Kärlek rostar inte

Kärlek rostar inte, roman av Stig Claesson från 1988

"Jag är kanske sentimental. Men om jag får säga min uppriktiga mening, och det antar jag att jag får, så är bristen på sentimentalitet i det ordets vackraste betydelse skrämmande. I vår nutid och i vårt land är det skamligt att vara sentimental. Utan en smula sentimentalitet har människan knappast fantasi till att förstå ordet medkänsla. Inte ordet kärlek. Knappast ordet sorg. Vad betyder sorg om sorgen inte lämnar ett bestående ärr efter sig."

"En kvinna som Julia kan inte ha fått gå i fred för män, sa jag. Hon kan inte ha levat utan män. Hon ljuger. Hon har hittat på kärleken också. Hon har hittat på den för att den inte finns. För att den inte fanns där hon trodde att den fanns."

"Jag är plågsamt medveten om att kärleken har förstört Julia liv. Hänförelsen övergick i ett hånleende. Hon har aldrig glömt det. Hon är förtvivlad men det verkar som om hon i denna förtvivlan hämtar sin skönhet. Ty hon är vacker."

"Jag gifte mig aldrig. Jag kunde aldrig mer älska. Det var min plikt att inte älska. Vilka förpliktelser tar man inte på sig för att moraliskt hålla sig rakryggad och det utan religös övertygelse."