Georgij Malenkov
Sovjetunionens ledare mars–september 1953
| Citat relaterade till Georgij Malenkov. |
- Saken är den att det i partileden, i samband med det segerrika krigsslutet och de stora ekonomiska framgångarna efter kriget, har utvecklats en okritisk inställning gentemot bristerna och felen i parti-, hushållnings- och andra organisationers arbete. Fakta visar att framgångarna väckt stämningar av självgodhet, skrytsam förhävelse och spetsborgerlig belåtenhet i partiet, en önskan att vila på lagrarna och leva på forna förtjänster. Det uppstod en hel del funktionärer, som menar att »vi kan göra allt«, »det är en barnlek för oss«, »allt går utmärkt«, och att det inte lönar mödan att ge sig i kast med så otrevliga ting som att avslöja brister och fel i arbetet och att bekämpa negativa och osunda företeelser i våra organisationer.
Dylika till sina följder skadliga stämningar har gripit en del ur partisynpunkt dåligt skolade och mindre ståndaktiga kadrer. Ledare för parti-, sovjet- och hushållningsorganisationer förvandlar inte sällan möten, kadermöten, plena och konferenser till en parad, en plattform för självberöm, vilket får till följd att fel och brister i arbetet samt lyten och svagheter inte avslöjas och inte underkastas kritik, vilket stärker den självbelåtna och välvilliga stämningen.
En känsla av sorglöshet har trängt in i partiorganisationerna. Bland parti-, hushållnings-, sovjet- och andra funktionärer förekommer försvagad verksamhet, naiv godtrogenhet och fall då parti- och statshemligheter utsprides. En del funktionärer, som helt går upp i de ekonomiska angelägenheterna och framgångarna, börjar glömma att det fortfarande existerar en kapitalistisk omgivning och att Sovjetstatens fiender ihärdigt bemödar sig att skicka in sina agenter till oss och att för sina smutsiga syften utnyttja vacklande element inom sovjetsamhället.
- G. Malenkov: SUKP(b):s centralkommittés verksamhetsberättelse vid 19:e partikongressen (5 oktober 1952). [1].
- Där uppmärksamheten beträffande ideologins frågor försvagas, bildas en gynnsam jordmån för upplivande av mot oss fientliga åsikter och föreställningar. De avsnitt av det ideologiska arbetet, som av någon anledning bortfaller ur partiorganisationernas synfält, och där partiets ledning och inflytande försvagas, söker främmande personer — allehanda överblivna element från de av partiet krossade antileninska grupperna — bemäktiga sig och utnyttja dem för att smuggla in sin linje och för att återuppliva och sprida alla möjliga omarxistiska »synpunkter« och »uppfattningar«.
Underskattningen av det ideologiska arbetet är i hög grad ett resultat av att en viss del av våra ledande kadrer inte strävar att höja sin medvetenhet, inte fullkomnar sina kunskaper i marxismen-leninismen och inte berikar sig med partiets historiska erfarenheter. Och utan detta kan man inte bli en fullvärdig och mogen ledare.- Ibid.
- Men inom en rad vetenskapsgrenar har man ännu inte helt likviderat den monopolställning, som enskilda grupper av vetenskapsmän tillägnat sig, vilka tillbakatränger de framväxande friska krafterna, garderar sig mot kritik och söker lösa vetenskapliga frågor på administrativ väg. Ingen vetenskapsgren kan framgångsrikt utvecklas i en unken atmosfär av ömsesidigt lovprisande och ihjältigande av felen; försöken att befästa monopolställningen för enskilda grupper av vetenskapsmän medför oundvikligen stagnation och förruttnelse inom vetenskapen.
- Ibid.