Ingvar Carlsson

Citat relaterade till Ingvar Carlsson.

Carlsson 2006

• När nu detta har hänt hade det varit bättre om det varit en enstaka vettvilling. Men det verkar vara mycket väl planerat lång tid i förväg. Det är ett tecken på att det finns en grupp som inte drar sig för något för att skada det svenska samhället!
  • Carlsson om Palmemordet till Ulf Adelsohn. Återgivet i Adelsohns dagbok Partiledare. Här citerat ur Proletären nr 39/2010, sid. 17.

• Såväl Sovjetunionen som länderna i Östeuropa har genomfört en snabb industrialisering och har en hög bruttonationalprodukt. Det finns åtskilligt att invända mot systemet i dessa länder, men de bevisar ovedersägligen att kapitalismen inte har monopol på att skapa materiellt välstånd.
  • Ingvar Carlsson och Anne-Marie Lindgren i Vad är socialdemokrati? Stockholm : Socialdemokraterna, 1983, ISBN 9153201655.

• Det var sovjetiska medborgare som kom in där och som... och dom blev en del av Sovjetunionen.
  • Ingvar Carlsson på en presskonferens 1989 om situationen i Baltikum. Citerad i Ahlmark, Per, Vänstern och tyranniet : det galna kvartsseklet, Stockholm : Timbro, 1995, s. 221, ISBN 9175662868.

• Den påminner om ett ufo. Man vet inte om den finns eller inte. Och politiska ufon drar sig folk från att rösta på.
  • Ingvar Carlsson om den borgerliga oppositionen. Källa: LNB citat måndag 040503.

Andra personer om Ingvar Carlsson

• I genren förskönande omskrivningar utgör Carlssons version av det självständiga Baltikums undergång ett svårslaget rekord, i sin sliskiga förljugenhet egentligen mera cyniskt än Sten Anderssons brutala förnekande av historiska fakta. Pröva statsministerns formuleringar på Nazitysklands ockupation av Norge: det var några tyskar som kom in där...
  • Anders Isaksson. Källa: Dagens Industri 24/11 1989.

• Att i en situation med skriande brist på arbetskraft och kraftig löneinflation ytterligare minska utbudet av arbete genom att ge mer betald ledighet till fler anser jag fortfarande vara en dåraktig politik.
  • Kjell-Olof Feldt om Ingvar Carlssons finanspolitik. Källa: Feldt, Kjell-Olof, Carlsson drev dåraktig politik, Svenska Dagbladet [Brännpunkt], 1 oktober 2003.

• I Så tänkte jag (Hjalmarsson & Högberg) skildrar Carlsson på över 630 sidor sin tid som statsminister mellan 1986 och 1996. Och ett återkommande tema är Kjell-Olof Feldts svek. I stället för att självkritiskt ta sitt ansvar för att regeringen tappade kontrollen över ekonomin har Feldt i sin bok och andra sammanhang enligt Carlsson klagat över att han inte fick föra den politik han ville: ”Sanningen är att han varken för mig eller regeringen presenterade en alternativ finanspolitik eller ett radikalt sparprogram som skulle kunna komma till rätta med balansproblemen”, skriver Ingvar Carlsson och beskriver Kjell-Olof Feldt som närmast handlingsförlamad det sista året. Feldt hade tröttnat, han hade bett att få lämna regeringen långt innan regeringskrisen kom. Och när Kjell-Olof Feldt kom med sin bok inför valet 1991 så slutade Ingvar Carlsson att försvara honom inför sina egna medarbetare. Där skrev den förre finansministern att socialdemokraterna mer eller mindre bluffat om det ekonomiska läget i valrörelsen 1988. ”Varför satte han detta vapen i händerna på socialdemokraternas motståndare? Varför väntade han inte med publiceringen till efter valet”, frågar Ingvar Carlsson som fortfarande inte fått någon ”förklaring till det som jag upplevde som ett stort svek”.
  • Anders Jonsson, Svenska Dagbladet, 23 september 2003.

• Hösten 1992 genomgår Sverige en av de mest dramatiska ekonomiska och politiska kriser vi haft under efterkrigstiden. [...] den svenska staten tycks nära bankrutt och situationen är desperat. Visserligen går svensk industri som tåget, men den svenska staten dras med svindlande underskott och konkursen tycks nära. Kloka valutaspekulanter, som Soros, synar de svenska korten och säger bluff. En borgerlig regering, under Carl Bildts ledning, håller högdraget masken, äter kräftor på Harpsund och säger att domedagsprofetior endast kommer från semestervikarier i media. [...] det gäller, försäkrar Bildt, för Sveriges (och moderaternas) anseendes skull att försvara den fasta växelkurs som alla icke förmörkade inser är en desperat fiktion. Riksbanken blöder och stödköper för ett hundratal miljarder. Nu kommer de berömda 500 procenten. Soros och andra blir föga övertygade. Dagar eller timmar återstår till katastrofen. Det är här Ingvar Carlssons utomordentligt spännande memoarer har en av sina tragikomiska höjdpunkter. Bildt tvingas, inte utåt men väl i viss mån inåt, att uppge sin arrogans, och tillkalla hjälp från socialdemokraterna. De har ju trots allt internationellt rykte som katastrofers mästeringenjörer. Krispaket skall framförhandlas. Marknaden, den ovänliga synaren av den svenska statens skitiga lankor, ska övertygas att stenhårda uppstramningar av närmast socialdemokratiskt snitt nu ska rädda kronan.
  • Per Olov Enquist i en recension av Ingvar Carlssons bok ”Så tänkte jag. Politik & dramatik”, Expressen, 17 oktober 2003.

• Kungen hade lyssnat vid ena änden av bordet när statsministern läste högt. Moderatledaren Carl Bildt hade blivit röd om öronen när han kände igen sina egna formuleringar. Han fick svårt att behärska sig. Ingvar Carlsson läste hans brev till Rysslands president Boris Jeltsin daterat den 25 maj 1994 och betonade formuleringar som ”den tekniska bevisningen är övertygande”. Men det var först denna fredag eftermiddag i februari 1995 som utrikesnämndens ledamöter fick ta del av det. Carl Bildt hade när han var statsminister skickat brevet till presidenten med anklagelser om att svenska farvatten hade kränkts av främmande ubåtar. Brevet hade hemlighållits och Bildt hade inte berättat ens för hela sin regering att han skrivit till Jeltsin. Ingvar Carlsson missade inte tillfället. Läget var det bästa tänkbara. Han kunde vrida om kniven ordentligt i oppositionsledare Bildts hjärtefråga, den som han byggt en stor del av sin politiska karriär kring. Det var uppenbart att Carl Bildt varit för snabb med att skriva till Jeltsin. De påstådda kränkningarna av ubåtar hade alltså varit mink, ett litet mårddjur som härstammade från Nordamerika. Minken har fått spridning i våra vatten när den rymt från minkfarmar. Den lever i vattendrag över hela landet och är en duktig simmare. [...] Under parningstid, februari till april, brukar hanen avge ett kluckande ljud.
  • Anita Kratz: ”Reinfeldt. Ensamvargen”, Norstedts 2008, 79-80.