• Konsten är lång, men livet kort.
• Konsten är lättare lastad än lärd.
• Konsterna är mångahanda, sa’ gumman, åt välling med syl.
• Korgen ökar sorgen.
• Korpen blir ej vitare, fastän man tvålar honom.
• Korset måste bäras av ungdomen.
• Kort aftonmåltid gör lång livstid.
• Kort fröjd har ofta lång ånger.
• Kort och tärning är en oviss bärgning.
• Kort visa är snart kväden.
• Korv är en osund mat, sade katten till hunden.
• Korven bör ätas medan den är varm.
• Krediten hjälper många upp, men lika många ned.
• Krig föder krig.
• Krig förs för fredens skull.
• Krig kastar lag under bänk.
• Krig tuktar land och folk.
• Krig utan medel är kropp utan senor.
• Kriget har en lång rumpa.
• Kriget är ljuvt för den det aldrig smakat.
• Kristendomen är kunskapens blomma.
• Kristna kriga mot kristna, men den ene djävulen icke mot den andre.
• Krokigt träd bär ock god frukt.
• Krokigt träd duger också att bränna kol av.
• Krukan går så länge efter vatten, tills hon går sönder.

"Krukan går så länge efter vatten att hon till sist brister."

• Kräslighet letar efter tiggarstaven.
• Kullig oxe kan också stångas.
• Kunde krig vinnas med skrål, så vore åsnan en hjälte.
• Kunde tjuven svärja sig från galgen, så blev han aldrig hängd.
• Kungens nåd är som dagg på gräset. (Sal. Ordspr.)
• Kvarnen kan ej mala med det vatten som runnit förbi.
• Kvinna är snart bedragen.
• Kvinnan är mannens ära.
• Kvinnokärlek är farande gods.
• Kvinnolist har ingen brist.
• Kvinnolist övergår all list.
• Kvinnoprål är fåfängt, när dygden är borta.
• Kvinnor har långa kläder, men kort sinne.
• Kvinnoråd kan ock stundom vara gott.
• Kvitta är god betalning.
• Kyrkan bör stå mitt i byn.
• Kyrkan är aldrig så full, att inte prästen får rum.
• Kyrkan är ett gammalt hus och fan en skalk.
• Kyss är kärleks bud.
• Kyssa tro fan, sa bonden då de fråga om han ej ville kyssa hustrun. (Göteborg) (SVO)
• Känd sak är så god som vittnad.
• Känna sig själv är största konst.
• Kära barn, sa Andberg åt mor sin. (Jämtland) (SVO)
• Kära kittel, sota inte grytan.
• Käre vän, sa fan till mästerman. (Stockholm) (SVO)
• Kärlek börjar alltid med bråk.
• Kärlek gör dårskap.
• Kärlek och hosta (även kärlek, rök, hosta och pengar) låta icke dölja sig.
• Kärlek utan genkärlek är en fråga utan svar.
• Kärlek utan nytta är en otidig frukt.
• Kärlek vinnes med kärlek.
• Kärleken och aprilvädret har en viss likhet, sa fru Kjäjsen. (Jämtland) (SVO)
• Kärleken får pröva både sött och surt.
• Kärleken gör de visa galna.
• Kärleken gör själva stenen vek.
• Kärleken har alltid sin plåga.
• Kärleken har en söt begynnelse, men en besvärlig ända.
• Kärleken kan icke dölja sig.
• Kärleken lider ingen medbroder.
• Kärleken regerar utan lag.
• Kärleken ser inte till personen.
• Kärleken tränger igenom pansar och sköld.
• Kärleken växer i varje jordmån.
• Kärleken är blind.
• Kärleken är blindare än mullvaden.
• Kärleken är ostyrig.
• Kärleken är outtröttlig.
• Kärleken är som daggen, den faller lika så lätt på brännässlan som på liljeblad.
• Kärleken är tankfull.
• Kärt barn gör ofta sorgen tung.
• Kärt barn har många namn.
• Kärt vill kärt hava.
• Kärt öga ser ingen brist.
• Köp aldrig något som du inte behöver, endast därför att du får det för gott pris.
• Köp går fram, men icke tillbaka.
• Köp i tid, så har du i nöden.
• Köp inte av den, som du skall stå med hatten i hand för.
• Köp inte grisen i säcken.
  • Ström (1981), p. 315
• Kött och blod är en elak styrman.
• Köttstycket hänger aldrig så högt, att inte hunden väntar sig få benet.

L

• Laddade gevär är icke barnleksaker.
• Lag gäller, men icke slag.
• Lag utan käpp är klocka utan kläpp.
• Lag är gjord för folkets bästa.
• Lagen sitter stundom i spjutändan.
• Lagen är för de vakande, ej för de sovande.
• Lagerkvist är mitt namn, sa skräddarn när käringen slog honom. (Småland) (SVO)
• Lagt kort ligger.
  • Holm (1981), p. 87
• Lamm, lamm! är ulvens både morgon- och aftonsång.
• Land skall med lag byggas.
• Landets seder, landets heder.
• Laster läras utan bok.
• Lat dräng och varm säng skiljas ogärna åt.
• Lat gör tidig helgdagsafton.
• Lat hand gör arm man.
• Lat kvinna skyller gärna på barnet.
• Lat man får mager kål.
• Lat man är dagen lång.
• Lat man är tiggarens broder.
• Lat mans bön blir icke hörd.
• Lat oxe vill ha en flitig pådrivare.
• Lat oxe är icke vilan värd.
• Lat skräddare tar en lång tråd.
  • Holm (1981), p. 142
• Lat ungdom, trasig ålderdom.
• Lata herrar, lata drängar.
• Led mig dit, där det finns något, sade den blinde.
• Lejonet aktar inga loppbett.
• Lejonmun och harhjärta, d. ä. stor i ord och feg i hjärtat.
• Leken är god, bara maten är med.
• Leve våra vapen, sa knodden om pepparstruten. (Gästrikland) (SVO)
• Lida och bida stillar mycken kvida.
• Liggande ulf får sällan ett ben.
• Lika barn leka bäst.
• Lika barn leka bäst, sa fan när han dansade med prästen. (Stockholm) (SVO)
• Lika bröder bör ha lika kål.
• Lika bröder göra bästa laget.
• Lika bröder, lika kappor.
• Lika bytt gör minsta trätan.
• Lika fåfängt är att ge dårar råd, som att slå vatten på gåsen.
• Lika fåglar flyga gärna tillsammans.
• Lika makt gör bästa sämjan.
• Lika par gå bäst i dans.
• Lika trivas bäst med lika.
• Likhet i stånd är kärleksband.
• Likt älskar likt.
• List emot list.
• List och lycka ha stor kraft.
• Lita ej på andra, när du kan uträtta saken själv.
• Lita inte till en annan, det du själv kan göra.
  • Strauss (1994), p. 600
• Lite men välment, sa skräddarn, fick stryk med nässlor. (Närke) (SVO)
• Liten blir väl en gång stor.
• Liten börda är lång väg tung.
• Liten fågel, litet bo; litet hus, liten sorg.
• Liten fördel vållar ofta stor skada.
• Liten gåva bör icke försmås.
• Liten hjälp är också hjälp.
• Liten hund jagar ofta ett stort djur.
• Liten hund är länge ung.
• Liten häst gör kort dagsresa.
• Liten kvist blir högt träd.
• Liten lever än.
• Liten man gör ofta stor skugga.
• Liten nytta är också nytta.
• Liten och käck stoppar stundom en stor i säck.
• Liten tuva kan stjälpa stort lass.
• Liten tuva stjälper ofta stort lass.
  • Holmqvist (1991), p. 132
• Liten vila är alltid god.
• Liten yxa fäller stort träd.
• Litet arbete, liten lön.
• Litet brutet, lätt förlåtet. (Jfr Gal. 3: 10).
• Litet fröjdar fattig man.
• Litet gnabb ibland skadar inte’ grand.
• Litet i varje, intet i det hela.
• Litet kan räcka länge, och mycket bli snart slut.
• Litet men välment är bättre än mycket med avund.
• Litet och gott är en lycklig lott.
• Litet och ofta fyller snart säcken.
• Litet om sänder, sa gubben, slog hustrun. (Småland) (SVO)
• Litet roar barn.
• Liv och ära bör man hålla lika kära.
• Livet utan lust är halva döden.
• Livet är blott ett lånegods.
• Livet är en lust, sa flickan, fick tre friare på en dag. (Närke) (SVO)
• Livet är en strid från början.
• Ljuga och stjäla följas gärna åt.
• Ljuset brinner inte längre än veken räcker.
• Ljuset tjänar andra och tärer sig självt.
• Ljuvt kan snart bliva lett.
• Lotterisedlar är inträdeskort till fattighuset.
• Lova föga, men håll ditt löfte.
• Lova icke länge, vad du strax kan giva.
• Lova runt och hålla tunt gör en klen kredit.
• Lova är herremans vana, men hålla är fattigmans tvång.
• Lova är lättare än hålla.
• Loven är god, men hållen är bättre.
• Lukta nu, sa käringen, rusta näsan. (Stockholm) (SVO)
• Lusigt leben di kosacken, sa sjåarn. (Stockholm) (SVO)
• Lust och mod driva verket.
• Lust och vilja göra arbetet lätt.
• Lustig afton gör olustig morgon.
• Lycka och glas gå lätt i kras.
• Lyckan föder stolta barn.
• Lyckan följer den flyende och löper undan den som söker henne.
• Lyckan gör många narrar.
• Lyckan gör många vänner, men nöden prövar dem bäst.
• Lyckan kan inte köpas för pengar.
  • Lönnroth (1978), p. 261
• Lyckan kommer och lyckan går.
• Lyckan och olyckan bära varandra påsebak.
• Lyckan och olyckan är grannar.
• Lyckan och rikedomen är en svår börda.
• Lyckan står de djärva bi.
• Lyckan står den djärve bi.
  • Ström (1981), p. 240
• Lyckan är bättre att äga än tusen mark.
• Lyckan är de dummas förmyndare.
• Lyckan är icke att lita på.
• Lyckan är som månen, den tar av och till.
• Lyckan är torget lik: dröjer man litet, blir bättre köp på varan.
• Lydig son är faderns glädje.
• Lydnad gör trevnad.
• Lån bör leendes hemgå.
• Låna kännes blott en gång gott.
• Lång skilsmässa gör kall kärlek.
• Lång sömn gör ingen vis.
• Lång väntan ökar längtan.
• Långa nätter gör magra höns.
• Långt från faran gör gamla krigsmän.
• Långt från ögonen, snart ur sinnet.
• Långt liv är den giriges kval.
• Lånt häst och egna sporrar göra milen kort.
• Lås för lädersäck ler en täljkniv åt.
• Låt den klaga över våld, som våld lidit.
• Låt ingen dag gå fåfängt bort, så vinnes lärdom inom kort.
• Låt ingen svala bygga bo under ditt tak.
• Låt inte gräset gro under fötterna.
  • Brombergs Bokförlag (2004), p. 151
• Låt inte vargen vakta fåren.
  • Myrdal (1968), p. 61
• Låt maten tysta mun.
  • Scheffler (1997), p. 21
• Låta var man ha sin mening, gör ingen vred.
• Lägg inte alla ägg i samma korg.
  • Martinsson (1996), p. 181
• Lägg inte sten på börda.
• Lägga litet till litet, blir slutligen stort.
• Länge borgat är icke skänkt.
• Länge lärt är sent glömt.
• Länge vred är var man led.
• Lär något, så vet du något.
• Lär ulven »Pater noster», han ropar ändå lamm.
• Lärarebröd är hårdtuggat.
• Lärdom utan bruk är eld utan värme.
• Lärdom utan seder är till föga heder.
• Lärdom är mer värt än guld.
  • Stolpe (1987), p. 24
• Lärdoms rot är bitter, men frukten söt.
• Lätt att dansa, när lyckan spelar.
• Lätt att ge råd, när inget behövs.
• Lätt att jaga den som själv gärna löper.
• Lätt att ro under fulla segel.
• Lätt att simma, när en annan håller upp hakan.
• Lätt att sitta vid rodret, när det ej blåser.
• Lätt att skära breda remmar av andras hud.
• Lätt att vara frikostig, när en annan släpper till pungen.
• Lätt att vara glad, när intet skadar.
• Lätt att vara hjälte hemma.
• Lätt att värja, där ingen vill härja.
• Lätt fånget, snart förgånget.
• Lätt fånget, lätt förgånget.
  • Ström (1968), p. 5
• Lätt gärning, som gärna göres.
• Lätt i kläder, lätt i seder.
• Lätt penning, lätt hjärta.
• Lättare döljer en vis sin visdom än en dåre sin dårskap.
  • Holm (1975), p. 69
• Lättare sagt än gjort.
  • Stolpe (1987), p. 22
• Längre än till knäna kommer du inte, kommer du längre är jag förlorad, sa flickan till pojken. (Stockholm) (SVO)
• Lättja lönas med armod.
• Lättjan är hin ondes örngott.
• Lögn och dravel föda elak avel.
• Lögn och latin gå världen runt.
• Lögn spinnes ofta utan ten.
• Lögn är ej långt ifrån tjuvnad.
• Lögnaren blir bara trodd en gång.
  • Martinsson (1996), p. 443
• Lögnaren och tjuven är syskonbarn.
• Lögnen har korta ben.
• Lögnen och snöbollen växa ju längre man trillar dem.
• Lögnen tryter aldrig mantel.
• Lögnen är djävulens dotter och talar sin faders tungomål.
• Lök, rök och elak kvinna komma bondens ögon att rinna.
• Lönlig sorg är tung att bära.
• Lönliga ting må man lönliga bära.
• Lövets fall är en viskning åt de levande.

M

• Magen blir förr mätt än ögat.
• Magen borgar icke.
• Magen har inga öron.
• Magneten drager.
• Magra myggor bita värst.
• Makt blir aldrig mätt.
• Makt och mod vilja ha vett i följe.
• Makt skapar snart förlikning.
• Makt utan råd faller snart i brunnen.
• Man behöver ej gå över ån efter vatten.
• Man betalar ej oxen dyrare för det den är brokig.
• Man blir inte klok förr’n man varit tokig först.
• Man blir inte själv vit av att svärta andra.
• Man blir snarast slagen av föraktad fiende.
• Man blåser så länge i askan, tills gnistorna fara en i ansiktet.
• Man bör gå i ordning med frågorna.
• Man bör inte döma man efter mål, ej heller hund efter hår.
• Man bör inte flyga högre än vingarna bär.
• Man bör inte gjuta olja i elden.
• Man bör inte hava en hund till ovän.
• Man bör inte hålla kålen för en dålig ört, för det den äts av svinen.
• Man bör inte kasta bort den gamla kvasten, förrän man sett vad den nya duger till.
• Man bör inte kasta pärlor för svin.
• Man bör inte kasta ut barnet med badvattnet.
• Man bör inte klia sig där det inte kliar.
• Man bör inte köpa grisen i säcken.
• Man bör inte lägga sten på börda.
• Man bör inte sträcka fötterna längre än skinnfällen räcker.
• Man bör inte sveda allt som ludet är.
• Man bör inte truga gott på ont.
• Man bör inte väcka björn som sover.
• Man bör kunna styra sig själf, innan man vill styra andra.
• Man bör sova på saken.
• Man bör stänga dörren så, att man kan låsa upp den igen.
• Man bör äta för att leva, men icke leva för att äta.
• Man finner snart orsak att fälla fett svin.
• Man fångar ingen vessla i sömnen.
• Man får hålla till godo med ugglor, när man ej har näktergalar.
• Man får inte skära alla över en kam.
• Man får inte slå efter varje mygga.
• Man får inte väga allt på guldvåg.
• Man får löpa länge efter en vildgås, innan man hittar en strutsfjäder efter honom.
• Man får plöja med de oxar man har.
• Man får ta saken i egna händer.
  • Egard (2003), p. 125
• Man får ta seden dit man kommer.
  • Holmqvist (1991), p. 160
• Man får taga den onda dagen med den goda.
• Man får taga seden, dit man kommer.
• Man får taga skeden i vacker hand.
• Man gör inte rak käpp av krokigt trä.
• Man gör mycket för sällskap skull.
• Man gör så gott man kan. (Jfr Jac. 2: 10).
• Man har aldrig roligare än vad man gör sig.
  • Holm (1981), p. 130
• Man har ej alltid något för de kol som man bränner.
• Man hämtar inte rent vatten i dyngpölen.
• Man hänger inga bjällror på katten.
• Man hänger ingen tjuv förrän han fås.
• Man hör vad man vill höra.
  • Ström (1981), p. 293
• Man kan aldrig förgylla lorten så väl, att den inte stinker.
• Man kan allt vad man vill.
• Man kan gömma sin halm så länge, att den duger till hö vid foderbrist.
• Man kan inte begära större förmåga av katten än han har.
• Man kan inte blåsa och ha mjöl i munnen på samma gång.
• Man kan inte både äta kakan och ha kakan kvar.
  • Åström (1997), p. 190
• Man kan inte förbjuda fågeln att flyga över huvudet, men väl att reda bo däri.
• Man kan inte giva bättre än man själv äger.
• Man kan inte leva av kärlek allena.
• Man kan inte lära gamla hundar sitta.
  • Ström (1981), p. 315
• Man kan inte på samma gång både väva och spinna.
• Man kan inte så noga veta, var haren löper, sa' gumman, satte snaran i ugnsgluggen.
• Man kan inte taga håret av den skallige.
• Man kan inte se skogen för alla träd.
• Man kan krypa lika högt som man kan flyga.
• Man kan låta det gå in genom det ena örat och ut genom det andra.
• Man kan se på fanan vem som vunnit segern.
• Man kan så länge umgås med fän, tills man själv blir ett sådant.
• Man kan tvinga hästen till vattnet, men inte att dricka.
• Man kan tämja ett vilt djur, men inte en elak kvinna.
• Man kan väl ljuga för vår Herre, men inte bedraga honom.
• Man kan även köpa guld för dyrt.
• Man kan även ledas vid goda dagar.
• Man kan även äga mindre än intet.
• Man kastar ej bort kornet för agnarnas skull.
• Man kastar yxan i sjön och går landvägen.
• Man klår ofta, där intet kliar.
• Man klär sig på Franska och fryser på Svenska.
• Man kommer inte långt med två trötta ök.
• Man kommer ofta skrattande till ett gille och går gråtande därifrån.
• Man kysser ofta den hand, man helst såg vara av.
• Man känner bäst själv var skon klämmer.
• Man känner icke en annan längre än till tänderna.
• Man lever ej blott av vackert solsken och väder.
• Man lever medan man lever och lever en dag dess mindre. (Jfr Pred. 11: 9.)
• Man lånar sin vän och kräver sin ovän.
• Man lär inte känna folk i kyrka och bön, utan i handel och vandel.
• Man lär sig inte simma utan att gå i vattnet.
• Man lär så länge man lever.
• Man lär sig av misstagen.
  • Martinsson (1996), p. 548
• Man minnes ej skabben längre än den kliar.
• Man må så gärna taga den första skadan som den sista.
• Man måste göra skon efter foten.
• Man måste krypa innan man kan lära sig att gå.
• Man måste lära sig krypa innan man kan gå.
  • Ström (1981), p. 175
• Man måste kärna tills man får smör.
• Man måste låta lag gå före slag.
• Man måste mer lyda Gud än människor.
• Man måste mycket höra, innan öronen falla av.
• Man måste ofta tåla att åsnan trampar en på foten.
• Man måste rätta munnen efter matsäcken.
• Man måste smida medan järnet är varmt.
• Man måste taga dagen som han kommer.
• Man njuter ej freden längre än grannen vill.
• Man saknar ej det goda förrän det är borta.
• Man saknar inte kon förrän båset är tomt.
• Man ser grandet i sin broders öga, men icke bjälken i sitt eget.
• Man ska ej binda munnen till på oxen som tröskar.
• Man ska ej bruka en salva till alla sår.
• Man skall ej sälja skinnet förrän björnen är skjuten.
• Man skall ej sätta ljuset under skäppan.
• Man skall ej tala om den snön som föll i fjol.
• Man skall ej tillsluta det öga, som Gud vill se.
• Man skall hoppas det bästa. (Jfr Ordspr. 10: 28).
• Man ska inte bjuda bagarbarn på bullar.
  • Holm (1981), p. 21
• Man skall inte byta häst mitt i strömmen.
  • Holm (1981), p. 28
• Man ska inte buga för dumheten bara för att den är gammal.
  • Nyhlén (2011)
• Man ska inte döma hunden efter håren.
  • Ström (1981), p. 315
• Man ska inte gjuta olja på elden.
  • Paczolay (1997), p. 338
• Man ska inte gråta över spilld mjölk.
  • Åström (2004), p. 158
• Man ska inte gå över ån efter vatten.
• Man ska inte kasta sten i glashus.
• Man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken.
• Man ska inte skåda given häst i munnen.
• Man ska inte svara på vart ord, sade mannen då de kallade honom en tjuv.
• Man skall inte välja sköna kvinnor vid ljus.
• Man skall sed följa eller land fly.
• Man ska smida medan järnet är varmt.
• Man skall så hjälpa andra, att man ej stjälper sig själv.
• Man skall taga tiden i akt, sa’ fan, plockade nötter vid jultiden.
• Man skänker räven en gås för att få hans skinn.
• Man skär ej alltid guld med täljknivar.
• Man slår helst den viggen som gå vill.
• Man stryker över med hartassen.
• Man står eller faller sin egen herre.
• Man stänger för en tjuv, men icke för en lögnare.
• Man sörjer sig snarare gammal än rik.
• Man tager ej av hatten, innan man ser mannen.
• Man tager ofta törnen ur en annans fot och sticker dem i sin egen.
• Man trampar masken så länge, att han vill värja sig.
• Man tröttnar aldrig på att arbeta för sig själv.
  • Falk (2001), p. 105
• Man vet ej huru man sått förrän man skall skörda.
• Man vet inte vad folk duger till, förrän de är borta.
• Man vet inte vad som kan ske innan aftonen.
• Man vet vad man har, men icke vad man får.
• Man väljer i väplingen, tills man fastnar i starren.
• Man är alltid sig själv närmast.
  • Grenholm (2000), p. 254
• Man är sig själv närmast. (Jfr Matt. 22: 39).
• Man äter inte bröd till ost, utan ost till bröd.
• Mat i Jesu namn, sa bonden, bet i femte palten. (Gästrikland) (SVO)
• Med bannor rings till djävulens mässa.
• Med barnen måste man lalla.
• Med ed svaras och icke klagas.
• Med fem fingrar kan man taga mer än med två gafflar.
• Med full mage är det lätt att hålla fastepredikan.
• Med Gud är bäst att börja.
• Med handskar fångar katten inga råttor.
• Med vad en enda last kostar, kunde man uppfostra tvenne barn.
• Med sin pastor och sin fogde bör man ej kiva.
• Med som sarven i varje lek.
• Med stillatigande kan mycket försvaras.
• Med varje dag man vandrar till sin grav.
• Med åren bytas håren.
• Medan gräset gror, dör kon.
  • Rooth (1968), p. 77
• Medan gräset gror, dör märren.
• Medan min tunna rann, kände mig både kvinna och man; när hon hörde upp att rinna, kände mig varken man eller kvinna.
• Medborgares dygd är säkraste muren för staden.
• Medelvägen är svår att finna.
• Medgång alstrar högfärd.
• Medgång bör tänka på motgång.
• Men, men, sa Kung Karl, å då vre han på näsa. (Värmland) (SVO)
• Menige mans bästa är högsta lag.
• Mening är ej alltid sanning.
• Mett hjarta va to du väjen, sa flickan när bonn falt i skita. (Värmland) (SVO)
• Mister du en så står dig tusen åter.
  • Ström (2000), p. 238
• Mitt lag som går, sa han som bjöd på snus. (Småland) (SVO)
• Mod ger makt, sa käringen, stångades med tjuren. (Norrland) (SVO)
• Moder, sa fan om krögerskan. (Småland) (SVO)
• Morgens medikamenter, sa fan, mötte apotekarn i kyrkdörren. (Hälsingland) (SVO)
• Morgonstund har guld i mund.
  • Ström (1981), p. 25
• Munter ungdom, sa fan om smägrisarna. (Norrland) (SVO)
• Mycket skrik för lite ull, sa käringen som klippte grisen.
• Mycket smått och gott, sa fan när han skåda i bibeln. (Halland) (SVO)
• Mycket snack men lite verkstad.
• Mycket vill ha mer.
  • Ström (1981), p. 373
• Måla inte fan på väggen.
  • Wallensteen (1991), p. 158
• Många bäckar små, blir till en stor å.
  • Holmqvist (1991), p. 25
• Många hugg fälla eken.
  • Paczolay (1997), p. 252
• Människan lever blott en gång.
• Människan spår och Gud rår.
• Människan spår, men Gud rår.
  • Ström (1981), p. 93
• Människan är människans glädje, människan är människans sorg.
• Min son heter Hans efter Hans Majestät, sade käringen.
• Minska begäran ökar kassan.
• Missbrukad frihet är värd att mistas.
• Missräkning är ingen betalning.
• Misstankar bryta vänskap.
• Misstro gör oro.
• Misstänksamheten tar en vit pudelhund för en mjölnardräng.
• Mjukaste riset svider värst.
• Mjölgröt och kål är bondens läkedom.
• Mod finnes ock under vallmarströjan.
• Modershjärtat är alltid ömt.
• Modig häst aktar intet hundgläfs.
• Mogen mö är svår att vakta.
• Moget råd bär god frukt.
• Morgonlöje är ofta aftongråt.
• Morgonstund har guld i mun.
• Mors gossar är vi allesammans.
• Motgång prövar sinnet.
• Munnen och hjärtat följas icke alltid åt.
• Munnen talar ofta det halsen får betala.
• Mutor vränga lagen.
• Mycken mat är i Guds skafferi.
• Mycken prakt gör förakt.
• Mycken predikan gör kroppen trött.
• Mycket av munnen, litet av ullen.
• Mycket blir allt, när litet räcker till.
• Mycket borga och gå till rätta är nästa steget till armod.
• Mycket fult i fagert skinn.
• Mycket hästar, folk och hundar gör snart herreman till bonde.
• Mycket vill alltid hava mer.
• Mycket vin i flaskan, inga pengar i taskan.
• Mycket vänskap i vinfatet.
• Målare och poeter ljuga fritt.
• Många bäckar små gör en stor å.
• Många fjädrar gör en säng.
• Många gäster gör dåligt härbärge.
• Många herdar vakta illa.
• Många hugg fälla kan.
• Många hundar är harens död.
• Många händer göra arbetet lätt.
• Många korn göra en skäppa.
• Många kunna hjälpa en.
• Många munnar göra tomma fat.
• Många om en gärning blir snarast ogjord.
• Många råttor binda icke katten.
• Många rätter, många krämpor.
• Många skatter är många nät.
• Många slag göra stockfisken mjuk.
• Många vänner, när minst tränger.
• Många är vägarna: säll den som väljer den rätta.
• Mången begråter i år det han belog i fjol.
• Mången bryter med foten ned, vad han med handen bygger upp.
• Mången bryter ris till sitt eget straff.
• Mången flyr röken och kommer i elden.
• Mången får beröm för litet och skam för alls intet.
• Mången förlåter, men sällan någon förgäter.
• Mången gagnar som svinen, först efter sin död.
• Mången give gärna sitt ena öga, att en annan måtte mista båda.
• Mången går ut efter ull och kommer klippt hem.
• Mången har för mycket, men ingen har nog.
• Mången har goda kort, bara han visste att spela dem.
• Mången häves högt till sitt eget fall.
• Mången lovar i sin nöd, men håller icke för sin död.
• Mången släcker så sin harm, att han blir både usel och arm.
• Mången smeker barnet för ammans skull.
• Mången sopar för sin grannes dörr och går sin egen förbi.
• Mången spottar i kålen och får sedan supa den själv.
• Mången står vid ljuset och skymmer sig själv.
• Mången söker ett öre och bränner tre fyraskillingsljus.
• Mången är inte så halt som han linkar till.
• Mångtalig kvinna gör mannen trött.
• Måste är en bitter ört.
• Måttlig aftonvard sparar mycken krankhet.
• Måttliga korvar äro bäst.
• Mät ej din egen lycka med en annans aln.

N

• Naken kvinna driver nöden att spinna.
• Nakna komma vi hit, och nakna fara vi hädan.
• Narren är annat folk lik.
• Narrskeppet finnes i alla hamnar.
• Nattgammal is är ej att lita på.
• Naturen vill ha en god ledsven.
• Nej tack, jag har fått mina två, sa informatorn om sviskonen. (Dalarna) (SVO)
• Nitton hantverkare, tjugo olyckor.
• Njugg spar och fan tar.
• Nobelt, sa fan, dansa i glasbyxor. (Stockholm) (SVO)
• Nog ska jag lära dig värpa jag, sa gumman när hon slog ihjäl hönan. (Västergötland) (SVO)
• Nog tuggat för en, sa han som ville ha halvan. (Gästrikland) (SVO)
• Nordanvinden är kall, den kommer från vad håll som helst, sa’ gumman.
• Nu börjar det att djävlas, sa bonden när rocken fastnade i dörrlåset då han skulle gå till skift. (Värmland) (SVO)
• Nu dricker jag gratis, sa apotekarn, tog in bittervatten. (Stockholm) (SVO)
• Nu förstår jag schäsen, sa fan, åkte på välten. (Värmland) (SVO)
• Nu kommer vi till nya testamentet, sa klockarn till prästen, när han lämnade honom kungörelserna. (Norrland) (SVO)
• Nu råka du på't, sa han som tappa näsan i gräddskålen. (Småland) (SVO)
• Nu ska vi riktigt roa oss, sa fan, dansade med mor sin. (Östergötland) (SVO)
• Nu sitta vi alla bra, sa’ katten, satt på fläsket.
• Nu tror jag fan farit i gräset, sa skräddarn, torka sig om munnen med nässlorna. (Småland) (SVO)
• Nu ä dä här, sa skräddarn om spöket när det knarra i bordet. (Blekinge) (SVO)
• Nu är det slut på denna roa, sa knallen om begravningen. (Västra Sverige) (SVO)
• Nummer ett, sa fan, kastade länsman över gärsgårn. Nummer två, sa länsman, drog fan med sig. (Dalarna) (SVO)
• Ny herre, nya lagar.
• Ny läkare, ny kyrkogård.
• Nya fat behålla första smaken länge.
• Nya kvastar sopa väl.
• Nya kvastar sopar bäst.
  • Ström (1981), p. 260
• Nya vänner är som nya skor; de gamla är trevligast.
• Nykommen är icke alltid kärkommen.
• Nykommet är oftast kärkommet.
• Nykter själ trivs alltid väl.
• Nytta med nöje förenad ger bästa trevnad.
• Nyttja det goda medan du har det.
• Nyttja, vinden, du vet ej hur länge den varar.
• Nyttigt, sa bonden, fann en rostig spik. (Värmland) (SVO)
• Nytämjd häst, nygift hustru och nybakade löjtnanter är tre stolta ting.
• Någon måtta får det vara.
  • Granlid (1975), p. 118
• Någonting bör det väl bli, antingen ägg eller ungar.
• Något för något, intet för intet.
• Något för något, sa knallen, gav en synål för frukosten. (Bohuslän) (SVO)
• Något för ögonen, intet för baken.
• Något är dock mera än intet.
• Några sjukdomar kureras med medicin, men flera med tålamod.
• När Adam plöjde och Eva spann, envar var då en adelsman.
• När alla andra fåglar flyga bort, stannar kråkan kvar.
• När armen krökes, då gapar munnen.
• När barnet får sin vilja fram, gråter det ej mer.
• När barnet är dött, är fadderskapet allt.
• När brunnen är torr, vet man dess värde.
• När buken blir trind, blir tjänaren styv.
• När citronen är utpressad, kastar man skalet på gatan.
• När den blinde bär den lame, komma de bägge fram.
• När den onde sjuknar, vill han bli munk.
• När det regnar manna från himlen har den fattige ingen sked.
  • Ström (1981), p. 276
• När det regnar på prästen, så dryper det på klockarn.
• När det regnar välling, så är skeden borta.
• När det är gjort så är det glömt, sa gumman om nattvardsgången. (Östergötland) (SVO)
• När det skjutes med silverlod, är fästningen lätt vunnen.
• När djävulen vill skörda, utsår han högfärd.
• När du vill göra ont, så sök ett ställe där Herren ej ser dig.
• När dålig tjänare får råda, så är herr’n i våda.
• När en blind skall leda en blind, falla de bägge i gropen.
• När en gås dricker, så dricka alla de andra.
• När en hund tjuter, så tjuta de alla.
• När ett lass stjälper, falla alltid smulor därutav.
• När fan blir gammal blir han religiös.
  • Martinsson (1996), p. 78
• När fattig man blir glad, får man höra många oläten.
• När fingret är ringat, är flickan tingad.
• När flugan kommer för nära ljuset, sveder hon sina vingar.
• När fåret retas med ulven, står dess päls i våda.
• När fåret är stulet, säger herden att vargen har tagit det.
• När gamla mor böljar skumpa, står hon icke att stilla.
• När gammal giga får nya strängar, så knarrar hon ock.
• När glädjen står i taket, står sorgen i förstugan.
• När grannens vägg brinner, står din egen i fara.
• När grodorna grät efter en kung, så fingo de en stork.
• När Gud vill straffa en hederlig man, så giver han honom en vacker dotter.
• När Gud kommer med döden, kommer fan med arvingarna.
  • Ström (1981), p. 40
• När guldet för ordet, gäller ingen visdom.
• När gåvor tagas är friheten såld.
• När gåsen tror på räven och räven på vargen, så är bägge om en hals.
• När gåsen vill ge en fjäder åt var och en, så fryser han själv ihjäl.
• När hand fyller hand, trivs både folk och land.
• När herden felar, fara ock fåren vill.
• När hin håle blir gammal, så gör han sig till munk.
• När hin håle har fått ett finger, tar han gärna hela handen.
• När hin onde predikar passionen, är han minst att tro.
• När hoen är tom, så bits grisarna.
• När hunden skäms, gömmer han rumpan.
• När hunden är död, hoppar haren trygg på hans rygg.
• När huvudet värker, så är hela kroppen sjuk.
• När höken vaktar kycklingarna, blir hönshopen tunn.
• När kalvar ej finnas, rivs vargarna inbördes.
• När katten är borta, dansa råttorna på bordet.
• När katten är mätt, så leker han med råttan.
• När kon inte har hö, så äter hon agnar.
• När kroppen inte vill arbeta ska man inte truga'n, sa sjåarn. (Halland) (SVO)
• När kråkan manar ut örnen, gäller det hennes kappa.
• När kung David blev gammal, sjöng han fromma psalmer.
• När kärare kommer, måste kärt vika.
• När leken är som bäst, skall man sluta.
• När lerkrukan får griller, så vill hon åka.
• När lyckan är som bäst, skall man frukta mest.
• När man ej vill se, hjälper varken ljus eller glasögon.
• När man fångar en lax, kan man gärna mista kroken.
• När man fått gult hår, vill man ock ha krusat.
• När man ger tiggar’n ost, så vill han steka’n också.
• När man klår svinet, lägger det sig i solen.
• När man målar djävulen på väggen, kommer han.
• När man ser öronen på vargen, är han inte långt borta.
• När man snyter ljuset för nära, så slocknar det.
• När man spar på havren, blir gåsen ej fet.
• När man tager in med händer och ger ut med säckar, är det snart gjort.
• När man talar om trollen så står de i farstun och lyssnar.
  • Åström (2004), p. 160
• När man talar om trollet, är det icke långt borta.
• När musen är mätt, smakar mjölet beskt.
  • Grenholm (2000), p. 231
• När nöden är som störst är hjälpen som närmast.
  • Rooth (1968), p. 42
• När kungarna slåss, få undersåtarna släppa till skinnet.
• När mjölnaren är utan bröd, är helt säkert missväxt i landet.
• När modet stiger, sjunker lyckan.
• När många spotta på en sten, blir han snart våt.
• När många tigga i en påse, blir den snart full.
• När nöden är störst, kommer hjälpen först.
• När nöden är störst, är hjälpen närmast.
• När ockraren dör, gläder sig fyra: arvingarna åt pengarna, klockaren åt liket, den fattige åt gott köp på bröd, och fan åt själen.
• När olyckan vill till, bryter man så lätt ett ben på golvet som i skogen. (Jfr Syr. 3: 27—29).
• När penningen talar, tiger gemenligen var man.
• När rimfrost är på berget, är det visserligen kallt i dalen.
• När råttan är mätt, smakar mjölet beskt.
• När räven predikar för gåsen, så är hennes hals i fara.
• När sant kommer fram, får lögnen skam.
• När silver och guld är förtärt, griper man till järnet.
• När skrivaren icke duger, så ger han pennan skulden.
• När skräddaren vilar, så rostar nålen.
• När solen skiner, behövs ingen lykta.
• När solen skiner, frågar ingen efter månen.
• När solen skiner, tag din kappa.
• När spelmannen ler, går harpan väl.
• När stoltheten äter middag med fåfängan, äter hon afton med föraktet.
• När stora herrar träta, sätter fattig man håret till.
• När suggan ej vill vall, har hon många förfall.
• När svärd drages ut, står segern i Guds hand.
• När säcken är full, knyter man till den.
• När tiggaren ger stackaren, så är glädje i himmelen.
• När tjuvarna komma i träta, får bonden sin ko igen.
• När tjuven kastat bördan, är han lik annat folk.
• När tokigt skall gå, hjälper man gärna själv till.
• När trädet faller, hämtar var och en ved åt sig.
• När trädet fallit, vilja alla på det med yxan.
• När två hundar bitas om ett ben, kommer en tredje och tager det bort.
• När två träta, säga de ej båda ett.
• När töserna komma till torgs, få krämarna pengar.
• När ulven och herden sjunga ett, så är inte fårets ofärd långt borta.
• När ulven tjuter, vänder han gapet mot himmelen.
• När var och en gör sitt, blir allting gjort.
• När var och en gör som han vill, så gör han som han är till.
• När var och en sopar för sin dörr, blir gatan snart ren.
• När var täckes sitt, så blir all mat äten och alla flickor gifta.
• När vattnet står upp i munnen, lär man sig snarast simma.
• När veden är slut, slocknar elden.
• När viljan spelar mäster, har rätten föga att säga.
• När våld går för lag, är bättre vara herre än slav.
• När väl är gjort, tackar var sig.
• När åkern blir gödd, så blir bonden född.
• När äpplet är moget, så faller det.
• Nära skjuter ingen hare.
  • Ström (1981), p. 385
• Nära vid målet bör man ej vända om.
• Närmast elden blir först bränd.
• Nässlan bränner både vän och ovän.
• Näst intill är icke träffat.
• Näst prästen, sa skräddarn. (Västra Sverige) (SVO)
• Nästan slår ingen man av hästen.
• Näsvisers kniv är alltid först i smöret.
• Nöd gör tilltagsen.
• Nöd gör tvungen vänskap.
• Nöd lärer bedja.
• Nöden har ingen lag.
• Nöden är den bästa läromästaren.
• Nöden är uppfinningarnas moder.
  • Grenholm (2000), p. 255
• Nödens väg och brottets löpa varandra nära.
• Nödvändigheten är uppfinningens moder.
• Nöjet lättar bördan, vällust ökar den.

O

• Obevisat är snart dömt.
• Objuden gäst blir alltid försmådd.
• Objuden till går otackad ifrån.
• Odygden hjälper ingen smink.
• Ofeg man reser trygg genom land.
• Ofta får grisen umgälla det soen gjorde.
• Ofta letas efter det man ej vill finna.
• Ofta ligger ormen under rosenbusken.
• Ofta synda ökar straffet.
• Oftast giver den mest, som minst äger.
• Oförtjänt banna biter ej.
• Oförtänkta gäster få oförtänkta rätter.
• Oförvägenhet är genaste vägen till fördärvet.
• Ogjordt blir ospordt.
• Ogräs växer i vars mans trädgård.
• Ogräs växer ofta, där vete var sått.
• Ogräs växer på den väg som ingen trampar.
• Ogräset växer ovattnat.
• Ogräset är ej så lätt utrotat.
• Oket drages lättast i ungdomen.
• Okänd man gives intet vitsord.
• Okänd sjuka är svår att bota.
• Okär gäst kommer alltid i otid.
• Olaga fång är ofång.
• Olika ök göra krokiga fåror.
• Olyckan kan även göra klokt folk rådlöst.
• Olyckan kommer sällan ensam.
• Olyckan rider fort.
• Olyckan rider till bys, men går till fots därifrån.
• Olyckan är ingen fröjd.
• Olydigt barn blir sorgebarn.
• Om avund vore feber, så vore hela världen sjuk.
• Om alla dårar vore döda, räckte ingen visdom till.
• Om allt folk vore klokt, såldes inga narrbjällror.
• Om dagen är aldrig så lång, så blir det afton en gång.
• Om du är förargad, så räkna till tio, innan du talar.
• Om en blind leder en blind, så faller de båda i gropen.
  • Ström (1981), p. 293
• Om inga gömmare vore, man inga tjuvar försporde.
• Om inte dåren begick dårskapen, så vore de vises klokhet obekant.
• Om inte hönan kacklade, så visste man icke att hon hade värpt.
• Om inte lögn funnes, så taltes det mindre vid hovet.
• Om inte »om» varit emellan, hade käringen bitit björn’ och icke björn’ käringen.
• Om klaga vore nog, så funnes ej mången oskyldig.
• Om kvällen får den late brått.
  • Holmqvist (1991), p. 72
• Om man ger någon ett finger vill han ha hela handen.
  • Bengtsson (1957), p. 91
• Om man ock lägger ett tusen höns på äggen, så kläckas de ändå ej ut på åtta dagar.
• Om skälmar kände alla fördelar av att utöva det goda, skulle de bli hederligt folk av uträkning.
• Om tack kostade penningar, tackades ej så mycket.
• Om åskan ej vore, hade man ingen fred för småtroll.
• Om åsnan klädes i lejonhud, förråda henne dock öronen.
• Ombyte förnöjer sinnena.
• Ombyte förnöjer, sa gumman, koka soppa på löständerna. (Stockholm) (SVO)
• Ombyte är icke alltid förbättring.
• Ombytliga tider, sa gumman åt gubben när hon skulle dö. (Norrland) (SVO)
• Ombytt arbete gör mödan lättare.
• Omogen frukt ruttnar snart.
• Omsorg är icke sorg.
• Omväxling förnöjer.
  • Ström (1981), p. 103
• Ond begynnelse tar sällan god ända.
• Ond gärning älskar mörkret.
• Ond rot föder ingen god frukt.
• Ond tunga gör vänskillnad.
• Onda flugor fördärva god salva.
• Onda seder göra goda lagar.
• Onda örter skall man av örtagård utrota.
• Ont barn kväder elak visa.
• Ont blir ej gott, förrän halva värre kommer.
• Ont botas icke med hälften värre.
• Ont för husbonde, när drängen skall lära honom.
• Ont krut förgås inte så lätt.
• Ont måste tidigt dämpas.
• Ont rykte kommer snart ut.
• Ont råd är rådaren värst.
• Ont samvete fruktar alltid det värsta.
• Ont samvete har aldrig ro.
• Ont samvete har ulvatänder.
• Ont samvete tittar ut ur ögonen.
• Ont samvete är en försmak av helvetet.
• Ont samvete är ett ris för hjärtat.
• Ont samvete är ett upprört hav.
• Ont skall med ont fördrivas.
• Ont snack kränker goda seder.
• Ont sällskap är ungdoms fördärv.
• Ont är snart gjort, men sent botat.
• Ont öga kan intet gott se.
• Onödigt arbete att föra ved till skogs.
• Ord fylla icke magen.
• Ord har vingar.
• Ord gör köp, men pengarna betala.
• Ord slå icke ihjäl någon utan att handen följer med.
• Orena barn får man ej heller kasta bort.
• Orgeln är hes, sa klockarn, när han spelade på baken. (Halland) (SVO)
• Orsak nog till krig, när man måste värja sig.
• Orätt må man lida, men ej gilla.
• Orättfånget gods går ej till tredje arvingen.
• Oskipad lag, klocka utan kläpp.
• Oskuld är bästa värn.
• Oskyldig är snart rentvagad.
• Osmord vagn knarrar gärna.
• Ostraffad skam lockar mer fram.
• Osvuret är bäst.
• Otack är världens lön.
• Otacksam människa är den tyngsta börda jorden bär.
• Otidig gåva förtjänar ingen tacksägelse.
• Otroligt men sant, sa magistratssekreteraren, blev bötfälld för fylleri. (Stockholm) (SVO)
• Oviss kur, när läkaren blir arvinge.
• Ovärpta ägg är ovissa ungar.
• Oväntad lycka ger största fröjd.
• Oxen drar nog, fastän han dröner.
• Oxen har ock varit kalv.
• Oxen hittar nog vägen till krubban.
• Oxen hugnas hos kon i bås.
• Oxen kallas inte brokig om det ej finnes en fläck på honom.
• Oxen kan man väl leda till brunnen, men ej tvinga honom att dricka.

P

• Pack slåss och pack förlikes.
• Papperet rodnar icke.
• Peder hjälper sig själv.
• Pengar luktar inte.
  • Ström (1981), p. 235
• Pengar växer inte på träd.
  • Bengtsson (1957), p. 94
• Pengar öppnar alla portar utom himmelens.
  • Ström (1981), p. 232
• Pennan har gott minne.
• Penning i pungen gör glad i hågen.
• Penningar förklarar texten i lagen.
• Penningar förmå mycket, kärleken allt.
• Penningar och ära lockar många till att lära.
• Penningar tala mer än tolv nämndemän.
• Penningar är den bästa reskamrat.
• Penningar är goda varor: de gäller både vinter ock sommar.
• Penningen har många vänner.
• Penningen prövar mannen.
• Penningen är en god tjänare, men dålig herre.
• Penningen är en vandringsman.
• Pilgrimsfärd gör sällan helig.
• Plocka pojkar, sa hattmakarn, hällde ut svagdricka. (Östergötland) (SVO)
• Plöja och gräva ger röda kinder.
• Politiker är som krokodiler, stora i käften men saknar öron.
  • Falk (2005), p. 95
• Prakt föder avund.
• Prat fyller ingen mage, tacka vet jag ett stop öl, sa gumman. (Halland) (SVO)
• Prisa ingen lycksalig, förrän han är död.
• Prisa inte dagen förrän solen har gått ner.
  • Ström (1981), p. 357
• Prisa varsamt, lasta sparsamt.
• Pruta nätt och betala rätt gör bästa sätt.
• Prydd krigsman skrämmer ingen fiende.
• Prästen, klockarn och hunden tjäna födan med munnen.
• Pröva guld i glöd och vän i nöd.
• På andra sidan om berget bor också folk.
• På den sten som ofta vältas, växer ingen mossa.
• På dålig åker skär man sällan gott korn.
• På främmande hundar och andras barn kastas allt bröd förgäves.
• På höga stolar sitter man illa.
• På land går de största hajarna.
• På klorna igenkännes lejonet.
• På mycket skratt känner man dåren.
• På pengarna kan man ej lukta, varmed de är förtjänta.
• På rullande sten växer ingen mossa.
  • Martinsson (1996), p. 661
• På stora sjöar gå stora vågor.
• På villig häst skall man ej bruka sporrar.
• På örat kännes åsnan, på talet narren.
• Pälsen är det bästa på räven och fjädrarna på strutsen.
• Pärlan ligger stundom i smutsen.

R

• Rak ved är lätt att klyva.
• Rakt fram är närmaste vägen.
• Rasker ung blir gammal tung.
• Raskt vågat är halvt vunnet.
• Ratar man agnen, går man lätt miste om kärnan.
• Redlighet rosar sig själv.
• Regera är lysande träldom.
• Regn och besök är goda, när de icke komma i otid.
• Ren hand går säker genom land.
• Renlighet är en god sak, sade käringen, när hon vände sin särk julafton.
• Rent hjärta och friskt mod passar bra till alla kläder.
• Rent är snart tvättat.
• Respekt för kronans folk, sa långholmaren. (Stockholm) (SVO)
• Ridande sven vill ha åkande mö.
• Riggen går över bord, sa sjömannen, såg flickan tappa krinolinen. (Blekinge) (SVO)
• Rik kvinna och kornfet häst yttra snart mod.
• Rik man spörjer alltid, hur fattig man mår.
• Rik mans dotter och fattig mans föl komma snarast i bruk.
• Rik nog den som nöjd är.
• Rik på ord, fattig på gärning.
• Rika dårar är vise mäns skattmästare.
• Rikedom blir väl lastad, men aldrig förkastad.
• Rikedom gör oro.
• Rikedom har ock sin plåga.
• Rikedom hindrar icke dårskapen.
• Rikedom är Guds lån.
• Rikedomen är tjänare hos en vis, men herre hos en dåre.
• Rikt folk är hemma överallt.
• Rikt folks döttrar och fattigt folks kalvar bli snart stora.
• Ris gör dåren vis.
• Ris gör gott barn.
• Rivna kryddor lukta väl.
• Ro hit med båten, sa skräddarn. (Jämtland) (SVO)
• Roligt hade vi men tolvskillingen gick, sa bonden. (Småland) (SVO)
• Rom byggdes icke på en dag.
• Ropa inte hej förrän du är över bäcken.
  • Ström (1981), p. 132
• Rosa bergen, men stanna på slätten.
• Rosa inte fisken förrän du har den på disken.
• Rosad last är dubbel synd.
• Ruskigt här, sa' fan, föll i vigvattensfunten.
• Ryktet dräper mannen.
• Ryktet går längre än mannen.
• Ryktet ljuger sällan (även: ofta).
• Ryktet sover icke.
• Ryktet växer medan det löper.
• Råd är intet råd, om det ej ges i tid.
• Råd är lättare att giva än taga.
• Råttor trivs ej i öde hus.
• Rädd man bockar sig för smällen.
• Rädd man vinner ingen stad.
• Rädd man är lyckan tunn.
• Rädda gossar ha icke framgång hos vackra flickor.
• Rädda hundar skälla mest.
• Räddhåga ger fötter.
• Rädsla gör landet otryggt.
• Räv fångas stundom med räv.
• Räven byter sitt hår, men icke sin gamla art.
• Ränta är en gnagande mask.
• Räntor och hyror sover aldrig.
• Rätt blir rätt, om än orättvisan sitter på domarestolen.

S

• Sagt och gjort uträttar saken fort.
• Sagt ord och kastad sten kan inte tas tillbaka.
  • Stolpe (1987), p. 58
• Sakta men säkert.
  • Holm (1981), p. 133
• Sakta vind för skeppet säkrast i hamn.
• Saktmod gör herren trygg.
• Saktmod stillar vrede.
• Saligare är giva än taga.
• Samlad makt har större kraft.
• Samvete är mer än tusende vittnen.
• Samvetet ljuger icke.
• Sanning består när lögn förgår.
• Sanning föder dygd.
• Sanning föder hat.
• Sanningen har en fast botten.
• Sanningen har ett segt huvud.
• Sanningen har ingen värre fiende än lögnen.
• Sanningen har svårt för att finna härbärge.
• Sanningen kan icke stickas under stolen.
• Sanningen kommer slutligen i dagen.
• Sanningen tränger igenom såsom en åskvigg.
• Sanningen älskar ljuset.
• Sanningen är svår att höra.
• Se först, tala sedan.
• Se glad ut, sa han som piska hustru sin. (Göteborg) (SVO)
• (För) sent skall syndaren vakna.
  • Ström (1981), p. 322
• Sedan skadan är skedd, vet var man råd.
• Seden tager man, dit man kommer.
• Sedvänja gör ofta lag.
• Sen bättring är sällan ren.
• Ser du icke vattnets botten, så sätt ej din fot däri.
• Sig själv till straff och androm till varnagel.
• Sila mygg och svälja kameler.
• Silver och guld är var man huld.
• Sista sticket gäller.
• Sitta på sten är också vila.
• Sju timmar sova är nog för både gammal och ung.
• Sjudande gryta kan stillas med litet (kallt) vatten.
• Sjuk mun smakar allting bittert.
• Sjuk är svår att göra i lag.
• Sjukdom är dödens sändebud.
• Sjukdomen kommer till häst och går bort till fots.
• Själv är bästa dräng.
• Sjön suger, sa bagarn, gick över Slussen. (Stockholm) (SVO)
• Ska jag dö så kan jag lika gärna dö med detsamma, sa torparn och satte eld på stugan där han låg i sängen. (Norrland) (SVO)
• Ska jag dö så ska jag vara säker om saligheten, sa gumman, släpade sig till kyrkan om söndan. (Halland) (SVO)
• Ska’ vi betala fiolerna, så vill vi också dansa.
• Skabbig häst tål ingen skrapa.
• Skadan är snart gjord, men sent botad.
• Skall det vara gille, sa' käringen, så låt oss steka den andra sillen med.
• Skall man bära horn, så är det åtminstone gott att de är förgyllda.
• Skall man slåss med hundar, bör man ha en käpp i vardera handen.
• Skam att tigga en vitten av en stackare.
• Skam den som ger sig.
  • Östergren (1978), p. 9
• Skamlös mun stryker ingen odygd ut.
• Skammen går stundom på torra landet.
• Skadeglädjen är den enda sanna glädjen.
  • Åberg (1997), p. 85
• Skatan flyger aldrig så långt, att ej stjärten följer med.
• Skatta honungen så, att också bina har sin näring.
• Skenet bedrar.
  • Bengtsson (1967), p. 100
• Skillnad på folk och fä, sa fan, skapade länsman. (Göteborg) (SVO)
• Skingrad makt är snart besegrad.
• Skinnet är det bästa på räven.
• Skjortan är mig närmare än tröjan. (Jfr Filipp. 2:4).
• Skjut inte dig själv i foten.
  • Hans Schottmann, Vergleichende Idiomatik des Schwedischen, p. 74
• Skjut inte upp till morgondagen det du kan göra idag.
  • Holmqvist (1991), p. 69
• Skjuter man ofta, så träffas väl målet.
• Skog och olycka växa medan vi sover.
• Skogen har öron och marken ögon.
• Skogen är fattig mans tröja.
• Skomakare bli vid din läst.
• Skomakarens hustru och smedens märr är alltid sämst skodda.
• Skon skall vara efter foten, men icke foten efter skon.
• Skrattar bäst som skrattar sist.
• Skriva kan jag inte, men linjera kan jag, sa professorn. (Stockholm) (SVO)
• Skryt aldrig om ett fel, det blir dock alltid ett lyte.
• Skyldig är alltid rädd.
• Skynda långsamt.
  • Ström (1981), p. 288
• Skåda inte given häst i mun.
  • Ström (1981), p. 308
• Skål bror, sa fan, söp med länsman. (Västergötland) (SVO)
• Skällsord är vanligen lögn.
• Skälm den som gör mer än han kan.
• Skämta ej med helgonen, de gör järtecken.
• Skämta i tid är stor klokhet.
• Sköna kläder skyler ofta stora sorger.
• Skönhet får många domare.
• Skönhet och kyskhet, visdom och rikedom, ungdom och måttlighet, ålderdom och hälsa, finnas sällan tillhopa.
• Skönt blomster vissnar snart.
• Skörlevnad får ond trevnad.
• Slakta inte mer än du kan salta.
• Slutet gott, allting gott.
  • Grenholm (2000), p. 316
• Slå ej ut det orena vattnet, innan du fått det rena.
• Släck ljuset, så är alla kvinnor lika vackra.
• Släkt och vänner värst.
• Slösa i guldmynt, hushålla i strösand.
• Smakar det så kostar det.
  • Ström (1981), p. 296
• Smaken är som baken, delad.
  • Hellquist (1986), p. 174
• Smeden har därför tänger, att han ej skall bränna sina händer.
• Smedens barn ä’ inte rädda för gnistorna.
• Smedens häst och skomakarens ungar är sämst skodda.
  • Paczolay Gyula, European proverbs: in 55 languages, with equivalents in Arabic, Persian, Sanskrit, Chinese and Japanese, 1997, p. 65
• Smickrare är inga saliggörare.
• Smolk har kommit i smöret.
• Små barn, små sorger, stora barn, stora sorger.
• Små brunnar släcka ock törsten.
• Små brunnar äro snart östa.
• Små båtar flyta, då stora skepp stå på grund.
• Små bäckar har också sin fisk.
• Små djur har också galla.
• Små droppar bilda oceanen.
• Små fåglar, små nästen.
• Små fåglar värpa små ägg.
• Små grytor har också öron.
• Små grytor koka också mat.
• Små grytor koka snart över.
• Små helgon göra också järtecken.
• Små hugg fälla stora ekar.
• Små hundar göra ofta största skadan.
• Små klockor har också sitt ljud.
• Små olyckor varna för större.
• Små smulor ä' också bröd.
• Små sår och fattiga fränder bör man icke förakta.
• Små sår och fattiga vänner ska man inte förakta.
  • Rooth (1968), p. 87
• Små sår svida också.
• Små ting göra små människor stolta.
• Små tjuvar gör väg för större.
• Små trätor orsaka stundom stora krig.
• Småfolk får värja sig med munnen.
• Småhat är också hat.
• Småningom faller födan bäst.
• Smått folk har ofta stort sinne.
• Smått gnabb ökar vänskapen.
• Smått ogräs växer fort.
• Smått regn giver också vatten.
• Smått regn stillar ofta stort väder.
• Smäda icke den döda.
• Smör skadar ingen mat, sa bonden, lade smör i kallskåln. (Sörmland) (SVO)
• Smör skämmer ingen mat, sa gumman, tog det i kallskål. (Gästrikland) (SVO)
• Snavande häst måste hållas i tygeln.
• Snavar en häst på fyra fötter, mycket mer en man på en tunga.
• Snigeln kommer också fram.
• Snus är den bästa mjölkmat jag vet, sa Gustav. (Västra Sverige) (SVO)
• Snyggt men inte pråligt, sa fan, målade svansen gräsgrön. (Blekinge) (SVO)
• Snålheten bedrar visheten.
• Snälla som ormar, enfaldiga som duvor.
• Sockermun har gift i grund.
• Soen vädrar strax det som stinker.
• Soldaten måste sälja sitt liv dyrt, sa löjtnanten, gifte sig med en gammal änka. (Halland) (SVO)
• Solen har ock sina fläckar, och guldet sitt slagg.
• Solen skiner även uti orena rum.
• Som de gamla sjunga, så kvittra de unga.
• Som fan läser bibeln.
  • Martling (1991), p. 34
• Som hampan är till, blir ock tråden.
• Som köpmannen är till, gälla ock varorna.
• Som man bäddar får man ligga.
  • Holmqvist (1991), p. 31
• Som man bäddar åt sig, får man ock ligga.
• Som man kokar, får man supa.
• Som man ropar (i skogen) får man svar.
  • Source: Ström (1981), p. 339
• Som man sår får man skörda.
  • Holmqvist (1991), p. 31
• Som man sår, får man också uppskära.
• Som man tror, så lever man, — som man lever, så dör man, — som man dör, så far man hädan, — som man far hädan, så bliver man.
• Som man vant sig som barn, blir man även som man.
• Som man är klädd, blir man hädd.
• Som sagt är, sa han som ingenting sagt. (Dalarna) (SVO)
• Som synden är, måste ock näpsten vara.
• (Det går åt) Som smör i solsken.
• Som trädet faller, ligger det.
• Somliga straffar Gud direkt.
  • Rolfer (2006)
• Sommaren föder, vintern öder.
• Sommarfågeln glömmer att han varit en kålmask.
• Sonen träder gärna i faderns fotspår.
• Sopa först rent för egen dörr, innan du sopar för andras.
• Sorg betalar ingen skuld.
• Sorg gör bleka kinder och röda ögon.
• Sorg gör levernet surt.
• Sorg och år gör gråa hår.
• Sorgen är svår att dölja.
• Sorgfullt hjärta lider intet skämt.
• Sotig snö gör ingen konst vit.
• Sovande bonde får drömmande dräng.
  • Ström (1981), p. 278
• Sovande hund skall man ej väcka.
• Sovande orm tro icke.
• Sovande räv fångar ingen gås.
• Spara vid brädden, så har du något på botten.
• Spara vid svicken och låta löpa vid tappen är dålig hushållning.
• Sparad penning är så god som vunnen.
• Sparliga lova och rundliga hålla gör god kredit.
• Sparsamhet är mer än löspengar i hushållet.
• Spe och spott göra ingen gott.
• Spendera så på fars son, att även mors dotter får något med.
• Spill inte krut på döda kråkor.
  • Holm (1981), p. 89
• Spisa din välling och håll din käft.
• Spisa honungen när den är ung och drick vinet när det blivit gammalt.
• Sporren lär hästen att trava.
• Spotta inte i motvind.
  • Ström (1981), p. 213
• Sprucken klocka har ingen klang.
• Spåmannen har blott tvenne villkor, antingen ljuga eller säga sant.
• Späckad börs gör den bästa kredit.
• Spänner man bågen för högt, så brister han.
• Stackare på stackare, sa statarn när han var i lag med fattiggumman. (Östra Sverige) (SVO)
• Stapplande man stöder sig med käpp.
• Staten skall föras, om än man skall färdas på skottkärran.
• Stekta sparvar flyga ingen i munnen.
• Sticken tål ej att solen skiner i vattnet.
• Stilla och from kommer sällan för dom.
• Stilla stå är tillbaka gå.
• Stillastående vatten blir snart stinkande.
• Stjäla är ett indräktigt hantverk, men lönas illa.
• Stoft är stoft, flöge det än till himmelen opp.
• Stoltheten frukosterar med överflödet, äter middag med fattigdomen och afton med vanäran.
• Stopp mästare, sa fan när han dansade med skomakarn. (Småland) (SVO)
• Stoppa hålet medan det är litet.
• Stor i orden, feg i hjärtat.
• Stor i orden, liten på jorden.
• Stor loven och okrympt kläde minskas alltid.
• Stor lycka, stor fara.
• Stor ära kostar mynt.
• Stor ära, stora sorger; stora synder, stora straff.
• Stora dygder, stora fel.
• Stora fåglar bygga stora bon.
• Stora herrar och vackra kvinnor skall man tjäna väl och tro illa.
• Stora ord fylla icke pungen.
• Stora ord och liten makt har hin onde sammanbragt.
• Stora oxar har stora bås, sa bonden om slottet. (Norrland) (SVO)
• Stora oxar ska’ ha stora brok.
• Stora som flugor var di, och hemkära var di och väluppfostrade blev di med tiden, sa luffarn om lössen. (Dalarna) (SVO)
• ”Surt”, sade räven (om rönnbären).
  • Ström (1981), p. 332
• Stora städer, stora synder.
• Stort folk färdas stora vägar.
• Stort hopp faller så snart ned som opp.
• Stort huvud och litet vett.
• Stort vett, litet samvete.
• Straffa din vän, men smäda honom icke.
• Straffet kommer fram långsamt, men hinner nog.
• Strax neka är bättre än länge lova.
• Stränga herrar regera icke länge.
• Studentgods är tullfritt.
• Stulet bröd smakar väl blott i början.
• Styra lusta är dygdeprov.
• Sund man är rik man.
• Surt äpple gör ömma tänder.
• Sus och dus gör tomt hus.
• Svanen behöver såväl sina fjädrar som sparven sina.
• Svina kan inte få i sig en bit på folkavis, sa käringen. (Halland) (SVO)
• Svintur, sa korpralen, när han föll i ärtvällingen. (Skåne) (SVO)
• Svart ko mjölkar vit mjölk.
• Svart och vitt göra intet band.
• Svarta körsbär äro de bästa.
• Svarta pigor bli också gifta.
• Svarter sven får även någon gång en vit mö.
• Sviker du hästen i häcken, så lägger han dig i bäcken.
• Svinet bär ej oket för sin dygds skull.
• Svinet drömmer alltid om drav.
• Svinet äter nog okryddat.
• Svulten lus biter värst.
• Svårigheter finns till för att övervinnas.
  • Pelle Holm, Ett ord i rättan tid och 3529 andra ordspåk, 1980, p. 153
• Svårt att draga tillsammans med otuktat ök.
• Svårt att drunkna på torra landet.
• Svårt att dölja det var man vet.
• Svårt att flyga, förrän man fått vingar.
• Svårt att gillra för gammal räv.
• Svårt att gå i dans på hal is.
• Svårt att hålla den penning i pungen, som ut måste.
• Svårt att kasta tung sten långt.
• Svårt att lida nöd för den till välstånd född.
• Svårt att lägga i två sängar, vad som skall i en.
• Svårt att lära gammal hund sitta.
• Svårt att ropa högt med en hes hals.
• Svårt att råda, där intet råd gäller.
• Svårt att råda, när man själv står i våda.
• Svårt att simma emot strömmen.
• Svårt att sitta mellan tvenne eldar.
• Svårt att skära vid mantel av litet kläde.
• Svårt att spjärna emot udden.
• Svårt att stjäla, där bonden själv är tjuv.
• Svårt att stödja sig mot lutande vägg.
• Svårt att tjäna två herrar till nöjes.
• Svårt att vakta det var man älskar.
• Svårt att vakta sig för hustjuvar.
• Svårt att vara hund åt var man som visslar.
• Svårt att vara läkarens lärospån.
• Svårt att vända på trånga vägar.
• Svårt att äta körsbär i lag med herrskapsbarn.
• Svält är den bästa kocken.
• Svärd lockar svärd ur skidan.
• Svärja ökar synden.
• Syn går for sägen.
• Synd på mat, sa bond, spydde om julafton. (Stockholm) (SVO)
• Synden kommer med löje, men går bort med gråt.
• Synden straffar sig själv.
  • Martling (2001)
• Synden är ej fullbordad förrän den rosas.
• Sysslolöshet är fans hufvudkudde.
• Syster min, sa fan om horan. (Stockholm) (SVO)
• Så går det: den ena släpper, den andra får det.
• Så går det till i krig; den som är hemma, så är han fri.
• Så här har det suttit, sa’ pigan, passa’ ihop bitarna se’n hon hade slagit sönder porslinet.
• Så högt låter det, sa gumman, tuta i vantarna. (Norrland) (SVO)
• Så kan det gå när inte haspen är på.
• Så länge det finns liv finns det hopp..
  • Ström (1981), p. 122
• Så länge dåren tiger, hålles även han för klok.
• Så länge jag tiger, är hemligheten min fånge, när jag har talat om den, är jag dess fånge.
• Så länge världen står ha’ tiggarna löss och hundarna loppor.
• Så länge ännu en gnista av hopp finnes, är man ej fullt olycklig.
• Så mycket har jag läst, att aldrig blir jag präst.
• Så många huvuden, så många sinnen.
• Så många svultna tjänare, så många tjuvar.
• Så ofta gnäggar sto som föl.
• Så olikt är väl förr vordet likt.
• Så skall den tas, sa han som tog loppan med tån. (Värmland) (SVO)
• Så skeppa och få skeppa gör en fattig jordbrukare.
• Så stor släkt trodde jag aldrig jag hade, sa fan om länsmannen. (Norrland) (SVO)
• Så stort skepp har väl förr seglat omkull som en vällingsgryta.
• Så är by som bonde.
• Sådan bytta, sådant lock.
• Sådan fader, sådant barn.
• Sådan herre, sådan dräng/slav/hund.
  • Ström (1981), p. 213
• Sådan herde, sådan hjord.
• Sådan moder, sådan dotter.
  • Paczolay (1997), p. 137
• Sådan fader, sådan son.
  • Holm (1981), p. 58
• Sådant läder skall sådan smörja ha, sa skomakarn, brände upp stövlarna. (Dalarna) (SVO)
• Såna fiskar höra till sånt vatten, sa fan, fick se munken i rävlyan. (Norrland) (SVO)
• Sådana fiskar hör till sådant vatten, sa’ fan, när han fann munkar i rävkulan.
• Sådana råttor kallar man för möss.
• Sådant arbete, sådan lön.
• Såna ä di, sa tiggarn om lössen. (Norrland) (SVO)
• Sårad kärlek har en vän i himmelen.
• Såret läkes aldrig så väl, att det inte blir ärr efter.
• Säg icke allt det du vet.
• Sälj inte skinnet förrän björnen är skjuten.
  • Ström (1981), p. 304
• Säg mig, med vilka du helst umgås, och jag skall strax säga dig hurudan du är.
• Säkerhet är ingen tro.
• Sällan, rykte utan rot.
• Sällan ser man vita korpar.
• Sällan vållar en, att två träta.
• Sällsamt hålles för undersamt.
• Sämre har jag känt, sa bonden, kysste markattan. (Skåne) (SVO)
• Sätt paddan på en guldstol, så hoppar hon åter ned i pölen.
• Sök det som är bäst, ej det som brukas mest.
• Sök och du skall finna.
  • Grenholm (2000), p. 351
• Söndagsspånad håller icke.
• Söndrig skjorta finnes ofta under en ny rock.
• Sörj ej för den dag, du aldrig sett.
• Söt början får ofta en sur ände.
• Sött dricka är surt att betala.
• Sött vin ger sur ättika.
• Smaka på dina egna karameller!

T

• Tag emot lyckan, medan hon bjuds.
• Tag en jungfru på tjugo år, en vän på femtio.
• Ta tjuren vid hornen.
  • Lundqvist Peter, 2011, Ta tjuren vid hornen: åtgärdsstrategier för säker djurhantering, Sveriges lantbruksuniversitet, p. 23
• Tack för i fjol, sa tiggaren, kom nästa dag. (Stockholm) (SVO)
• Tack för ordet, sa fan när hönan gol. (Bohuslän) (SVO)
• Tack i evighet, sa flickan om kyssen. (Småland) (SVO)
• Tacka du fan för det, sa kungen till Beckman. (Stockholm) (SVO)
• Tag livet lätt, herrre, sa månglerskan, dansa med skräddarn. (Dalarna) (SVO)
• Tager man vatten över huvudet, så rinner det ned i ärmarna.
• Tala ej om rep i hängd mans hus.
• Tala ingenting så hemligt, att du ej törs säga det offentligt.
• Tala mindre, tänk mer.
• Tala mycket och därjämte väl faller sällan på en människas lott.
• Tala mycket är icke tecken till gott förstånd.
• Tala utan att tänka är skjuta utan att sikta.
• Tala är silver, tiga är guld.
• Tala med bönder på bönders vis och med de lärde på latin.
  • sv.wiktionary.org
• Tand för tunga passar väl både gamla och unga.
• Tankfull som en förlovad mö.
• Then är alltid god, som glup fyller.
• Tid ger ära och tro ger bröd.
• Tid, ord och ungdom kunna ej fås tillbaka.
• Tid är pengar.
• Tiden går fort när man har roligt.
  • Hagefors (1995), p. 74
• Tiden har vingar.
• Tiden läker alla sår.
• Tiden är den dyrbaraste av alla ägodelar.
• Tidig gåva förtjänar dubbel tack.
• Tidigt blomster vissnar tidigt.
• Tidigt bröllop, långvarig kärlek.
• Tidigt i säng och bittida upp gör en man sund, rik och vis.
• Tidigt nog, när det är väl nog.
• Tids nog att ropa »hej!» när man kommit över bäcken.
• Tids nog att räkna kycklingarna, när de blivit utkläckta.
• Tids nog att sälja huden, när björnen är skjuten.
• Tig själv, så tiga andra även.
• Tiggarorden är den största orden.
• Tiggarpåsen blir aldrig full.
• Tiggarstaven är tung.
• Till en hård knagg hör en tung klubba.
• Till ett träfat hör trälock.
• Till sanningens begravning behövs många spadar.
• Tillbjuden tjänst blir ofta försmådd.
• Tillfället gör tjuven.
• Tillslutes en dörr, så öppnas en annan.
• Tio fattiga kunna sämjas i ett hus, men icke två kungar i ett land.
• Tistel är den bästa sallaten för åsnan.
• Tjocka släkten, sa fan om bolagsherrarna. (Norrland) (SVO)
• Tjuven förstår ej hur ärligt folk föder sig.
• Tjuven tänker att var man stjäl.
• Tjänsten går framför allt.
• Tok blir sent klok.
• Toker gjorde som galen bad.
• Tom säck kan illa stå upprätt.
• Tomma ax växa alltid högt.
• Tomma nötter simma ovanpå.
• Tomma tunnor bullra mest.
• Tomma tunnor skramlar mest.
  • Ström (1981), p. 205
• Tomt hus står gärna öppet, men rikt stängs till.
• Torr ved gör en stark eld.
• Trampa inte katten på svansen, ty då vänder han klorna till.
• Tre gånger byta om bostad går upp emot en husbrand.
• Tre komma vanligen väl överens: boktryckare, bokbindare och bokhandlare.
• Tre onda ting i ett hus: rök, vägglus och en arg kvinna.
• Tre ting bör man hålla sig väl med: sin hustru, sin mage och sitt samvete.
• Tre ting kunna illa styras när de få överhand: pöbeln, eld och vatten.
• Tre ting äro alltid vissa.
• Tro ej din vän, förrän ni ätit upp en halvspann salt tillsammans.
• Tro ger bröd, otro ger nöd.
• Tro icke allt vad som säges, det ljuges stugor emellan.
• Tro icke träguden, utan att han gör järtecken.
• Tro ingen vän obeprövad.
• Tro och loven bestå i gärning och icke i ord.
• Trogen tjänare, sa fan om soldaten. (Småland) (SVO)
• Troheten finner man snarast i hundkojan.
• Trollen bo också i heliga hus.
• Tror du inte jag känner igen dig, fast du är klädd i kapprock, sa informatorn, fick sill i papper. (Östergötland) (SVO)
• Trädet faller ej vid första hugget.
• Trägen vinner.
• Trätor och kiv göra armt liv.
• Trött oxe trampar tungt.
• Tron kan försätta berg.
  • Ström (1981), p. 49
• Tukt och lära ger bröd och ära.
• Tukt och ära är den bästa hemgift.
• Tungan har inga ben, dock knäcker hon stundom ryggkotan.
• Tungan leker på tandasår.
• Tungan är hjärtats tolk.
• Tungt sinne gör en trög lärjunge.
• Tuppen styr lättare tolv höns än mannen en kvinna.
• Tvenne fåglar bygga bo, en lever i oro.
• Tvenne hårda stenar mala icke godt mjöl.
• Tvenne kunna ljuga den tredje i galgen.
• Tvetalig man gives intet vitsord.
• Tvungen ed är Gud led.
• Tvungen from vänder snart om.
• Tvungen kärlek, sminkad skönhet och vårdagssnö vara icke länge.
• Tvungen ära är ingen ära.
• Två fel gör inte ett rätt.
  • Popova (2004), p. 93
• Två hundar förlikas icke om ett ben.
• Tvång gör lagen vrång.
• Tycke och smak kan ingen förta’.
• Tyst hund är ej att lita på.
• Tyst min mun, så får du socker.
• Tystlåten kvinna är guld värd.
• Tystlåten man kan mycket betros.
• Tystlåtenhet är klokhetens nyckel och vishetens helgedom.
• Tystnaden har också sin vältalighet.
• Tystnaden är icke långlivad.
• Tål och lid, så vinner du allting.
• Tålamod! sa käringen, åt välling med syl. (Stockholm) (SVO)
• Tålamod är konsten att hoppas.
  • Topelius Bokförlag (1974), p. 86
• Tårarna torka snart vid en annans olycka.
• Tänk efter före.
  • Stolpe (1987), p. 49
• Tänk först och tala sen.
• Tänk i dag, tala i morgon.
• Tänk ofta på döden, så skrämmer han dig icke.
• Tänkte tjuven på galgen, så stule han aldrig.
• Tätt, tätt med tocke där, sa gumman, blev struken om munnen med brännvinsfjädern. (Stockholm) (SVO)

U

• Ulvhjärta döljs ofta under fårpälsen.

• Ulven biter ej får på den mark han är född.

• Umgänge med en är intet, med två lagom, med tre för mycket.

• Under vit aska ligga ofta glödande kol.

• Undantaget bekräftar regeln.
  • Martinsson (1996), p. 293

• Under låga tak bo ofta höga själar.

• Under svår storm kastar man också vad kärast är över bord.

• Ung ängel kan bli gammal djävul.

• Ung hustru är gammal mans död.

• Ung spar, gammal har.

• Unga hundar har skarpa tänder.

• Ungdom och visdom följs sällan åt.

• Ungdoms möda är ålderdoms ro.

• Ungdoms planta är ålderdoms frukt.

• Ungt blod är fullt av mod.

• Uppskjut aldrig till i morgon, vad du kan göra i dag.

• Ur askan, i elden.

• Ur ett vitt ägg kan ofta komma fram en svart kyckling.

• Ur vägen, bönder, sa torparn. (Norrland) (SVO)

• Usel höna, som ej kan föda en kyckling.

• Usch, det var otäckt, sa hon som fick missfall. (Norrland) (SVO)

• Utan blygsamhet ingen heder.

• Utan frestelse ges ingen dygd.

• Utan rast ingen rasker gast.

• Utan sanning ingen frid.

• Utan strid ingen seger.

• Utan söndag ingen söckendag.

• Utan vin och bröd varder kärleken död.

• Utanskriften visar varthän brevet skall.

• Utför backen går alltid lätt.

V

• Vad du kan göra själv, lägg icke på andra.
• Vad förstår en bonde sig på gurksallat?
• Vad gagnar det att ha kistan full, om fan har nyckeln till henne? d.ä. då ägodelarna illa användas.
• Vad gagnar mycket veta och intet göra?
• Vad gör inte tysken för penningar?
• Vad hjälper det att tvätta korpen, han blir ändå aldrig vit?
• Vad hjälper noga räknat, när man betalar illa?
• Vad kostar pälsen, sa hökarn till polisen. (Närke) (SVO)
• Vad man icke vet, gör ej heller förtret.
• Vad man undandrager för vår Herre, det kommer alltid hin onde till godo.
• Vad som fattas på fågeln, det har han i fjädrarna.
• Vad som gör oss det största bekymret här i tiden, är de olyckor och motgångar som ej inträffa.
• Vad som är skrivet, det är skrivet.
• Vad stort sker, det sker tyst.
• Vad tjänar mened till om den inte brukas, sa advokaten. (Stockholm) (SVO)
• Vad suggan bryter, får grisen betala.
• Vad trenne veta, vet hela världen.
• Vada inte över vatten där du inte ser botten.
• Var dag för oss närmare mot den yttersta dagen.
• Var dag har nog av sin egen plåga.
  • Holmqvist (1991), p. 236
• Var dag har sin plåga.
• Var det vägen? sa bonden, åkte i diket. (Värmland) (SVO)
• Var fågel sjunger efter sin egen näbb.
  • Ström (1981), p. 295
• Var mild emot din underlydande, han kan snart bli din överman.
• Var och en blir salig på sin tro. (Jfr. 1 Joh. 5: 1, 12).
• Var och en för sig, Gud för oss alla.
• Var och en har sin smak.
• Var och en har sitt kors att draga.
• Var och en rosar sin vattvälling.
• Var och en tycker sin väg vara den rätta.
• Var och en älskar sitt, sa’ kråkan om sina ungar.
• Var och en är herre över sin stackare.
• Var och en är sin egen lyckas smed.
• Var rädd om tiden som om pengar.
• Var skall sleven vara om inte i grytan?
  • Grenholm (2000), p. 315
• Var skulle väl sleven vara, om ej i grytan.
• Var smed har sin sed.
  • Svenska Akademin (1876), entry Smed
• Var vänlig emot alla, men vän med få.
• Varav hjärtat är fullt talar munnen.
  • Holmqvist (1991), p. 56
• Vardagsgrann är sällan grann.
• Varhelst vår Herre har en kyrka, där bygger satan ett kapell.
• Varifrån hjälpen kommer, så är den alltid god.
• Varje by har sitt berg och varje berg har sitt troll.
• Varje dag av vårt liv är ett blad i vår historia.
• Varje fågel sjunger efter sin näbb.
• Varje fågel tycker om sin sång.
• Varje kar står på sin botten.
• Varje kropp följes av sin skugga.
• Varje land är födelsebygd.
• Varje läger ha sina pipare.
• Varje moln har en silverkant.
  • Holm (1981), p. 108
• Varje narr sätter värde på sin kåpa.
• Varje sak bör ses från mer än en sida.
• Varje tupp är herre på sin sophög.
• Varje uggla håller sina ungar för de vackraste.
• Varmed någon syndar, därmed blir han straffad.
• Varom tvänne förlikas, därmed har den tredje intet att göra.
• Varnad är väpnad.
  • Martinsson (1996), p. 185
• Vars och ens vilja är ens himmelrike.
• Vem kan känna till varje vattenpöl, sa skolmästarn när han blev tillfrågat om Svarta havet. (Norrland) (SVO)
• Vem vill väl vara hund för ett bens skull!
• Verket prisar mästaren.
• Verkligheten överträffar dikten.
  • Holm (1981), p. 171
• Vete är bättre än bröd.
• Vi bli fälle guttar, sa skomakarn Bergström. (Östergötland) (SVO)
• Vi råkas nog, sa fan, mötte kungen. (Stockholm) (SVO)
• Vi skall väl ha vår rast, sa torparn när herrgården brann under middagsrasten. (Västergötland) (SVO)
• Vi ä’ alla smålänningar inför Vår Herre.
• Vi är snart framme, sa fan, till knallen som sporde var helvetet låg. (Halland) (SVO)
• Vi äro utridna allihop, sa hovfröknarna, kommo ridande på käpp för Gustaf III. (Roslagen) (SVO)
• Vid uppvärmd mat ledsnar man snart.
• Vilda hästar låter också tämja sig.
• Viljan drar halva lasset.
• Vill du äga dottern, så sök vinna modern.
• Vill du värma mig i dag så skall jag värma dig i natt, sa luffarn till krogskänkan och bad om en sup. (Halland) (SVO)
• Vill man vara fin får man lida pin.
  • Pått (1996), p. 31
• Vin gör vältalig.
• Vin och kvinnor göra visa män galna.
• Vis är den som råd lyder, men oråd skall ingen lyda.
  • Ström (1981), p. 205
• Visdomen har långa öron och kort tunga.
  • Topelius Bokförlag (1974), p. 90
• Visitera mig, sa han som stulit kyssen. (Stockholm) (SVO)
• Vita hår; få år (kvar).
• Vita höns värpa också vindägg.
• Vore jag inte så rynkig, krokig och utvärkt, skulle jag se både ung och fager ut, sa gumman när hon såg sig i spegeln. (Västra Sverige) (SVO)
• Vår häst, sa han som lånat grannens stut. (Gästrikland) (SVO)
• Väck inte den björn som sover.
  • Bengtsson (1957), p. 116
• Vännens örfil är ärligt menad, fiendens kyssar vill bedra.
  • Ström (1981), p. 155
• Vägen till helvetet är kantad med goda föresatser.
  • Åberg (2004), p. 93
• Vägen till mannens hjärta går genom magen.
  • Source: Martinsson (1996), p. 281
• Väggarna har öron.
• Väl börjat är halvgjort arbete.
• Väl dä gick som dä gick, sa bonden, bröt bägge armarna av sig. (Sörmland) (SVO)
• Vända sig hur man vill, så har man ändå rumpan bak.
• Vänstra handen bör icke veta vad den högra gör.
• Världen är liten.
  • Holm (1965), p. 366

Y

• Yvs icke över lyckan, hon vänder snart ryggen till.
• Ytan bedrager ofta.
• Ytterligheterna ligga varandra nära (mötas).

Å

• Åh! sällan, sa flickan, när hon frågades om hon var utan fästman. (Norrland) (SVO)
• Ånger kommer aldrig för sent.
• Ånger är god, men bättre att icke göra det man behöver ångra.
• Åsnan känns igen på öronen, den dumme på sina ord.
  • Ström (1981), p. 309
• Åsnor finnas ock på två ben.
• Åt en god hund skall man gifva ett godt ben.

Ä

• Även den mest skröpliga mussla kan innehålla en pärla.
• Älska mig när jag minst av allt förtjänar det, för det är då jag behöver det som mest.
  • Holmqvist (1991), p. 184
• Älskar du mig, så älskar du även min hund.
• Än tåls det, sa gubben, piska gumman. (Hälsingland) (SVO)
• Ändamålet helgar medlen.
• Ändå något, sa fan, fick se Åmål. (Dalsland) (SVO)
  • Grenholm (2000), p. 400
• Äpplet faller inte långt från trädet.
  • Source: Ström (1926), p. 337
• Är det inte det ena så är det det andra, sa flickan som blödde näsblod.
  • Holmqvist (1991), p. 114
• Är dricka en ära, så är heller ingen skam att spy.
• Är huvudet dumt får kroppen lida.
• Ärlighet varar längst.
  • Ström (1981), p. 186
• Äras den som äras bör.
  • Grenholm (2000), p. 402
• Ät så I spricker, det är er väl unt, sa gumman till prästen. (Halland) (SVO)
• Äta bör man annars dör man.
  • Grenholm (2000), p. 403
• Även den bäste/mästaren kan fela.
  • Dalin (1850), p. 744
• Även dåren tros vis om han tiger.
  • Wallensteen (1991), p. 43
• Även en blind höna kan hitta ett korn.
  • Ström (1981), p. 293
• Även små grytor har öron. eller Små grytor har också öron.
  • Wallensteen (1991), p. 95
• Även solen har sina fläckar.
  • Ström (1981), p. 356

Ö

• Ödets lotter falla ojämnt.
• Ödmjuk fattigdom är bättre än högmodig rikedom.
• Öga för öga, tand för tand.
  • Ström (1981), p. 293
• Ögat vill mer än magen tål.
• Ögat är själens spegel.
• Ögonen vill ha mer än magen.
  • Holm (1981), p. 181
• Öl gör blodet tjockt och tankarna tunga.
• Öppen kista gör dristig tjuv.
• Öst är öst, och väst är väst, och aldrig mötas de båda. (Rudyard Kipling)
• Öst, väst, - hemma bäst.
• Övning ger färdighet.
  • Bengtsson (1957), p. 121.
• Övning gör mästaren.

Källorna

• Bengtsson, Johan: Svenska Ordspråk, ordstäv, talesätt och väderleksrim, Ludwig Simonsson Boktryckeri, 1957. 
• Våra bästa ordspråk, Brombergs Bokförlag, 2004. ISBN 91-7608-982-7. 
• Börjesson, Linda, 2008, Ordspråksskatten, Tryckmästarna, isbn= 978-91-7694-778-4
• Dallin, Anders Fredrik, 1850, Ordbok öfver svenska språket, Volym 1, Författarens förlag
• Utredningen för statens utvärdering av folkbildningen 2004; Eriksson Lisbeth: Folkbildning och integration: delbetänkande, Fritzes offentliga publikationer, Stockholm 2003, Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 2003:108 (swe). ISBN 9138220253. Mall:Libris post. 
• Eriksson Leif, Lind Kristoffer: Outhärdliga ordspråk: eller det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder, Känguru, Stockholm 2006 (swe). ISBN 91-85476-08-0. Mall:Libris post. 
• Falk Eva: Ordspråk och andra väl valda ord, Semic, Sundbyberg 2001 (swe). ISBN 9155229875. Mall:Libris post. 
• Falk Eva: Ordspråk och tankar i tiden, Semic, Sundbyberg 2005 (swe). ISBN 91-552-3337-6. Mall:Libris post. 
• Forsberg, Bodil; Flodqvist Ulla: Det är aldrig för sent, B. Wahlström, Stockholm 1982, Succé-romanen, 99-0137152-X ; 315 (swe). ISBN 91-32-50952-9. Mall:Libris post. 
• Furuland Gunnel, Furuland Lars: Barnens rim och ramsor, gåtor och ordspråk, Gidlund, Stockholm 1983, Barnens klassiker, 99-0171774-4 (swe). ISBN 9170214700. Mall:Libris post. 
• Grubbe, Christofer Larsson: Penu proverbiale dhet är: ett ymnigt förrådh aff allehanda gambla och nya swenska ordseeder och lährespråk: deels genom långlig observation antecknade; dels aff latinen och tyskan vthsökte, och til. swänskan lämpade, Tryckt i Linköping aff Daniel Kämpe. Åhr 1665. 1665 (swe). Mall:Libris post. [1]
• Hellsing, Birgitta; Hellquist Magdalena, Hallengren Anders: Bevingat: från Adam & Eva till Oväntat besök, Bonnier, Stockholm 2002 (swe). ISBN 9100579602. Mall:Libris post. 
• Granlid, Hans O.: Flickan Kraft, Rabén & Sjögren, Stockholm 1975 (swe). ISBN 9129455995. Mall:Libris post. 
• Hanson, Matilda. 8 maj 2011 http://www.svd.se/nyheter/inrikes/hoppa-av-kalashets-manar-psykologen_6148017.svd Psykolog: Hoppa av kalashets. Retrieved 26 januari 2012.
• Kriss, Lars. 2 mars 2011 http://www.sn.se/asikter/opinion/1.971515 Graviditeten hemlighölls till följd av slottets skandaler. Retrieved 27 januari 2012.
• Hagerfors, Lennart: Jag heter Eva, Norstedt, Stockholm 1995 (swe). ISBN 9119512228. Mall:Libris post. 
• Hellquist, Magdalena; Lövgren Birger: Bättre grå kaka än ingen smaka: ordspråk och talesätt i övre Norrland, Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet, Umeå 1986, Skrifter utgivna av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå. Serie C, Folkminnen och folkliv, 0349-618X ; 7 (swe). ISBN 9186372114. Mall:Libris post. 
• Holm, Pelle: Ordspråk och talesätt: med förklaringar, Bonnier, Stockholm 1986 (swe). ISBN 9134507108. Mall:Libris post. 
• Holm, Pelle; Hald Fibben: 3530 ordspråk och talesätt: "ett ord i rättan tid", Bonnier fakta, Stockholm 1984 (swe). ISBN 91-34-50448-6. Mall:Libris post. 
• Palmenfelt Ulf: Ordspråk i tiden: ur svenska folkets rika tradition och nyskapande fantasi, Sveriges radio, Stockholm 1991 (swe). ISBN 9152216950. Mall:Libris post. 
• Hökby Bertil, Åberg Gösta: "Här ligger en gravad hund": klokt och roligt sagt om makt, om pengar, om affärer, om politik, Hammarström & Åberg, Stockholm 1990 (swe). ISBN 9176381358. Mall:Libris post. 
• Kriss, Lars. 2 mars 2011 http://www.sn.se/asikter/opinion/1.971515 Den enes död är den andres bröd. Retrieved 27 januari 2012.
• James, Stefan; Lindahl, Bertil; Stenestrand, Ulf. 18 september 2008 http://www.ucr.uu.se/sv/index.php/nyheter2/arkiv/189-rekordlag-doedlighet-efter-hjaertinfarkt-men-inget-aer-sa-bra-att-det-inte-kan-bli-baettre Rekordlåg dödlighet efter hjärtinfarkt, men inget är så bra att det inte kan bli bättre. Retrieved 27 januari 2012.
• Liljeholm, Johan Edvard; Isaksson Olov: Detta förlovade land: resa i Amerika 1846-1850, LT, Stockholm 1981 (swe). ISBN 9136018481. Mall:Libris post. 
• Eriksson Leif, Lind Kristoffer: 301 ordspråk och visdomsord, Lind & Co, Stockholm 2004 (swe). ISBN 91-89538-94-3. Mall:Libris post. 
• Lindqvist, Sven: Gräv där du står: hur man utforskar ett jobb, Bonnier, Stockholm 1978 (swe). ISBN 9100427314. Mall:Libris post. 
• Ludvika Schakt. 11 september 2008 http://www.ludvikaschakt.se/index.php?option=com_contact&view=contact&id=1&Itemid=53 Gräv inte upp större sten än du kan bära. Retrieved 27 januari 2012.
• Lönnroth, Lars: Den dubbla scenen: muntlig diktning från Eddan till Abba, Carlsson, Stockholm 2008 (swe). ISBN 9789173311557. Mall:Libris post. 
• Lövgren, Sven Roland: Turbo Ulla, S. R. Lövgren], [Gävle 2007 (swe). ISBN 978-91-633-1362-2. Mall:Libris post. 
• Martinsson Yvonne, Blank Yvonne, Johansson Ingrid: Norstedts ordspråksbok: [svenska, engelska, tyska, franska, spanska], Norstedt, Stockholm 1996 (mul). ISBN 9119614624. Mall:Libris post. 
• Martling, Carl Henrik: "Synden straffar sig själv": folkliga talesätt med biblisk bakgrund, Verbum, Stockholm 2001 (swe). ISBN 9152627950. Mall:Libris post. 
• Myrdal, Jan; Lindberg Lennart: Skriftställning 4, TPB, Enskede 2007 (swe). Mall:Libris post. 
• Pehrsdotter, Lisa. 14 november 2009 http://arbetarbladet.se/noje/1.1523915-mark-tror-att-han-ar-popular-for-att-han-ar-sa-vanlig?headlineDate=20100225 Mark tror att han är populär för att han är så vanlig. Retrieved 27 januari 2012.
• Nyhlén, David. 17 augusti 2011 http://debatt.svt.se/2011/08/17/slottets-skandaler-bakom-hemlighetsmakeriet/ Graviditeten hemlighölls till följd av slottets skandaler. Retrieved 27 januari 2012.
• Paczolay, Gyula: European Proverbs in 55 languages, DeProverbio.com, 1997. ISBN 1-875943-44-7. 
• Popova, Susanna: Elitfeministerna: ett spel för gallerierna, Bonnier fakta, Stockholm 2004 (swe). ISBN 91-85015-25-3. Mall:Libris post. 
• Pått, Solveig; Sjöström Leif: Så sant som det är sagt: ordspråk och talesätt insamlade i Svenskfinland, Scriptum, Vasa 1995 (swe). ISBN 9518902542. Mall:Libris post. 
• Rolfer, Andreas. 09 july 2006 http://www.dn.se/sport/fotboll/hela-vm---fran-a-till-o?rm=print Hela VM från A till Ö. Retrieved 27 januari 2012.
• Rooth, Anna Birgitta: Ordspråk från södra Sverige: ordnade efter åsikter, värderingar, samhällssyn : med en inledning om etnologiska och sociala aspekter på ordspråken, Studentlitteratur, Lund 1968 (swe). Mall:Libris post. 
• Rydberg, Viktor: En vandring i Norge, Dejavu, Stockholm 2012 (swe). ISBN 9789174513721. Mall:Libris post. 
• Scheffler, Axel: Proverbs from Far and Wide, Macmillan Children's Books, Italy 1997. ISBN 91-7712-836-2. 
• Shepherd, William. http://proverbs.blog.co.uk Proverbial Talks.
• Silva, Gjertrud: Hut går hem, [Nomen], Visby 2008 (swe). ISBN 9789185925988. Mall:Libris post. 
• Stiessel Lena: Kommer tid, kommer råd och andra ordspråk och talesätt, Bonniers juniorförl., Stockholm 1983 (swe). ISBN 9148508462. Mall:Libris post. 
• Stolpe Herman: Ordspråk jorden runt, LT, Stockholm 1987 (swe). ISBN 913602550X. Mall:Libris post. 
• Strauss Emanuel: Dictionary of European proverbs Vol. 2, Routledge, London 1994 (eng). ISBN 0415103819. Mall:Libris post. 
• Ström, Fredrik; Ehrén Svenolov, Höglind Sven: Svenska ordspråk, Prisma, Stockholm 1981 (swe). ISBN 915181367X. Mall:Libris post. 
• Svenska Akademins Ordbok, Svenska Akademin, 1876. 
• Söderbäck Helmer: Bevingade ord och ordspråk från Bibeln, Text & tanke, Emmaboda 1989 (swe). ISBN 9178240646. Mall:Libris post. 
• Tapper, Michael: Snuten i skymningslandet: svenska polisberättelser i roman och på film 1965-2010, Nordic Academic Press, Lund 2011 (swe). ISBN 9789185509621. Mall:Libris post. 
• Topelius Bokförlag: Ur Folkets Mun, AB Östgötatryck, Linköping 1974. ISBN 91-85160-03-2. 
• Unge, Jonathan. 06 april 2010 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3718&artikel=3607537 Våld är den enfaldiges sista utväg. Retrieved 27 januari 2012.
• Wallensteen, Ivar: Världens bästa ordspråk, Ljungföretagen, Örebro 1991. ISBN 91-534-1349-0. 
• Åberg, Gösta: Ordspråk, ordstäv och talesätt, En bok för alla, 1997. ISBN 91-7448-977-6. 
• Åberg, Gösta: Första hjälpen i Svenska, Rotanor, Norway 2004. ISBN 91-46-20305-2. 
• Östergren, Klas: Fantomerna: roman, Bonnier, 1978. ISBN 91-004-3682-8. 

• SVO = Svenska ordstäv, Bokförlaget Prisma Stockholm, Fredrik Ström, 1929
• Den svenska ordspråksboken innehållande 3160 ordspråk., Stockholm 1865, Den svenska ordspråksboken (swe). Mall:Libris post. 

Se även

• Information of origins at en-Wikiquote
• Lista_över_svenska_ordspråk