John A. Hobson
brittisk ekonom
| Citat relaterade till John A. Hobson. |
- Den aggressiva imperialismen som blir så dyr för skattebetalarna och har så litet värde för industrimannen och köpmannen ... utgör en källa till stora profiter för kapitalisten, vilken söker placering för sitt kapital.
- Den nya imperialismen skiljer sig från den gamla för det första däri, att den ersätter ett enda växande imperiums strävanden men tävlande imperiers teori och praktik, varvid dessa imperier alla ledes av samma önskningar om politisk expansion och kommersiell vinst, och för det andra däri, att finansintressena eller kapitalplaceringens intressen råder över handelsintressena.
- Hobson i Imperialism, sid. 324. Här citerat ur Lenins Imperialismen som kapitalismens högsta stadium. [2].
- Ett av de sällsammaste symptomen på imperialismens blindhet är den sorglösa likgiltighet, varmed Storbritannien, Frankrike och andra imperialistiska nationer beträder denna farliga stråt. England har gått längst i detta avseende. De flesta drabbningar, genom vilka vi erövrat vårt indiska imperium, har utkämpats av infödda. I Indien, och senare också i Egypten, befinner sig stora, stående arméer under brittiskt kommando; nästan all kamp förbunden med våra afrikanska besittningar, med undantag av den södra delen, har de infödda fört för oss.
- Hobson i Imperialism. Här citerat ur Lenins Imperialismen som kapitalismens högsta stadium. [3].
- Största delen av Västeuropa skulle då anta samma utseende och karaktär som nu präglar områden i Syd-England, på Rivieran samt i de av turister hemsökta och av rikt folk bebodda trakterna i Italien och Schweiz - små kolonier av rika aristokrater, vilka erhåller dividender och räntor från Fjärran östern, med en något större grupp av anställda yrkesutövare och handlare och en stor stab tjänstefolk samt arbetare inom transportväsendet och i slutstadierna av produktionen av färdigfabrikat: alla de viktigaste industrigrenarna skulle ha försvunnit och livsmedlens stora massa samt halvfabrikaten skulle strömma in som tribut från Asien och Afrika. ... Vi har förutsett möjligheten av en än mera vittgående förening av väststater, en europeisk stormaktsfederation, vilken långt ifrån att främja världscivilisationens sak, skulle frambesvärja den oerhörda faran av en västlig parasitism, en grupp framskridna industrinationer, vilkas övre klasser erhåller en väldig tribut från Asien och Afrika med vilken de underhåller stora dresserade massor av anställda, vilka inte längre sysselsättes med produktion av stapelvaror i jordbruket eller industrin, utan med personlig tjänst eller med underordnat industriarbete under en ny finansaristokratis kontroll. De som är böjda för att avfärda en sådan teori och hävdar att den inte förtjänar prövning, bör tänka sig in i de ekonomiska och sociala förhållandena i de trakter av det nuvarande Syd-England som redan nu råkat i en sådan ställning, och betänka, vilken oerhörd utvidgning av detta system som skulle bli möjlig, om Kina underkastades ekonomisk kontroll av liknande grupper av finansmän, av 'kapitalinvesterare' och politiska och handelstjänstemän, vilka skulle utpressa profit ur den största potentiella reservoar, som världen någonsin känt, för att förbruka den i Europa. Situationen är alltför invecklad, världskrafternas spel alltför svårberäkneligt, för att göra denna eller någon annan entydig tolkning av framtiden mycket sannolik: men de inflytanden, vilka nu styr Västeuropas imperialism, rör sig i denna riktning, och om de inte motverkas eller avledes, verkar de för en sådan utgång.
- Hobson apropå Kinas uppdelning i Imperialism. Här citerat ur Lenins Imperialismen som kapitalismens högsta stadium. [4].
Citat om Hobson
redigera- 1902 utkom i London och New York den engelska nationalekonomen J. A. Hobsons verk: Imperialismen. Författaren, som företräder den borgerliga socialreformismens och pacifismens ståndpunkt - en ståndpunkt, som i själva verket är identisk med f.d. marxisten K. Kautskys nuvarande ställning - gav en utomordentlig och utförlig beskrivning av imperialismens grundläggande ekonomiska och politiska säregenheter.
- Lenin i Imperialismen som kapitalismens högsta stadium. [5].