C. Wright Mills

Citat relaterade till C. Wright Mills.

Om Makteliten

Mills hävdade, att en ledande elit hade makten i USA. Elitens dominans berodde, enligt Mills, inte i första hand på deras personliga egenskaper, utan kunde förklaras som resultat av de positioner som de innehade i ett antal av samhällets viktigaste institutioner. Folk i dessa positioner försökte inte medvetet bli medlemmar i någon elit, i stället råkade de tillhöra en struktur av institutionella system,det militära, det ekonomiska och det politiska, vilka genom ett sammanträffande hade gemensamma behov.

Som Mills själv uttrycker det:

"I och med att kraven på toppmännen i var och en av de stora hierarkierna blir alltmer likartade, blir också de personer som besätter dessa toppositioner - genom urvalsförfarandet och den träning de får på dessa poster - allt mer lika varandra. Detta är inte bara en slutledning från struktur till individ. Det är tvärtom ett konstaterande av en faktisk verklighet, som avslöjas av den omfattande trafik som pågår mellan de tre strukturerna, ofta i mycket komplicerade mönster. Bolagscheferna, krigsherrarna och utvalda politiker kom i intim och samarbetande kontakt med varandra under andra världskriget, och efter krigsslutet fortsatte de att hålla kontakten, på grundval av gemensamma uppfattningar, gemensamt socialt ursprung och gemensamma intressen.

En hel del ledande män från den militära, den ekonomiska och den politiska världen har de senaste femton åren suttit på höga poster i någon eller båda av de andra världarna. Mellan dessa högre kretsar finner man en hög grad av utbyte som formellt grundas på att de här människornas "exekutiva förmåga" gör dem användbara var som helst, men i realiteten grundas på inval i olika klickar. Många av de som ägnar sig åt denna trafik har som medlemmar av makteliten alltmer börjat betrakta "statsmakten" som ett slags paraply som de arbetar under".

- C. Wright Mills, Makteliten, Stockholm,1956

Den Sociologiska Visionen

Om samhällsvetenskap

"Samhällsvetenskapens viktigaste uppgift är att studera historia och biografiska problemställningar och att försöka finna de brännpunkter där dessa möts i samhällsstrukturen. Biografi, historia och samhälle - att dessa tre är samordningspunkterna för varje meningsfullt studium av människan är den övertygelse utifrån vilken jag kritiserat de många sociologiska skolor vars företrädare övergivit denna klassiska ståndpunkt. Om man skall kunna ge vår tids problem - och till dessa hör också frågan om människans verkliga natur - en tillfredsställande formulering, måste man för det första konsekvent tillämpa synsättet att historien är samhällsvetenskapens fundament och för det andra måste man arbeta vidare mot en psykologisk teori om människan som är sociologiskt baserad och historiskt giltig. Den samhällsvetare som inte använder sig av historisk metod och som saknar historisk känsla i psykologiska frågor kan inte formulera de problem som hans forskning bör vara inriktad mot".

"August Comte, Emilé Durkheim, Karl Marx, Max Weber, Thorstein Veblen och Karl Mannheim. Dessa har i sin forskning försökt få svar på tre grundläggande frågor: 1) Vilken struktur har varje enskilt samhälle? 2) Var står detta samhälle i människans historia och hur förändras det? 3) Vilka människor har makten i detta samhälle?"

"Samhällsforskning av alla slag förs framåt av idéer; av fakta blir den endast disciplinerad."

"Ålägg dig själv och andra enkelhet i klara påståenden. Använd mer komplicerade termer endast när du är fast övertygad om att det ökar vidden i din förståelse, precisionen hos dina referenser och djupet i din diskussion"

Kritiken av Talcott Parsons och Funktionalismen, av Mills kallad den Generella teorin.

Enligt Mills finns det bland samhällsvetarna fyra förhållningssätt gentemot generell teori.

"1) De som hävdar, att de förstår den och påstår, att den är samhällsvetenskapens viktigaste framsteg.
2) De som tror sig förstå den och anser den vara en samling högtravande likgiltigheter.
3) De som inte förstår den men ändå gillar den för att den fängslar genom sin lysande frånvaro av begriplighet.
4) De som inte förstår den och inte gillar den och anser teorierna vara likt kejsarens nya kläder".

Mera kritik av Funktionalismen:

"Den magiska elimineringen av konflikt och det underbara uppnåendet av harmoni fråntar denna "systematiska" och "generella teori" möjligheten att behandla social förändring, historia... Det räcker inte med att det "kollektiva beteendet" hos terroriserande massor och den uppjagande mobben, hopen eller rörelsen - som vår tid är så full av - inte ryms inom de normativt skapade sociala strukturerna i den generella teorin. Men varje systematisk idé om hur själva historien utvecklas, om dess mekanik och processer ligger utom räckhåll för generell teori och följaktligen enligt Parsons utom räckhåll för samhällsvetenskapen"

Mills råd till oss lyder i stället:

"Vi bör vara så korrekta som möjligt i vårt arbete med de problem vi är engagerade i. Men ingen metod bör i sig användas så att de problem vi tar upp begränsas. Bortsett från andra orsaker är ett skäl till detta att de intressantaste och svåraste metodfrågorna ofta börjar där etablerade tekniker inte är tillämpbara. Om vi har en känsla för verkliga problem i ett historiskt sammanhang, tenderar frågan om sanning och vikt att besvara sig själv. Vi bör arbeta så omsorgsfullt och detaljerat vi kan med sådana problem. Det betydelsefulla arbetet inom samhällsvetenskapen har i allmänhet varit och är oftast noggrant utformade hypoteser som på nyckelpunkter belagts med mer detaljerad information. Det finns i själva verket inget annat sätt, åtminstone inte än, att ta itu med de ämnen och teman som allmänt erkänns som viktiga."

C.Wright Mills kritiserar samhällsvetarna i USA på följande vis:

"På ett något mer diffust vis har liberalismen också genomsyrat sociologi och statsvetenskap. I motsats till sina europeiska föregångare har amerikanska sociologer varit benägna att ta upp en empirisk detalj, ett miljöproblem, åt gången. Kort sagt, de har tenderat att splittra sin uppmärksamhet. I enlighet med den amerikanska kunskapsteorin´ har de antagit att alla fakta är skapade lika. Vad mer är, de har insisterat på att varje socialt fenomen måste ha en mycket stor mängd små orsaker. Ett sådant "pluralistiskt orsaksförhållande", som det kallas, kommer väl till pass för en liberal politik med lappverksreformer. I själva verket är det så, att idén om att sociala händelsers orsaker nödvändigtvis är många, genast faller in i den liberala praktiken"

Mills menar, att två grundläggande värden är hotade i vår tid, nämligen frihet och förnuft. Båda dessa ideal är förankrade i upplysningstidens tänkande och har präglat såväl klassisk vetenskap som bärarna av de moderna ideologierna, liberalism och socialism. Orsaken till att dessa ideal är hotade är, att de så ofta har förväxlats med begreppet "rationalitet". Mills skriver:

"Om de skall förbli de centrala värden som styr specificeringen av våra bekymmer och focus för våra problem, måste idealen om frihet och förnuft omformuleras. Om problemen preciseras, blir lösningar möjligare än de var för tidigare tänkare och forskare. För i vår tid är dessa två värden förnuft och frihet utsatta för uppenbara och ändå svårgripbara faror. De underliggande strömningarna är välkända. Väldiga rationella organisationer -kort sagt, byråkratier - har verkligen vuxit i styrka, men det har inte förnuftsgåvorna hos den stora massan av individer. Kringskurna av vardagslivets miljöer kan vanliga människor ofta inte resonera om de större strukturer - rationella och irrationella - som deras miljöer är underordnade delar av. Således utför de ofta serier av till synes rationella handlingar utan att ha en aning om vilka mål de tjänar, och misstankarna växer, att också de i toppen - likt Tolstojs generaler - bara låtsas att de vet. Sådana organisationers tillväxt inom en tilltagande arbetsfördelning skapar allt fler områden i tillvaron, arbetet och fritiden, där förnuftigt tänkande är omöjligt. Soldaten till exempel utför en hel rad funktionellt rationella handlingar helt korrekt utan att ha en aning om de yttersta målen för detta handlande, eller om varje handlingsfunktion inom helheten. Till och med människor med en tekniskt överlägsen intelligens kan effektivt utföra de uppgifter de fått sig tilldelade utan att se att resultatet blir den första atombomben.”

- C. Wright Mills, Den Sociologiska Visionen, Stockholm 1959.

Power, Politics, and People

"IBM+Verklighet+Humanism=Sociologi"
- C. Wright Mills, Power, Politics, and People. Boston: Beacon Press.1963